Coronika: Kaos är granne med Gud

Om vi ska fortsätta på det religiösa spåret så kan man påpeka det lämpliga i att kristendomens heligaste högtid påsken sammanfaller med stämmosäsongen, kapitalismens heligaste tid.

Det finns dock avgörande skillnader. Ett sätt att se det är att ”follow the money”, eller ”cui bono?” som de säger i Vatikanen. I kyrkan samlar man in kollekt från besökarna men på bolagsstämman är det besökarna som förväntar sig att få kollekt i form av aktieutdelning. Men det gapar som sagt tomt i många investerares kollekthåvar.

Förklaringen är så klart coronakrisen. Det finns dock många åsikter om detta med inställda utdelningar. Exempelvis Dagens Industris Andreas Cervenka ser det som en moralisk självklarhet att storbankerna måste ställa in sina utdelningar. Argumentet är väl ungefär att eftersom bankerna får implicit statsstöd så är det bankernas plikt att låna ut så mycket pengar de kan när tiderna nu är dåliga. Med den logiken innebär utdelningar mindre lån till behövande företag och hushåll. Det är inte argument som övertygar. Banker bör inte låna ut till insolventa bolag, oavsett statlig stimulans. (Japan och halva Europa är varnande exempel.)

Och solventa bolag har inget enormt stort behov av kapital som föranleder bankerna att hamstra större buffertar än de redan har. Det normala är inte att sunda företag vill dubbla upp på krediter när efterfrågan i ekonomin minskar. (Det kan dock finnas andra skäl för bankerna att slopa sina utdelningar. Mer om det senare.)

Dagens Industris Anders Hägerstrand har andra åsikter än Andreas Cervenka. Han ser det tvärtom som en skandal om starka bolag som Volvo snålar in med utdelningar. Det är också en överdriven inställning. Om förutsättningarna ändras dramatiskt så vore det ju direkt konstigt om inte styrelserna ändrade sin utdelningspolitik. Flera investerare har också hört av sig till oss på Börsplus med starka åsikter om inställda utdelningar.

Hur ser vi på saken? Är det rätt att ställa in utdelningar?

• Ja, om det skadar företagskulturen att ge pengar till ägarna samtidigt som anställda drabbas av arbetslöshet och oro. Vissa tycker nog det här är flummigt. Men i många företag är det en realitet att samarbetsklimatet i bolaget blir sämre om medarbetarna lider samtidigt som ägarna går torrskodda genom krisen. Då är det helt enkelt en stor icke-monetär kostnad förenad med aktieutdelningen.
• Ja, om styrelsen tror att det behövs för att avvärja kris. Om dramatiken i coronakrisen hotar att försvaga finanserna rejält så är det mycket allvarligt. En klok styrelse undviker till varje pris att hamna i finansiell nöd. Få saker är så destruktiva som den kortsiktighet som finansiell nöd tvingar fram.
• Ja, om styrelsen tror att det kan komma värdeskapande investeringsmöjligheter. Aktieutdelning är ett beslut om kapitalallokering. Innebörden av ett utdelningsbeslut är att styrelsen inte ser alternativa sätt att använda pengarna som ger en avkastning klart över kapitalkostnaden. I och efter en lågkonjunktur dyker det ofta upp utmärkta investeringsmöjligheter. Börsbolag som på goda grunder ser detta framför sig gör rätt i att dra ner på utdelningen.
• Ja, om tydlig majoritet av stora ägare tycker det är ett bra sätt att visa solidaritet. Det här är ett i mitt tycke ganska missriktat sätt att visa samhällsengagemang. Men en av tjusningarna med marknadsekonomi är ju att man kan tycka och göra olika. Tycker ägarkollektivet (inte bara styrelsen eller huvudägaren) att det känns fel att kassera in utdelningar så står det ägarna fritt att av subjektiva skäl låta pengarna ligga kvar. Även om det kanske straffar sig lite i lägre aktiekurs.

Så ja, det kan vara en utmärkt idé att slopa utdelningen om en eller flera av ovanstående punkter föreligger. Man kan dock önska sig en hög grad av pedagogik i detta. Vilka är de exakta skälen till inställd utdelning? När vill man återuppta utdelningen och då på vilket sätt?

Det om utdelningar. Nästa ämne är det extrema kursrally vi upplevt veckan som gått.

Dow Jones gick från björnmarknad till tjurmarknad på tre dagar då index steg +20%. Det viktiga indexet S&P 500 hade en av sina bästa dagar någonsin. Det framgår av grafiken här intill. Många ser kraftiga uppgångar som dessa som signaler om att det värsta är över. Tanken är att biljoner dollar i stimulanser motar bort lågkonjunkturen samtidigt som Italien och andra länder visar tecken på avmattad smittspridning. Vi nöjer oss med att konstatera två saker.

1. Börsen är inte jättebillig och särskilt inte om man tänker sig ganska ordentligt fallande vinster och kanske inte en supersnabb återhämtning i höst.
2. Starka börsdagar verkar inte vara en signal om vändning.

Färgen på staplarna i grafiken ovan indikerar om det varit en bra eller dålig idé att köpa aktier de dagar då S&P500-index stigit allra mest. De röda staplarna avser dagar då det under de kommande 0-24 månaderna givits mycket bättre köptillfällen till lägre kurser. Den gröna stapeln är enda gången då det varaktigt var samma eller högre kurser kommande år. Den gula staplarna är lite oklart läge. Det fanns likvärdiga köptillfällen längre fram men det var ganska hugget som stucket vad som var bäst. Orange stapel är där vi är nu. Vi vet inte om vi sett vändningen eller om index ska falla tillbaka igen. Vårt råd förblir detsamma som tidigare veckor. Köp gärna lite aktier dagar när börsen rasar man håll krutet torrt. Det kan finnas en hel del nedsida kvar.