”Förändrad migration kan skapa både vinnare och förlorare”

Migration har stor potential att berika de mottagande länderna med nya idéer och entreprenörskap, skriver LO-ekonomen Torbjörn Hållö i en krönika.
LO-ekonomen Torbjörn Hållö skriver en krönika om hur det finns både vinnare och förlorare på migration.
Öppenhet mot omvärlden skapar vinnare och förlorare. Det gäller vid varuhandel såväl som vid tjänstehandel, skriver LO-ekonomen Torbjörn Hållö. Foto: AP Photo/Rene Macura, File/TT och John Cameron/Unsplash

Intresset ljuger sällan. Under året har vi kunnat ta del av rapporter från Storbritannien om det kaos som Brexit utlöst med arbetskraftsbrist, tomma varuhyllor och högre varupriser. Det är en sann och relevant bild.  

Men det finns också en annan bild av Brexit som är lika sann och relevant. Lönerna ökar.  

Framför allt ökar lönerna i de arbetaryrken som tidigare utfördes av migranter från andra EU-länder. Financial Times rapporterar att brittisk matvaruhandeln behöver erbjuda lastbilschaufförer 60 000 pund om året (motsvarar cirka 60 000 svenska kronor i månadslön) för att klara sina leveranser när invandringen från EU kraftigt minskat. 

Migration skapar vinnare och förlorare

Effekten av Brexit visar hur förändrad migration kan skapa både vinnare och förlorare. I detta fall stigande reallöner inom ett antal arbetaryrken samtidigt som köpkraften urholkas för många, inte minst, inom medelklassen när varor och tjänster blir dyrare. 

Den ekonomiska teorin som beskriver migrationens effekter på löner är enkel. Ökad migration missgynnar de löntagare som får konkurrens (substitut) medan andra grupper (komplement) förväntas gynnas. Så långt teorin. Men empirin är betydligt mer grumlig.  

Ett antal ”naturliga experiment” har uppstått runt om i världen när en stor grupp migranter anlänt till en arbetsmarknad. Det mest kända naturliga experimentet inträffade 1980 när Fidel Castro under en kort period tillät över 100 000 kubaner att fly landet och ta sig med båt till Miami. (Ni som gillar gangsterfilmer kanske minns hur Al Pacinos rollfigur Tony Montana i Scarface var en av dessa båtflyktingar). Ekonomen David Card, en av årets Nobelpristagare, använde detta naturliga experiment för att studera effekten av migration på löner. Hans slutsats var att lönerna i Miami inte påverkades, trots att arbetsutbudet i staden växte med 7% inom loppet av några månader.   

Negativa effekter i Norge

Min syn är att man måste göra åtskillnad på en tillfällig förändring av stocken av arbetskraften och permanenta flöden av arbetskraft. En tillfällig stor migrationsvåg, som var fallet med båtflyktingarna i Miami eller för den delen flyktingvågen 2015 till Sverige, har sannolikt mycket små effekter på lönebildningen. Men en permanent utökad och flexibel arbetskraftsreserv av migranter, av det slag som funnits från delar av den Europeiska unionen till Storbritannien, har sannolikt en betydande effekt på lönebildningen.  

När separata arbetsmarknader länkas samman permanent så sker över tid en utjämning av priset på arbetskraften. Framför allt får sammanlänkade arbetsmarknader stor betydelse för villkoren inom yrken där det är lätt att flytta mellan länder och där de nationella särkraven är få.  

Från Norge, som relativt sin befolkning har haft en större EU/EES-invandring än Storbritannien, finns flera gedigna studier som visar att den europeiska arbetskraftsinvandringen har haft stora negativa effekter för enskilda yrkesgruppers löneutveckling. I sektorn med störst migration har lönerna utvecklats närmare 20% sämre än sektorn med minst migration. Framför allt har löneutvecklingen varit dålig i yrken där kraven på att behärska norska språket har varit begränsad. Effekten på norska löner generellt av EU/EES-invandringen är dock försumbar. 

Stark Europa-vän

I Storbritannien där språket utgör en mindre barriär, jämfört med det skandinaviska språkområdet, innebar den europeiska arbetsmarknadsintegrationen en mycket nära sammanlänkning mellan lönebildningen i Storbritannien och lönebildningen i väsentligt fattigare länder inom Europa. Det har knappast heller hjälpt att brittisk fackföreningsrörelse är dåligt organiserad eller att den statliga arbetsmarknadsregleringen i Storbritannien är svag.  

Men migration är inte bara centralt för att förstå villkoren för löntagare. Migration är också centralt för att förstå hur näringslivet utvecklas och påverkas. Ett näringsliv som har god och varaktig tillgång till arbetskraft med lägre lönekrav kommer utveckla tjänster som är mer arbetskraftsintensiva. Drivkrafterna till automatisering och teknikutveckling kan dämpas. Även här är Storbritannien ett tydligt exempel. Landet har under det senaste årtiondet haft en produktivitetstillväxt om blygsamma 0,5% per år. Huruvida Brexit och högre löner kommer pressa fram automatisering och andra produktivitetshöjande åtgärder i Storbritannien återstår att se. 

Avslutningsvis. För att undvika arga läsare som skäller på mig för att vara en protektionist så kan jag avslöja att jag personligen är en stark Europavän och tycker Brexit är mycket olyckligt. Min syn är att migration har stor potential att berika de mottagande länderna med nya idéer och entreprenörskap.  

Men mitt enkla medskick är följande: öppenhet mot omvärlden skapar vinnare och förlorare. Det gäller vid varuhandel såväl som vid tjänstehandel. Om vi vill säkra ett brett folkligt stöd för öppenhet mot omvärlden och en fortsatt europeisk integration så behöver vi hitta mekanismer där vinnarna på migration kompenserar förlorarna. Annars kan Sverige mycket väl sluta i en brittisk situation där folket kräver och får stängda gränser.  

Torbjörn Hållö är ekonom på LO och arbetar med lönebildning, arbetsmarknadsfrågor och konjunkturbedömningar 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor