Börsgolvet: Rökarpremiär, fryspizza och en näve luktsalt

En bakad torsk på Aristo ser Stockholmsbörsens flyttlass rulla från Frihamnen mot city, för att flytta in i Oriflames gamla lokaler.

“Jojo, nya bossen vill inte sitta ute i spenaten? Bra tajming tills noteringsfönstret öppnar för vårvädring. Mycket närmare till alla IPO-efterfesterna!”

En hängmörad dysterkvistad biff flikar in.

“Förhoppningsvis sitter inte sminkjättens avnoterings-ande kvar i väggarna på Mäster Samuelsgatan 56.”

Vid bordet intill tjurar en tweedkavaj över minitilldelning i Karnell.

“Det blev ju en riktig rökarpremiär med +70% så nu annonserar nog snart Röko sin IPO, jag får hoppas på den”, säger han och höjer ett glas Blanc de Blancs.

“Röko värderas till 12-14 miljarder och gör runt 1 miljard i Ebita, så värderingen landar kring 12-14x, det köper jag.”

På Intrums kontor ute i Nacka haglar utmätningsbreven in från aktieägarna.

“Är det inte vi som ska skicka ut brev för att få in pengar, eller jag kanske är naiv…” undrar en försynt praktikant.

Finanschefen Emil Folkesson tar en dos luktsalt för att återhämta sig från chocken över att marknaden handlade ner aktien 50% på att rådgivare tagits in.

Alcur-grabbarna, som blankat 1,29% av aktierna, vrider nöjt händerna.

“Det är riktig first level-thinking att ett inkassobolag skulle gå bra i dåliga tider, ingen har ju råd att betala sina skulder. Inte ens Intrum själva.”

En cyniker som gärna går motvalls, funderar på om inte botten är nära

“Är det månne en kontraindikator att en av de största fondposterna är en blankningsposition?”

I fikarummet på Finansinspektionen diskuteras både MAR och IFRS-regler.

“Har vi varit otydliga på något sätt med vad som måste meddelas marknaden? Intrums finanschef hade inte tänkt berätta att rådgivare tagits in och Bicos styrelseordförande Rolf Classon menar att IFRS är lite av en gråzon…”

“Men det är klart, släcker man lampan så blir det mörkt nog att bokföra intäkter som inte borde bokföras”, suckar tjänstemannen och tar den sista småkakan i burken.

Bicos förra finanschef Gusten Danielsson luftade sitt missnöje med nu avpolleterade VD:n Erik Gatenholm när Danielsson fick lämna bolaget för två år sedan.

“Såg han möjligen rött i gråzonen?” undrar motvalls-cynikern som hoppas på kursstuds i life science-bolaget.

Nere på Strandvägen 1 gör sig Erik Selin klar för inflytt i Kvalitenas gula kronjuvel med solig utsikt över Nybroviken.

“Vad blir egentligen kvar av kvalitet i Kvalitena efter alla fastighetsförsäljningar?” undrar en nyfiken spekulant och öppnar rekonstruktionsplanen.

Under rubriken Ekonomiska problem, hänvisas till ‘ett antal affärsbeslut som försämrat kassaflödet’.

“Ja vad skulle de i Texas och New Mexico att göra? Om de nu lyckas sälja USA-fastigheterna, privatflygsbolaget och traktoråterförsäljaren, så är det nästan bara Foodsters fryspizza och Huskis chokladdryck kvar. Det kan de å andra sidan livnära sig på, kostmässigt i alla fall.”

I Stockholms New Mexico, söder om Slussen, sitter ett gäng aktiemäklare på Hernö Gin Bar.

“Man måste ju prova produkten innan man köper den på bössen”, säger en Ebitda-väst och beställer in en signaturcocktail med hjortron och karamelliserad vassle.

”Om den här slinker ner lätt, så tar vi nog en del i Hernös pågående emission. Det blir förmodligen en direktnotering av bolaget i Q2. Ifjol omsatte de 46 mille och tjänade 10 på Ebit-nivå. Rätt smakfullt ändå”, säger västen.

En uppknäppt overshirt håller med.

“Raka motsatsen mot förlust- och emissionsmaskinen Mackmyra som gett aktieägarna en konstant bakfylla.”

Västen slickar vassleskum från överläppen.

“Apropå dagen efter så har Kopparbergs också varit lite på dekis de senaste åren. Tyvärr bryr sig inte ägarbröderna Bronsman om börsen och transparensen är mer än grumlig, men Kopparbärs-aktien är också rätt billig. Skål!”