Enlund: Livet kan vara fritt och vackert – utan kontroll

En ursinnig pappa rusade för femton år sedan in i en mataffär med en näve kuponger i handen. Kupongerna hade skickats till hans dotter. Han krävde att få tala med chefen och sade: “ni har skickat kuponger för bebiskläder och spjälsängar till min tonårsdotter – vill ni att hon ska bli gravid?”

Butikschefen hade ingen aning om vad som hänt, men bad om ursäkt. Några dagar senare kontaktade butikschefen pappan för att ytterligare beklaga vad som skett. Nu hade dock pappan upptäckt att hans dotter faktiskt hade varit gravid hela tiden, men inte ännu sagt något till sin familj.

Butikskedjans datasystem visste att tonårsdottern var gravid på grund av hennes köpaktivitet. Hon hade inhandlat bland annat doftfri lotion och kalciumtillskott. Butikskedjans algoritm hade helt riktigt förutsett att hon blivit gravid och därför valt att skicka kuponger till henne.

Vad avslöjar dina köp om dig?

Ekonomiska transaktioner avslöjar allt: dina politiska åsikter, medicinska tillstånd, religiösa bindningar – till och med vem du umgås med. Oavsett om det är en donation till en organisation för mänskliga rättigheter, ett köp av en bok som någon okynning person kanske uppfattar som politisk, eller stöd till en proteströrelse, bör pengar jämställas med tal (yttrandefrihet – en idag bortglömd princip).

En studie visade att Facebook (numera Meta) kunde dra slutsatser om användarnas sexuella läggningar baserat på deras klick (så lite som tre “likes” påstås ha räckt). Detta gällde även när de medvetet försökte dölja sin läggning.

Vad tror du att dina inköp avslöjar om dig?

Från algoritmer till absolut kontroll

“Ingen får utsättas för godtycklig inblandning i sitt privatliv, sin familj, sitt hem eller sin korrespondens”, enligt artikel 12 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. En nu lika bortglömd princip som oskuldspresumtionen och äganderätten.

ECB-chefen Christine Lagarde konstaterade i våras att den digitala euron kan lanseras så tidigt som i oktober 2025. ECB och Lagarde menar att det denna centralbanksvaluta kommer vara jämförbar med kontanter, vilket är långt ifrån sant. När det gäller kontanter finns inga mellanhänder.

Med den digitala euron kommer centralbanken eller andra mellanhänder inte bara få absolut kontroll, total insyn, utan även möjlighet att programmera betalningarna eller valutan i sig (exempelvis att censurera köp). Centralbankernas påståenden om att de ska skydda rätten till privatliv saknar all trovärdighet, både i nuläget och över tid (intertemporalt, så att säga).

Intet nytt under solen

Den nya påven Leo XIV har motiverat sitt namnval med företrädaren Leo XIII:s engagemang: Idag har vi att göra med “en annan industriell revolution (…) som skapar nya utmaningar för försvaret av mänsklig värdighet, rättvisa och arbete”.

Medan vi idag har att göra med den fjärde industriella revolutionen hade Leo XIII att hantera de sociala konflikter som uppstod i kölvattnet av industrialiseringen. Då hade makten koncentrerats till ett fåtal. Arbetarna hade blivit beroende av fabriksägare, och fabrikören bestämde över arbetarnas pengar.

Önskedröm för teknokratin – mardröm för andra

Gruv- och skogsbolag hade då kommit på att de kunde ersätta sina anställda med pengar som bara gick att använda i bolagens egna butiker eller hyresbostäder – en primitiv form av vad vi idag kallar programmerbara valutor. Genom detta “trucksystem” kunde de anställdas livsvillkor kontrolleras centralt.

Lönen var knappast tillräcklig för att täcka de mest grundläggande utgifterna, såsom hyra och mat, vilka alla tycktes prissatta för att upprätthålla en beroendeställning. Den fria marknaden existerade i praktiken inte i dessa samhällen. USA förbjöd denna typ av exploatering år 1938.

Socialism innebär att hålla räkning på allting

Utan kontanters anonymitet eller censurresistenta kryptovalutor som bitcoin kommer ingen samhällsgrupp riskera att längre kunna organisera sig oberoende. Mataffären Target avslöjade en tonårsgraviditet genom köpmönster – ett dystert exempel på hur vardagliga val blir övervakningsverktyg.

System som centralbanksvalutor kan ta detta till överstatlig nivå: varje transaktion, från en abortkliniks faktura till en församlingsdonation, blir en datapunkt som kan utnyttjas. Datapunkter som förmodligen skulle ha väckt avundsjuka hos Lenin, vars uttalande om socialismens räknemani tycks ha funnit en oväntad teknokratisk arvtagare.

Vem behöver domstolsbeslut?

I Hong Kong behövde demonstranterna 2019 byta till kontanter för att kunna köpa tågbiljetter till protesterna. Många bankkonton hade frusits, och förblir frysta än idag. Några år senare visade även Kanada att protester kunde kväsas genom att frysa bankkonton.

Utan transaktionsfrihet kan människor till och med förlora rätten att träffa sina barn (vilket kan bli konsekvensen av att inte kunna betala underhållsbidrag). I Kanada gällde detta inte bara lastbilschaufförerna utan även de med “en koppling” till protesterna. Några domstolsbeslut behövdes inte.

En infrastruktur för övervakning och kontroll

De planerade centralbanksvalutorna eller företagsutställda stablecoins är inte bara valutor. De utgör även en global infrastruktur för övervakning och styrning (eller kanske “kanalisering”, för att använda ett allt vanligare uttryck inom EU).

I klassikern Diktatorn (1940) levererade Charlie Chaplin en av filmhistoriens mest gripande tal: ”Ni är inte maskiner! Ni är inte kreatur! Ni är människor!”. På hans tid kom maskinmännen med vapen. Idag är de ekonomer med QR-koder och programmerbara valutor.

Vad blir kvar av den självständiga människan?

När stater eller företag kan begränsa pengars användning till vissa varor, tidsramar eller geografier som för hundra år sedan – vad blir då egentligen kvar av våra friheter?
När våra transaktioner avslöjar våra politiska åsikter och medicinska tillstånd, när våra klick på Facebook avslöjar vår sexuella läggning, och när AI är bättre på att övertala oss än de främsta experterna – är vi då människor eller marionetter?

“Livet kan vara fritt och vackert, men vi har gått vilse”, sade Charlie Chaplin.

Martin Enlund, oberoende analytiker, Under Orion AB. Tidigare valutachefsstrateg på Nordea och före detta makroekonom på Handelsbanken. Driver podden ‘Ekonomidags’.