Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Vikten av att inte banta

2019-01-16 18:00
Foto: Jörgen Appelgren

Nytt år. Ny kropp. Men att fokusera på kalorier är ingen långsiktig lösning. Överviktsforskaren Erik Hemmingsson anser att långvarig stress och välfungerande socialförsäkringssystem är minst lika viktiga som kaloribalansen för att hålla koll på vikten.

År 2013 fick han nog. Erik Hemmingsson hade träffat för många överviktiga patienter som hade vuxit upp under misär­liknande förhållanden. Det tedde sig alltmer meningslöst att prata kaloriintag med dem. Visst hade han och hans kolleger lyckats banta ner människor. Det var ganska enkelt och i flera fall nödvändigt, då patienterna led av fetmarelaterade sjukdomar som sömnapné. Men att få dem att stanna kvar på sin nya vikt var i princip omöjligt.

– I min forskning såg jag att det fanns tydliga samband mellan en stressande barndom och att man senare i livet självmedicinerar med skräpmat eller alkohol. För fem år sedan omvärderade jag min tidigare syn på kalorier.

Att fokusera på övervikt i form av matematik med plus och minus fungerar inte i långa loppet. Kroppen har sitt eget sätt att reglera vikten på, enligt Erik Hemmingsson.

– Hur många fettceller vi har etableras under tidig barndom. När man bantar som vuxen töms fettcellerna på sitt innehåll men de är likväl kvar och snart vill kroppen ha tillbaka förlorad energireserv.

I sin nyutkomna bok Slutbantat betonar Erik Hemmingsson att ett nytt hälsosamt liv ska kännas enkelt. Han drar en metafor och liknar livsstil vid kläder. Visst kan man gå runt i trånga skor ett tag men snart blir kostnaden för hög och då återfaller de flesta till det bekväma. Den traditionella bantningsattityden är därför kortsiktig.

Men om man går på en hårdnackad diet några veckor och sedan successivt ändrar sina vanor eller genomför stora förändringar likt de i tv-programmet Biggest Loser, kan det då inte vara en ögonöppnare vad gäller mat och motion?

– Ingenting är bortkastat. Om man tänker på Biggest Loser så ställer kroppen om sig, vi blir till exempel mindre mätta. Men man kan inte bara tvätta bort vanestrukturer i hjärnan. Därför är kalorimetoden fel väg att gå. När vikten sedan kommer tillbaka uppstår frustration, besvikelse och skam eftersom man kommer att misslyckas.

Stress är själva kärnan till övervikt, enligt Hemmingsson. Och här handlar det inte bara vuxenstress utan framför allt om en ihållande stress under uppväxten. Bristen på återhämtning  är central, då övermäktig stress kan leda till så kallad allostatisk belastning. Erik Hemmingsson liknar övervikt vid ett isberg där 90 procent av problemet finns under ytan.

– Det handlar ofta om en överfull bägare, en blandning av stress och ultraprocessad skräpmat. Men varje människa är unik och det är därför patentlösningar inte fungerar. Vi ser tydligt att problem med övervikt är större i utvecklade länder med svaga sociala skyddsnät. Generellt sett har Skandinavien våra trygghetssystem att tacka för att vi inte har allvarligare problem.

Under en period kan livssituationen förändras på ett sätt som leder till övervikt. Man kanske får ett nytt jobb som innebär mycket representation och samtidigt slutar man motionera. Eller stressar fram och tillbaka mellan arbete och förskola – perioder då man enkelt går upp tio kilo. Detta kallar Hemmingsson för ”en lätt version av övervikt”.

– Vi får alla acceptera övervikt till viss del, men man kan förebygga. Frågan är varför sjukvården inte förebygger detta mer. Vi har ett system där man anses vara helt frisk till helt sjuk, men ofta befinner sig folk någonstans mitt emellan. Sjukvården har ett uppdrag att förebygga sjukdomar, även viktrelaterade, men det gör man inte.

Helene Rothstein

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom