Ge mig er bästa hållbarhetspolicy

Varje dag känner jag mig lyckligt lottad som får jobba med börsanalys och ekonomijournalistik. Det är oändligt lärorikt, intellektuellt utmanande och det möjliggör en massa stimulerande möten med företagare och investerare.

Ofta är de påfallande generösa, nyfikna, kreativa och humoristiska människor. (Alltså tvärtom mot en vanlig nidbild av näringslivsfolk som snikna, fyrkantiga och trista.) Många exempel på detta gavs i tisdags på Affärsvärldens temadag Lönsamma Småbolag.

Fyra lärdomar

En handfull intressanta företag presenterade och knappa hundratalet Afv-läsare bidrog med god stämning och bra frågor. Jag lärde mig en hel del.

Bland annat berättade Byggpartners VD Sture Nilsson om deras framgångar i att bygga kommersiella fastigheter med trästomme. Om man redan på ritbordet anpassar konstruktion och byggprocess så blir det inte dyrare med trästomme än med stålbalkar och betong, enligt Byggpartner. Men klimatavtrycket är bara hälften och fastighetsägaren kan få en rad fördelar i form av lägre räntor (via ”grön finansiering”) och en bättre hyresmarknad.

I en annan del av byggmarknaden var det oerhört intressant att höra Titanias grundare och VD Einar Janson berätta om hur de utvecklar små effektiva bostäder i Stockholms kranskommuner.

Det var också roligt att höra att dagens Ependion under VD Jenny Sjödahl är ganska annorlunda än vad det var när firman hette Beijer Electronics och då inte imponerade på mig särskilt.

Kontraktstillverkaren Inissions VD och ena grundare Fredrik Berghel sa många intressanta saker men en sak som särskilt fastnade hos mig var hans beskrivning av CSRD, den nya EU-lagstiftningen för hållbarhetsredovisning.

”Det är ett administrativt monster som man har hittat på i Bryssel. Det drar enorma kostnader.”

Administrativa monstret CSRD

CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive. Det är en extremt omfattande lagstiftning som snart kommer tvinga även småbolag att följa ESRS, European Sustainability Reporting Standards, vilket innebär att varje bolag måste producera svar på hundratals mer eller mindre irrelevanta frågor om högt och lågt.

Därefter ska hela härligheten redovisas utifrån en “dubbel väsentlighetsanalys”, alltså hur bolaget påverkar omvärlden och hur hållbarhetsrisker påverkar bolaget. EU har hittat på detta i armkrok med ISSB, ett slags dotterorganisation till IASB, genierna som gav oss regelhärvan IFRS. Bakom dessa förkortningar finns det givetvis oändligt många fler för den som vill fördjupa sig.

Vanskötta bolag och ESG

DustinKommentar

Målet Net Zero ger noll förtroende

För större bolag är omfattande hållbarhetsredovisning dock en realitet sedan länge. Många vanskötta bolag verkar dessutom ha en extra förkärlek för hög svansföring i ESG-frågor. Några exempel:

• E-handlaren Dustin gör nu sin tredje räddningsemission på mindre än fyra år. Man klarar alltså inte hygienkravet för hållbart företagande – att få pengarna på kontot att räcka till. Trots det så yrar Dustins styrelse om att bolaget ska vara helt klimatneutralt till 2030. Det är helt verklighetsfrämmande för ett bolag som importerar  och säljer hundratals ton IT-varor. Dustins årsredovisning nämner ordet hållbarhet 350 gånger och kapitlet om hållbarhet är 31 sidor långt.
• Batteribolaget Northvolt visade sig vara en bluff som skapat enorma skador för investerare, samhälle och klimat. Northvolts årsredovisning nämner ordet hållbarhet 391 gånger och ordet lönsamhet nästan noll gånger.
• TV-bolaget Viaplay kopplade VD:ns ersättning till ESG-parametrar. Det slutade nästan med konkurs. Viaplays årsredovisning nämner ordet hållbarhet 439 gånger och kapitlet om hållbarhet är på 38 sidor.

Bahnhof gör det bra

Som aktieägare i Bahnhof gläds jag desto mer åt deras ansats. I Bahnhofs årsredovisning avhandlas hållbarhet i två korta stycken där kärnan är:

”I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Bahnhof AB (publ) valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport.”

Bahnhofs avskilda hållbarhetsrapport är på fem (5) sidor och innehållet känns både relevant och intressant för just deras verksamhet. Bahnhof beskriver trovärdigt på normal svenska hur man jobbar med energieffektiva datahallar, cybersäkerhet och integritetsfrågor.

Det måste väl finnas fler sådana goda exempel på hållbarhetsskrifter? Där man slipper en vedervärdig blandning av floskulöst snömos och EU-teknokratiskt fikonspråk.

För mig är den frågan på tapeten eftersom vi på AFV Media AB håller på att ta fram en ny hållbarhetspolicy. Dela gärna med dig om du har tips på en riktigt välskriven hållbarhetspolicy. Bästa tipset belönas med hittelön.

Hållbarhetens kärna

“The business of business is business”, sa ekonomen Milton Friedman apropå bolags samhällsansvar. Jag håller med om det i så måtto att det inte finns något “hållbart” i ett företag om man inte skapar värde för sina intressenter och då särskilt sina kunder. Kundnytta är en grundförutsättning för hållbarhet med alla normala definitioner av begreppet. Och lönsamhet, för utan lönsamhet kommer ju pengarna ta slut. Och det är ju inte hållbart…

Afv-läsare är täta och nöjda

Apropå kundnytta så passar jag här på att redovisa lite resultat från den läsarundersökning som Afv gjorde tidigare i år.

Det viktigaste och bästa materialet i Afv är enligt er läsare:

1. Aktieanalyser (82% säger att de är mycket viktiga och 97% att de är mycket eller ganska bra).
2. Fördjupande artiklar och reportage (59% säger att de är mycket viktiga och 94% att de är mycket eller ganska bra)
3. Verktyg (52% säger att de är mycket viktiga och 83% att de är mycket eller ganska bra)

Det här är alltså topp-3 men även Affärsvärldens nyhetsartiklar, intervjuer, krönikor och annat får väldigt goda omdömen.

Hur står sig Afv mot konkurrenterna?

70% av våra läsare ger Affärsvärldens aktieanalyser högsta betyget “mycket bra“. Motsvarande för DI var 14%, följt av 6% för Privata Affärer/Placeringsguiden, 4% för Aktiespararen och 2% för EFN.

Vilka är Affärsvärldens prenumeranter?

Den största gruppen prenumeranter, 37%, har en värdepappersportfölj värd över 10 Mkr. Medianläsaren ligger på 7-10 Mkr.

Och bäst av allt: 93% svarar Ja på frågan: Har Affärsvärlden varit till hjälp i dina investeringar?

Vare sig vi pratar ekonomiskt värdeskapande eller hållbarhet så är detta vårt viktigaste uppdrag: Du som prenumererar ska tjäna mer på bättre analys. Jag vill påstå att även samhället tjänar på bättre analys. Bra bolag uppmärksammas och drar till sig mer resurser medan belysning av dåliga företeelser har en stävjande inverkan.