Jojje Olsson: Kina exporterar grönt – USA exporterar svart

När Donald Trump nyligen skakade hand med en motvillig Ursula von der Leyen i Skottland, så skrattade USA:s gas- och oljeindustri hela vägen till banken.

Enligt det nya handelsavtalet mellan EU och USA ska européerna köpa olja och naturgas för 750 miljarder dollar de tre kommande åren. En tredubbling jämfört med nuvarande nivåer.

Inte bara EU

EU är dock inte ensamt om att med kniven mot strupen öka importen av fossila energiråvaror från USA. Även Trumps nya handelsavtal med Japan och Sydkorea innebär att länderna ska köpa mer amerikansk naturgas.

Detsamma gäller Taiwan. Under tullhot undertecknade landet i mars en avsiktsförklaring om att importera sex miljoner ton naturgas om året från USA. Volymen är i samma storleksordning som Japan och Sydkorea.

De tre länderna pressas samtidigt till att finansiera ett nytt jätteprojekt för att öka gasutvinningen i Alaska. Beräknad kostnad: 44 miljarder dollar.

Befäster USA:s dominans

Avtalen befäster USA:s plats som världens största exportör av naturgas. En plats man övertog för ett par år sedan från Australien och Qatar.

I fjol exporterade USA cirka 85 miljoner ton naturgas; mer än fyra gånger så mycket som 2018.

Sedan 2023 är USA även världens största oljeexportör med över fyra miljoner fat råolja om året, framför länder som Saudiarabien och Ryssland.

Kinas gröna segertåg

På andra sidan Stilla havet pågår en diametralt annorlunda satsning.

Kina har på kort tid blivit världens största exportör av bland annat elbilar, batterier, solpaneler och vindkraftverk. Landet tillverkar nu cirka 85% av världens solpaneler, och står för en lika stor del av exporterna.

Två tredjedelar av världens elbilar byggs i Kina. Även här dominerar man exporten.

Dominansen har inte uppnåtts genom hot om tullar, utan med oerhörda subventioner för statliga företag, som tack vare en långsiktig vision nu kan erbjuda mer prisvärda produkter än västerländska konkurrenter.

Intåget av kinesiska solpaneler och elbilar i Europa har knappast undgått någon.

Gröna Sidenvägar

Parallellt har Kina byggt upp nya sidenvägar. Ett jättelikt globalt infrastrukturprojekt med fokus på utvecklingsländer. Projektet slog nytt rekord under första halvåret 2025: 124 miljarder dollar i nya investeringar och byggprojekt.

Enligt Griffiths Universitys kartläggning beror rekordsumman främst på investeringar i energisektorn som utgjorde en tredjedel av totalen. Även ”teknologi och tillverkning” som inkluderar solpaneler och batterier växte betydligt.

Kinas sidenvägar har alltså bytt skepnad från tunga infrastruktur och byggprojekt till investeringar inom grön energi. Globalt har landet offentliggjort investeringar på 168 miljarder dollar i tillverkning, generering och överföring i ren energi. Detta bara sedan 2023, enligt forskningsgruppen Climate Energy Finance.

Ombytta roller

Det var USA som uppförde världens första vindkraftspark och uppfann det första laddningsbara litiumbatteriet. USA blev på 1950-talet även först med att tillverka solpaneler, som installerades på vita husets tak redan 1979.

Så sent som 2008 tillverkade USA över hälften av världens polykisel, som är en viktig komponent vid produktion av solpaneler. Idag står Kina för över 90%.

Att BYD nu sålt fler elbilar än Tesla tre kvartal i rad är ännu ett tecken på skiftet.

Industripolitik ligger bakom

Bakom de ombytta rollerna ligger medveten industripolitik, från båda håll. Kinas ökade satsningar på tillverkning och export av grön energi uppgår nu till flera biljoner kronor.

Samtidigt gör Donald Trumps regering allt man kan för att så snabbt som möjligt rulla tillbaka Joe Bidens Inflation Reduction Act, och andra initiativ för att subventionera eller på andra vis utveckla grön teknik.

Donald Trump vill istället etablera en global amerikansk energidominans baserad på fossila bränslen. Åtgärder har till och med vidtagits för att öka exporten av kol. Detta visar tydligt prioriteringarna i USA:s nya energipolitik.

Samtidigt satsar Kina istället fullt ut på att göra omvärlden beroende av dess subventionerade solpaneler, elbilar och batterier.

Geopolitiska konsekvenser

Kommer omvärlden främst efterfråga fossila bränslen från USA eller kinesisk grön energi? Det finns ännu inget facit, och i många fall behöver det ena inte utesluta det andra.

Men International Energy Agency bedömer att olja, gas och kol som nu står för cirka 80% av världens energibehov kommer se en minskad andel till under 60% i mitten av detta århundrade.

Enligt organisationen blir sol- och vindkraft de två största källorna för framställning av elektricitet redan 2035, istället för kol och naturgas som i dag.

Oljestater köper solpaneler

Att världens två stormakter satsar på helt olika kort får därför sannolikt stora geopolitiska och ekonomiska implikationer.

Ett tecken i tiden är att oljestaten Saudiarabien var den största importören av kinesiska solpaneler.

Vid sidan av att skapa beroenden, verkar Kinas energipolitik även skapa så kallad soft power. En ny rapport från Carbon Brief visar hur kinesisk export av grön energi minskade koldioxidutsläppen utanför Kina med en hel procent.

Räknat under hela sin livstid innebär samma produkter minskade globala koldioxidutsläpp på fyra biljoner gigaton. Något som ser bättre ut än påtvingad export av fossila bränslen under hot om tullar.

Kinas försprång

Det finns konkreta exempel på de förändringar som Trumps politik medfört. General Motors beslutade under våren att skrota planerna på en fabrik för elektriska motorer i närheten av Buffalo, New York.

Indragna subventioner och nya tullar skulle ha gjort fabriken olönsam. Nu investeras istället tio miljarder kronor i en fabrik för bensindrivna V8-motorer på samma plats.

Samtidigt har kinesiska företag stärkt kontrollen över en rad råvaror och mineraler som är helt nödvändiga för gröna energiprodukter. Subventionerad forskning och utveckling inom grön energi har lett till otaliga patent och framsteg.

BYD lanserade under våren ny teknologi som laddar ett bilbatteri på fem minuter. Alltså ungefär lika länge som det tar att tanka en bil.

En fossil ekonomi

Med nuvarande prioriteringar blir det svårare för både myndigheter och företag i USA att skifta fokus från fossila bränslen till förnybar energi, om så skulle bli önskvärt i framtiden.

Förvisso skrattar de amerikanska gasbolagen hela vägen till banken. Men samtidigt växer de kinesiska energiföretagens teknologiska försprång och globala utbredning för var dag som går.

Jojje Olsson, författare och journalist, flyttade till Peking 2007, men bor och verkar sedan 2016 i Taiwan. Detta efter att ha nekats visum i Kina på grund av sin bevakning.

Farligt beroende av Kina i Europas gröna elnät

Kina blir ingen bra vän för att USA har blivit sämre

Strafftullar på kinesiska elbilar nödvändiga | Affärsvärlden