Ett steg närmare Swexit

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. foto: Xinhua/TT

Så har då EU-kommissionen lagt fram ett förslag vilket kan leda till något som många förespråkat, men som andra fruktat, nämligen första steget mot en gemensam finanspolitik och kanske, i förlängningen, ett Europas förenta stater. Finansieringen av EU:s enorma krispaket, eller Återhämtningsfonden som den också kallas, föreslås genomföras genom att EU ger ut egna obligationer där cirka två tredjedelar av totala beloppet fördelas ut till speciellt utsatta länder i form av bidrag, den resterande delen i form av lån.

Det är redan här på sin plats att påpeka att förfarandet per se inte är ett uttalat steg mot en integrerad finans/skattepolitik. EU-företrädare har vid flera tillfällen påtalat att den ekonomiska kris som följer av coronaviruset är en enskild företeelse, ytterligare en svart svan, ej föranledd av enskilda länders tillkortakommanden. Oavsett, EU har kommit till ett vägskäl där det är dags att välja mellan solidaritet eller splittring menar man. Förslaget, som mejslats fram i samarbete mellan Tyskland/Merkel och Frankrike/Macron, backas dessutom upp av bland andra Italien och Spanien – de två länder som är hårdast drabbade av coronakrisen och förutses få största delen av bidragen. Fyra mindre EU-länder – ”sparsamma fyran” kallade av vissa, ”snåla fyran” av andra – har gått emot förslaget. Ett av dessa länder är Sverige. När de fyra största ekonomierna i EU är överens, efter att Storbritannien checkat ut, är det svårt att se att förslaget i stort kommer stöta på patrull även om en del finjusteringar kan komma att ske då alla medlemsländer måste godkänna förslaget.

Det är rimligt att anta att diskussionen om huruvida Sverige ska lämna EU (Swexit) eller ej, eller en återupplivad EMU-debatt, tar fart när det blir uppenbart att ovanstående förslag innebär att Sverige, och svenska skattebetalare, kommer att behöva trycka in ännu mer pengar till EU än förut. Sverige är ju redan nettobetalare sedan lång tid. När vi förhoppningsvis lämnar coronakrisen bakom oss kommer vi ut i en mer sargad ekonomi med större skulder, högre arbetslöshet och större insikter om investeringsbehov inom områden som sjukvård och annat. Att i en sådan miljö behöva skicka iväg än mer skattepengar till andra länder kommer lämna målet öppet för många EU-motståndare. Jag kan redan se debatten framför mig.

PS.

Albert Camus roman ”Pesten” är i ropet igen av förklarliga skäl. Får jag då slå ett slag för Stephen Kings ”Pestens tid” (eng. ”The Stand”). I ett, efter pestens härjningar, sönderfallande USA ställs gott mot ont i klassisk King-anda. Likheter med aktuella händelser saknas inte trots att den är skriven för mer än fyrtio år sedan.

Sverige är ett litet öppet land med en, för sin ringa storlek, väldigt stor exportsektor. En stor del av vår BNP genereras av exportföretagen. Även arbetsmarknaden gynnas av exportföretag som kan agera fritt utan tullar och annan protektionism. EU står för en betydande del av den svenska exporten och är vår viktigaste marknad. Svensk ekonomi – utanför EU – skulle få helt andra förutsättningar att arbeta efter. För att en kommande Swexitdebatt ska vara någorlunda balanserad är det viktigt att på ett enkelt sätt kunna redogöra för de fördelar som följer av att svenska företag kan agera någorlunda friktionsfritt på de internationella marknaderna. Att kunna peka på skillnader i sysselsättning, vilka effekter företagens livskraft har på utbildning och forskning och hur ekonomin utvecklas med ett Sverige utanför EU kommer att bli viktigt. Det är en utmaning och komplext att beskriva fördelarna med ett EU-medlemskap. Enklare är att beskriva de direkta fördelarna med att lämna – speciellt för en nettobetalare som Sverige.

En gång i tiden röstade jag nej till EMU. Dock var jag övertygad om att EU i grunden var en god idé. Jag ville behålla vår svenska krona för jag ville fortsätta handla svenska statsobligationer vilket var mitt arbete. Jag var självisk och, måste jag idag erkänna, ganska oinformerad om för- eller nackdelarna generellt, eller så brydde jag mig inte. I dag tycker jag att jag fattade rätt beslut, om än på fel grunder. Att ha vår egen valuta har varit en fördel för ekonomin i stort. Utmaningen för eventuella Swexit-anhängare är att ta till sig helheten, utmaningen för EU-förespråkarna är att kunna beskriva den och då särskilt den snabbt föränderliga värld vi lever i. Först då kan vi få en balanserad debatt i den fråga som jag är övertygad om ligger nära.

Olof Manner är senior advisor på Swedbank.



    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här