”Tuffare på börsen i år”

Ni marknadsför era Access Edge-fonder som hållbara indexfonder. Hur skiljer de sig från vanliga indexfonder?

”De har ett mycket större klimatfokus än vanliga indexfonder. Vi startade dem som ett komplement till vanliga Access-fonderna, eftersom vi ville gå mycket längre på klimatområdet. Här öronmärker vi delar av investeringarna till klimatlösningar. Och på en grundläggande nivå tar vi bort de verksamheter som är rent ohållbara och då bland annat fossila bränslen, men även vapen, tobak, spelbolag och alkohol. Sedan är vårt fokus att minska koldioxidintensiteten i de här fonderna. Därför blir de bolag som sköter sina klimatrisker väl överviktade i portföljen jämfört med index. Det gör att de här fonderna är Paris Aligned.”

Vad innebär att en fond är Paris Aligned?

”Det innebär att fondens investeringar som helhet är i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grad. Vi tar alltså hjälp av en metod som är en del av EU:s sustainable finance-regelverk, så då finns det ett antal riktlinjer som fonden måste följa och då är koldioxidutsläppen det mest centrala. Fonderna ska ha minst 50% lägre utsläpp än marknaden i helhet, och behöver sedan fortsätta minska utsläppen med minst 7% årligen. Men det handlar även om att investera i framtidens gröna lösningar och att investera tillräckligt i de bolag som behöver ställa om.”

Hur har fonderna du arbetar med avkastat, i synnerhet den aktivt förvaltade Global Impact ?

”Från start kan vi ju se att förnybar energi gått väldigt bra. Och då framförallt sol- och vindbolag. Om man tittar lite kortare och ser på det här året, kan vi se att förnybar energi har haft det lite tuffare på börsen samtidigt som vi ser att den bästa utvecklingen fortfarande är inom klimatområdet. Vi ser till exempel att bolag inom LED-belysning gått väldigt starkt, och i den sektorn har vi två bolag, Signify och Acuity Brands som tillverkar just energibesparande LED-belysning. Överlag kan vi se att fonden har vunnit på att investera brett i olika slags klimatbolag och hållbara lösningar inom olika sektorer.”

Var tror du den stora tillväxten inom hållbarhetsområdet kommer ligga framöver?

”Generellt kommer det vara enorm tillväxt på klimatområdet och hälften av världens utsläpp täcks idag av löften om netto-noll utsläpp. Och EU har nyligen konkretiserat detta genom sin plan ”Fit for 55”. Sedan måste man förstå att klimatfrågan är så mycket mer än bara förnybar energi. Till exempel infrastruktur för energiöverföring och energilagring måste utvecklas framöver. Dessutom behöver lösningar för cirkulär ekonomi komma till. Det som inte är det mest självklara kan i många fall växa enormt. Idag kan vi bygga jätteeffektiv havsbaserad vindkraft men den omkringliggande infrastruktur som behövs för att ta tillvara elen kan det bli enorm efterfrågan på framöver. Det finns så många sidoområden som i och med alla stora klimatsatsningar kommer lyftas fram och växa.”

Har du exempel på något av era innehav som verkar inom just cirkulär ekonomi?

”I portföljen har vi brittiska kartongtillverkaren DS Smith som är en de största producenterna av kartong i Europa. De har en väldigt effektiv process för återvinning där tiden från att en kartong används till att den kan samlas in, återvinnas och pressas till ny kartong kan vara så kort som 14 dagar. Och i takt med att producentansvaret ökar när det kommer till återvinning av varor och material så blir det ju också mer ekonomiskt intressant att använda sig av återvunna råvaror.”

Ofta delar man upp bolags utsläpp i scope 1, 2 och 3. Där 1 är de direkta utsläppen från verksamheten, 2 utsläppen från produktionen av energin man förbrukar och 3 utsläppen från hela värdekedjan. Hur jobbar ni med att adressera scope 3 i era investeringar?

”Jag håller med om att scope 3 är en viktig pusselbit för att driva hållbarhetsarbetet i fondförvaltning framåt, men fram tills nyligen är det ju scope 1 och scope 2 som det funnits data för. Scope 3 står i många fall för den största delen av företagens utsläpp, samtidigt som det är väldigt få företag som faktiskt rapporterar de här utsläppen. Standardiserade mätmetoder saknas också vilket gör att de företag som rapporterar ofta mäter på olika sätt. Lösningen har istället blivit att skatta scope 3-utsläppen via olika modeller, som tar hänsyn till olika egenskaper hos företagen. Vill håller just nu på att göra tester på skattad scope 3-data och vi hoppas kunna använda den snart.”

Tror du att insikterna som den nya scope 3-datan ger leder till att ni stuvar om i fondportföljerna?

”Ja, det kan det mycket väl göra. För scope 3 är ju de största utsläppen. Sedan skiljer det sig åt mellan olika sektorer hur mycket det påverkar. Särskilt i de indexnära Access Edge-fonderna tror jag de nya insikterna från datan kan påverka sammansättningen.”

Hur arbetar ni med investeringar inriktade på social hållbarhet, som ju också är en central del av FN:s globala mål? Går det att mäta på samma sätt som klimatnytta?
”I vår fond Global Impact investerar vi i bolag som arbetar med att fylla olika sociala behov. Det kan vara hälsobolag, bolag som till exempel tar fram botemedel och behandlingar för de största och mest dödliga sjukdomarna i världen. Sedan har vi företag som håller på med sanitet och vattenrening. Jämfört med klimatområdet är det svårt att hitta data och måtten som kan kvantifiera sociala aspekter, alltså hur bolagen bidrar till FN:s sociala mål. Men det är en jätteutmaning för hela branschen att kvantifiera påverkan som inte är i rent finansiella termer. Men det finns bra data som kan mäta intäktsströmmar från olika verksamheter, som ändå kan hjälpa oss hitta bolag som satsar på den sociala hållbarheten.” l