Krönika: Investeringsfilosofins slutmål

Det här är del tre i en serie om tre krönikor om investeringsfilosofi, alltså ett sammanhängande och genomtänkt sätt att se på marknader och vad det är som skapar avkastning.

Del ett handlade om varför det för en ambitiös sparare/investerare är en god idé att skriva ner sin egen investeringsfilosofi, anpassad efter ens personliga förutsättningar.

Inspirationen till krönikorna kommer från professor Aswath Damodarans online-kurs Investment Philosophy. Där stakas tre steg ut. Del två gick igenom min syn på de två första stegen.

Steg 1: Behärska verktygen. Alltså ha tillräckliga baskunskaper om:

• Risker
• Finansiell information
• Aktievärdering
• Transaktionskostnader och skatter

Det är i samtliga fall en glidande skala mellan nollkoll och svart bälte där det viktigaste är att ha en grundförståelse och känna sina begränsningar.

Steg 2: Bestäm hur du tror att marknader fungerar. Det är här är det kanske svåraste och mest ”filosofiska” steget. Här är några av mina övertygelser:

• De flesta marknader är oftast väldigt effektiva.
• Starka narrativ ändras alltför sakta.
• Den mänskliga faktorn underskattas.
• Nyckelpersonernas incitament spelar roll.
• I komplexa situationer agerar många ägare ”fel”.
• Marknaden har ibland svårt att värdera risk.
• Små sparare bildar stora flöden som ofta är förutsägbara.

Steg 3: Bestäm filosofier som passar just dig

Personliga förutsättningar

• Tålamod. På börsen har jag mycket tålamod.
• Risktolerans. Jag blir inte orolig när börsen rasar men har å andra sidan mycket säkerhetsmarginal och stor riskspridning.
• Individualism. Det är väl alltid alla andra än vi som är flockdjur..?
• Tid att lägga på investeringar. Jag har lyxen att jobba heltid med börs och aktier men lägger ändå inte många minuter på den egna portföljen.
• Ålder. En man i sina bästa år, för att citera Karlsson på taket. Alltså förhoppningsvis flera decennier som investerare kvar.

Risken är att man har en skev självuppfattning. Här kan tre tester ge bra ledtrådar.

1. Sömntestet. Håller dina värdepapper dig vaken på natten?
2. Livsstilstestet. Kan kortsiktiga depåförändringar innebära att du måste lägga om livsstil? Exempelvis senarelägga pensionen, jobba mer, flytta eller på annat sätt nödbromsa konsumtionen.
3. Vackeltestet. Blir du sugen på att sälja en aktie varje gång du hör något negativt om den?

Om svaret på någon av frågorna är Ja så måste du ändra på något.

Finansiella förutsättningar

• Anställningstrygghet. Hur säker är ens månadsinkomst? I mitt fall löper jag småföretagarens gängse risker.
• Kapital. Mycket kapital ger fler frihetsgrader i både livsval och investeringar. (Jag känner mig tillräckligt fri.)
• Penningbehov. Hur mycket pengar behövs varje månad och hur är det med risken för extrastora behov?
• Skattesits. Viktig fråga i många länder men i Sverige är skatten låg och likformig om man håller sig till de klokaste valen, kapitalförsäkring, ISK eller pensionskonton.

Preliminär slutsats

Allt ovanstående kokar ner till en investeringsfilosofi som visar på en väldigt bred spelplan för undertecknad.

• Långsiktighet. Flera år är inte för länge för en investering men kortfristiga investeringar är heller inget konstigt.
• Gå mot strömmen. Det passar mig bra och har funkat hyggligt hittills.
• Värdefilosofi. Ofta men inte alltid fokus på säkerhetsmarginal och låg värdering.
• Opportunism. Udda investeringar, kanske med hög risk, kan också förekomma i en riskspridd portfölj.

Det är dock viktigt att inse att ens förutsättningar ändras och nya insikter kanske tillkommer. Då behöver man också ändra sin investeringsfilosofi.