Krönika Kina
Jojje Olsson: Kritiken mot Kinas hjälp till Ryssland haltar

I början av maj hölls ett evenemang i Peking för att fira 50 år av diplomatiska relationer mellan EU och Kina. Där fördömde Jorge Toldeo, EU:s ambassadör i Kina, Rysslands anfallskrig mot Ukraina i skarpa ordalag.
”EU kommer stå vid Ukrainas sida, vad som än krävs och hur lång tid det än tar”, sade Toledo, och underströk att Europa har svarat med en militär upprustning. En av åhörarna var Kinas vice utrikesminister Hua Chunying.
Sverige hjärta Kina?
Ett par dagar senare firades 75 år av diplomatiska relationer mellan Sverige och Kina av 180 gäster vid femstjärniga Regent Hotel i Shanghai. Det skålades i vinglas medan den svenska ambassadören Per Augustsson spelade kinesiska låtar på piano.
Priser delades ut, och Kinas ambassadör i Stockholm talade via video om den speciella relationen med Sverige, grundad i såväl en unik historia som innovation och miljötänk.
Xi Jinping hjärta Putin
Det hjärtliga eventet hölls den 9 maj – bara timmar efter att Kinas president Xi Jinping var Vladimir Putins hedersgäst när segerdagen för andra världskrigets slut firades med militärparad i Moskva. För första gången på tio år marscherade kinesiska soldater sida vid sida med rysk militär, vilket markerade en ny nivå av Pekings stöd för invasionen av Ukraina.
”Kostnaden för Kina att stödja Rysslands krig mot Ukraina har sannolikt varit mycket lägre än vad kineserna från början var rädda för”, konstaterade Bill Bishop, Kinaanalytiker bakom det ledande nyhetsbrevet Sinocism, i samband med segerdagen i Moskva.
Han framhöll särskilt hur euroepiska aktörer ”inte verkade upprörda nog” över kriget för att vidta några åtgärder mot Kina.
Ambassadör Per Augustsson nämnde förvisso i sitt tal vid Regent Hotel att Sverige stödjer Ukraina. Men de kinesiska truppernas marsch på Röda torget några timmar tidigare var ingenting som påverkade innehåll eller stämning på evenemanget, enligt deltagare som Afv har pratat med.
Dubbla budskap
”Syftet med konferensen var att diskutera både det som åstadkommits av svenska företag i Kina under de gångna åren och även blicka mot framtiden vad gäller innovation etcetera”, uppger Peter Ling-Vannerus till Afv via mail.
Han är ordförande för Svenska Handelskammaren i Kina, som anordnade evenemanget, vilket han berättar var planerat sedan länge. Redan i februari fattade kammarens styrelse beslut om att högtidlighålla de diplomatiska förbindelserna med konferens och middag, och började sedan leta efter lokal.
”Vid denna tidpunkt fanns ingen information om någon resa till Moskva för president Xi”, säger Ling-Vannerus. Men besöket bekräftades redan 10 februari, då Rysslands ambassadör i Kina meddelade att Xi Jinping accepterat Putins inbjudan.
Flörtar med enskilda stater
I USA har Kina ofta riktat sig till lokala politiker i enskilda stater för ekonomiskt samarbete eller andra utbyten, särskilt i tider då relationen mellan Peking och Washington varit ansträngd. Förutom själva samarbetet, har kinesiska myndigheter på detta vis även fått lokala politiker att sätta press på regeringen i Washington att tillmötesgå Kina.
Inom EU fungerar det ofta på samma vis med medlemsstater, vilket belagts närmare i boken Hidden Hand av Marieke Ohlberg och Clive Hamilton. Där beskrivs hur europeiska länder outsourcar sin kritik mot Kina till Bryssel, men tenderar att gömma undan känsliga frågor på nationell nivå i jakt på utökad handel eller kinesiska investeringar.
Denna tendens bekräftas av att flera europeiska företagare, opinionsbildare och politiker nu vill öka det ekonomiska samarbetet med Kina. Samtidigt återupprepade en talesperson för EU-kommissionen så sent som den 7 maj att Kina är den viktigaste möjliggöraren för kriget i Ukraina, utan vars stöd Ryssland inte skulle kunna föra ett anfallskrig i samma utsträckning.
Intervjuas av ”Kinas Russia Today”
Bara ett par veckor innan firandet i Shanghai pratade Svenska Handelskammarens VD Malin Hammarén om hur svenska företag kan lära från Kina, bland annat kring miljötänk. Videointervjun gjordes av China Global Television Network (CGTN), kommunistpartiets engelska propagandakanal som bland annat har visat otaliga framtvingade erkännanden efter tortyrliknande behandling, inklusive svenskarna Peter Dahlin och Gui Minhai.
Dessa ”erkännanden” och kommunistpartiets kontroll gjorde att kanalen förlorade sitt sändningstillstånd i Storbritannien 2021. Kanalen är också registrerad som agent för utländsk aktör i USA, och jämförs ofta med Russia Today.
Aleksandra Bielakowska, kampanjansvarig vid Reportrar utan gränsers Asienkontor i Taipei, uttrycker chock över att Svenska Handelskammaren tackade ja till intervjun:
”Russia Today och CGTN:s funktion är att fungera som en propagandakanal för en repressiv regim, och sprida desinformation riktad mot demokratier”, säger hon till Affärsvärlden.
Hon tillägger att CGTN regelbundet förstärker ryska mediers narrativ, inklusive om kriget i Ukraina.
Svår balansgång
Samma mönster upprepas här. 2022 framhöll Europaparlamentet i en resolution CGTN tillsammans med Russia Today som statsmedier vilka undergräver demokratiska processer globalt. Men konsekvenserna uteblir eftersom enskilda aktörer ignorerar varningar och övergrepp.
Balansgången mellan politik och pengar blir allt svårare i takt med att den geopolitiska oron ökar. EU har länge beskrivit det som en röd linje om Kina förser Ryssland med vapen. Ukrainas regering meddelade förra månaden att så redan sker, samtidigt som Kinas president legitimerar Putins krig på plats i Moskva.
Börjar vi närma oss en punkt då det kan vara berättigat att uttrycka det obekväma i detta, även vid evenemang ämnade att stärka det ekonomiska samarbetet? ”Vårt fokus var på affärer, inte politik” svarade Malin Hammarén på en fråga om eventet i Shanghai på LinkedIn.
Men gränsen är inte så enkel menar Joar Forssell, riksdagsledamot för Liberalerna och ledamot i riksdagens utrikesutskott.
”Det är omöjligt att skilja på politik och ekonomi. Ekonomiska kopplingar med Kina är alltid politiska och bör minimeras”, säger han till Affärsvärlden.
Han tillägger att Kina stödjer Ryssland på flera vis, samt använder handel som påtryckningsmedel.
Konsekvenserna uteblir
Kan man egentligen kritisera Kina för att hjälp Ryssland, då signalerna är att vi struntar det?
Något som exemplifieras väl av att det är affärer och företags framtid som står i fokus under det svenska firandet av den diplomatiska relationen med Kina, samma dag som Xi Jinping och den kinesiska militären spänner musklerna på Röda torget.
Jojje Olsson, författare och journalist, flyttade till Peking 2007, men bor och verkar sedan 2016 i Taiwan. Detta efter att ha nekats visum i Kina på grund av sin bevakning.
Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.
Jojje Olsson: Kina blir ingen bra vän för att USA har blivit sämre
Jojje Olsson: Tullkriget handlar mer om psykologi än ekonomi
Jojje Olsson: Handelskonflikten mellan USA och Kina har bara börjat
Jojje Olsson: Ny nivå av handelskrig att vänta
Jojje Olsson: Volkswagens kinesiska dödskyss
Jojje Olsson: Strafftullar på kinesiska elbilar nödvändiga | Affärsvärlden
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor