Krönika Svensk politik
Hörstadius: Morgan Johansson håller på med fake news
Anders Holmbergs intellektuella avklädning – eller, förresten, karl’n skinnflådde ju den stackars ministern! – av Morgan Johansson i SVT:s 30 minuter är redan en klassiker.
Pedagogiskt påvisade han hur Johansson brunsmetat sina motståndare, genom att rasiststämpla förslag om sådant som språktest och minskad migration. För att sedan själv lägga fram liknande politik och kalla det ansvarstagande. Detta enligt den perversa logiken i H C Andersens saga ”Vad far gör är alltid det rätta”: En bonde ska sälja sin häst, men byter den mot en ko, och sedan kon mot ett får. Fåret byts mot en gås, gåsen mot en höna – och hönan mot en säck ruttna äpplen. En usel hantering. Ändå försvarar bondmoran sin man med orden: – Vad far gör är alltid rätt.
KOMMER FLER DIMRIÅDER?
Att visa på ruttenheten i Morgans säck var förvisso lågt hängande journalistisk frukt; det räckte ju i princip att citera Johanssons twitterkonto. Men det kanske kommer mera? I en intressant artikel i Fokus, menar författaren Jens Ganman att SVT – för att stoppa flödet till så kallade ”alternativa” medier – börjat anamma en tuffare maktgranskarattityd. ”Konkurrensen om tittarna hårdnar för varje dag som går och troligtvis har det börjat sjunka in hos Holmbergs skeptiska kollegor att framtiden redan är här.”
Kommer alltså fler dimridåer att falla i migrationsfrågan? Vad sägs om att på allvar syna det falskspel som pågick i valrörelsen 2018 om invandringens omfattning?
Oemotsagt av utfrågarna kolporterades budskapet ut att vi nu hade EU:s stramaste migrationspolitik. Och förvisso hade det formella regelverket kring asylinvandringen skärpts. Men som Ganman påpekar om de de facto fortsatt historiskt höga volymerna:
”Det är anhörig- och arbetskraftsinvandringen, de ekonomiska migranterna, som just nu fyller på svenska förorter med lågutbildade och desperata människor.”
MUMBO-JUMBO-RESONEMANG
Låt även den övervintrade idén att ”hårdare straff inte hjälper” dekonstrueras. Till och med riktningsgivande kriminologer som Jerzy Sarnecki tar ju avstånd från den i Kvartal 2019: ”Det är fel att påstå att fängelsestraff generellt sett saknar avskräckningseffekter”.
Ett annat pensionsfähigt mumo-jumbo-resonemang handlar om att invandrares överrepresentation i brott skulle bero på ”socioekonomiska faktorer”.
När BRÅ i augusti kom ut med en djupt oroande rapport i frågan, var socioekonomiska faktorer allt Morgan Johansson hade att komma med. ”Dessa förklarar väldigt stor del av överrepresentationen”, sa han exempelvis i TV4:s Nyhetsmorgon. Och efterlyste mer pengar till ”fritidsverksamhet, skola, socialtjänst”.
Svaret var djupt otillfredsställande:
*BRÅ själva visar, att även när man rensat för socioekonomiska faktorer som inkomst och utbildning, så finns det en förhöjd risk. Inom kategorierna dödligt våld och rån rentav mycket hög; särskilt hos andra generationens invandrare. Där finns det en tre gånger högre sannolikhet (BRÅ använder begreppet överrisk).
*Det måste alltså finnas andra förklaringar. BRÅ spekulerar kortfattat kring hedersnormer, föräldratrauman från ursprungslandet med mera, men som enhetschef David Shannon säger i DN: ”Vi vet väldigt lite om de bakomliggande processerna.”
FAKE NEWS
Morgan håller alltså på med fake news.
Faktum är att den svenske kriminologen och medicinforskaren Amir Sariaslan i flera studier redan skjutit teorin om socioekonomiska faktorer i sank.
Uppmärksammad utomlands, nedtystad här hemma, har Sariaslan forskat på familjer som har gjort en socioekonomisk ”klassresa”. Med syskon i flera åldrar går det alltså att studera hur barn i samma familj men i olika omvärldsmiljö skiljer sig åt.
Det barn som fått ett socioekonomiskt lyft borde enligt teorin ha lägre risk att begå brott (eller utveckla psykisk störning och missbruk) än sin bror/syster. Men risken är likvärdig. De egenskaper som påverkar risken för dysfunktion (till exempel bristande impulskontroll) förklaras uppenbarligen inte av socioekonomi.
Men av vad? Till en del genetik – individspecifika drag vi ärvt från föräldrarna – till en del slumpmässiga livshändelser och andra svårstuderade miljöfaktorer, inklusive kulturella praktiker. Forskningsfältet är komplext.
Under rubriken ”Kriminalitet handlar inte om socioekonomiska faktorer” berättar Sariaslan i Smedjan om hur andra forskare bett honom hålla tyst för att inte gynna Sd.
*Sanningen om socioekonomiska faktorer är alltså att de samvarierar med en massa saker. Som brott. Eller exempelvis diabetes typ2. Denna sjukdoms orsak är livsstilsfaktorer plus gener, inte pengabrist. Är ni med? Korrelation är inte lika med orsakssamband. Att drunkningsolyckorna ökar när folk äter mer glass beror inte på glassen – utan på att folk badar mer under glassätarsäsong
Far har inte alltid rätt
Till dessa forskningsrön kan vi lägga följande fundering:
Anta att Morgan har rätt; att socioekonomi verkligen är orsaken. Varför skulle skattebetalarna och förortens redan hårt brottsdrabbade invånare av det skälet acceptera hög invandring från problematiska länder? Vi vet vet ju att detta ökar på de socioekonomiska skillnaderna. Och därmed, enligt Morgans egen logik, brottsligheten.
Nä, far har minsann inte alltid rätt.
Erik Hörstadius är frilansjournalist, författare och samhällsdebattör.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor