Budgetunderskott ett inbillat hot

Modern Monetary Theory vänder upp och ner på den rådande ortodoxin runt den förda penning- och finanspolitiken. Enligt denna teori, som vinner alltmer terräng inte minst i USA, är det svenska överskottsmålet hål i huvudet.

Även om det finns många kritiker mot vad företrädarna för MMT (Modern Monetary Theory) predikar, så skulle den svenska ekonomin behöva genomlysas utifrån några av dess mindre kontroversiella delar. Vårt heliga överskottsmål skulle nog fara all världens väg i den granskningen.

Grundsatsen i MMT är att en stat med en egen centralbank och en flytande valuta endast har en restriktion för hur mycket staten kan spendera utöver vad den tar in genom skatt: inflationen. Staten kan därmed spendera först och beskattningen blir ett sätt att reglera inflationen.

Detta är inte så okonventionellt som det låter. Staten finansierar sina betalningar genom att centralbanken antingen ger ut nya sedlar och mynt eller i en mer modern ekonomi genom att kreditera de privata bankerna som alla har ett konto i centralbanken. Dessa fordringar på centralbanken, centralbanksreserver, kan sedan användas som betalningsmedel i ekonomin. Genom att staten tar in skatt så dödas dessa pengar, skulderna nettas ut.

Detta är inga konstigheter. Det är så systemet fungerar i dag. När Riksbanken exempelvis köper statsobligationer på den öppna marknaden, så betalar de banker genom att de får fordringar/reserver hos central- banken.

Av detta följer att en stat med en egen centralbank och skulder i sin egen valuta aldrig behöver ställa in betalningarna. Det kräver ett politiskt beslut, såsom turerna runt skuldtaket i USA under Obama-administrationen. Staten kan alltid betala förfallande skulder genom att ge ut nya skuldebrev, trycka pengar. Restriktionen är inflationen och kanske den ökade osäkerheten runt denna, vilket skulle spilla över på den privata sektorns finansieringskostnader.

De främsta MMT-företrädarna är professorerna Stephanie Kelton, som är ekonomisk rådgivare till Bernie Sanders, och L Randal Wrey. Båda dessa är kopplade till Levy Institute of Bard College. Det är samma institut där nationalekonomen Hyman Minsky, känd för sin finansiella instabilitetsteori, var verksam. Lehman-kraschen har ju fått epitetet Minsky-moment. I sin bok Stabilizing An Unstable Economy omfamnade Minsky mycket av det som MMT-företrädarna nu förespråkar.

Men MMT har fått mycket kritik. Välkända nationalekonomer såsom Paul Krugman, Larry Summers, Kenneth Rogoff och Citybanks chefsekonom Willem Buiter har alla varit mycket skeptiska till vad de anser att förespråkarna predikat. De har emellertid inte ifrågasatt grundsatserna, och i mycket har kritiken byggt på att man tillskrivit MMT-gänget en del saker de aldrig har sagt.

Men MMT har också haft en del följare som har operationaliserat, tjänat pengar, deras teser. Bland andra hittar man Goldman Sachs chefsekonom Jan Hatzius, Nomuras Richard Koo och Pimcos förre chefsekonom Paul McCulley. Den välkände hedgefondförvaltaren Ray Dalio, liksom den brittiska ekonomen Adair Turner, kan också räknas till följarna.

Den som tagit till sig MMT har haft en god förklaringsmodell till de senaste tio årens ekonomiska utveckling, som karaktäriseras av mycket låg inflation, trots stora statliga budgetunderskott i många länder, liksom fallande realräntor. Neoklassiskt skolade ekonomer har hela tiden varnat för hyperinflation, liksom de även gjort för de så kallade kvantitativa lättnader som många centralbanker har genomfört.

Enligt MMT är inflationen måttet på när en ekonomi börjar överhettas. I privat skapade pengar, vilket i Sverige sker genom att banker ger ut lån, leder den ökade mängden pengar till att sänka priset på pengar, de lägre realräntorna, så länge dessa bara används i en byteshandel mot andra värdepapper.

Så länge ingen inflation syns till är budgetunderskott helt harmlösa. USA har, trots ett budgetunderskott på motsvarande 4 procent av BNP och rekordlåg arbetslöshet, svårt att nå sitt inflationsmål. Hur ser det ut i Sverige?

Per Lindvall

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Envar Holding AB
Annons från AMF