Krönika
Lågpris att läsa vid Harvard
Fakta om formatet “Veckans Börsplus”
Börsplus prenumeranter brukar varje fredag få en krönika som vi kallar för ”Veckans Börsplus”. Här finns tre huvudsakliga delar:
1. Vi väljer ut Veckans plus och Veckans minus och ger vår kommentar. Det kan vara små spaningar, anmärkningsvärda nyheter eller stora trender.
2. Vi redovisar eventuella ändringar av analysråd eller i våra listor över favoritaktier.
3. Vi summerar allt som Börsplus publicerat i veckan som gått. Aktieanalyser, kommentarer och ibland vår podcast.
Veckans plus: Relativt välstånd (1)
Är man rikare idag än innan andra världskriget? Ja, är det uppenbara svaret. Men det finns även ett annat svar där man kan fundera på köpkraft för att uppnå ett materiellt bra liv. Den korg av varor och tjänster som utgör detta ”bra liv” ändras dock med tiden. Här är en sammanställning som visar läget i USA 1938:
Jag tycker det är superintressant. Snittinkomsten var alltså 1 731 dollar per år och så här många årslöner behövde man för att skaffa sig följande värdefulla saker:
- 2,2 årslöner för att köpa ett nytt hus
- 0,5 årslöner för att köpa en ny bil
- 0,25 årslöner för ett års studier vid Harvard University
- 0,2 årslöner för att typisk hyreslägenhet
Hur skulle samma uppställning se ut idag?
Huset kostar väl minst 5 gånger årsinkomsten om man vill bo någonstans med låg arbetslöshet. För en halv årslön för man en rätt spartansk bil. En bra bil kostar snarare en årslön. Ett års studier vid Harvard kostar snarare en årslön, mot en fjärdedel 1938. Och hyreslägenheten är kanske jämförbar i kostnad som andel av inkomsten.
Vad är slutsatsen?
Det är inte alldeles uppenbart att medelamerikanen är rikare idag i termer av förmåga att köpa de stora byggklossarna i ett materiellt bra liv. Oavsett vad inflationsstatistik och BNP-nivåer vill påstå.
Veckans minus: Relativt välstånd (2)
I relativa termer var det en riktig skräpvecka för Börsplus. Volvo, som vi tills nyligen hade i portföljen, kom med en kanonrapport och har rusat runt 10 procent.
Gränges, som vi har i portföljen delvis ”istället” för Volvo kom med en skräprapport och rasade runt 10 procent.
Sammantaget har ju portföljen gått OK även de senaste veckorna men i relativa termer känner vi oss fattiga och frustrerade. Lite småaktigt kanske, men sådana är vi människor. Nya tag nästa vecka!
BÖRSPLUS FAVORITER
På listan över Börsplus favoriter finns de aktier som vi gillar allra bäst just nu. Du hittar hela listan här.
DAGENS ÄNDRADE RÅD
Inga ändrade råd idag.
Sammanfattning av veckans analysskörd:
De norska bankerna sticker ibland ut som rätt billiga aktier med höga utdelningar. Sparebank 1 SMN, som är en av de större norska sparbankerna, sticker ut som en sådan aktie och finns även med i Börsplus utdelningsportfölj för 2017. Banken levererar stabila vinster som värderas till under p/e 10. Det är man som investerare inte bortskämd med på en i övrigt dyr börs. Det här är en aktie som man kan äga och även om det kanske inte blir någon fartfylld resa är oddsen goda att man får en hyfsad avkastning över tid. Vi sträcker oss därför till ett köpråd.
Precise Biometrics gör fingeravtrycksmjukvara för att säkert verifiera en persons identitet. Mjukvaran är baserad på algoritmer för tolkning av ”icke-digital” information. De har varit hovleverantör till storkunden Fingerprint Cards, men i april förra året meddelade Fingerprint att man kommer börja fasa ut Precise till förmån för egenutvecklad mjukvara. Men nya avtal är på väg in. I måndags handelsstoppades Precise Biometrics varpå man skickade ut nyheten att en befintlig sensorkund tecknat ett nytt avtal där den garanterade intäkten går från 1,5 Mkr till 17,5 Mkr för åren 2017–2018. Goda nyheter, men fler sådana vinster behövs om den höga värderingen ska kunna försvaras.
Sleepo är ett litet e-handelsbolag som säljer heminredning och möbler, framför allt sängar, på nätet. Bolaget är mycket litet men växer från låga nivåer. Sleepo hoppas kunna rida på trenden att allt fler beställer produkter online idag, även sängar. Bolaget uppger att marknaden för försäljning av möbler och heminredning online växer med kring 20 procent årligen och att man på den här marknaden kan nå fina bruttomarginaler. Finansieringssituationen är dock oroande och risken är därför mycket hög.
Stora bolag med tillfälliga problem brukar vara en intressant kombination att investera i – förutsatt att prislappen är rätt. Det finns rejäl potential också i Getinges pressade aktie om bolaget lyckas komma tillbaka till de lönsamhetsnivåer som rådde för några år sedan. Vi lutar dock åt att det är lite för tidigt att spekulera i en vändning för Getinge-aktien.
Det är begripligt att Gränges faller hårt på börsen när aktien gått starkt inför vad som visar sig vara en dålig rapport. Vi står ändå fast vid att Gränges är ett kvalitetsbolag i det cykliska facket, med en i våra ögon bra ledning som verkar i en tuff bransch. Börsplus ser en hyggligt billig aktie med en option på ett bra tillväxtprojekt i USA. Vi behåller vårt köpråd på aktien men det är nog inte rimligt att vänta sig några kursmässiga stordåd i närtid.
Det lilla First North-forskningsbolaget Cantargia vill bekämpa cancer håller på att hämta in 90 Mkr i en mestadels garanterad nyemission. Det är bra att bolaget biffar upp sin budget till en nivå som matchar det ambitiösa projekt man driver, istället för att hanka sig fram på småemissioner. Den som köper aktier i Cantargia idag blir delägare i ett bättre kapitaliserat bolag med en i våra ögon mer realistisk ansats. Risknivån förblir dock hög och vi landar i en fortsatt neutral syn på aktien.
Beijer Electronics är ett Malmöbaserat bolag med drygt 700 anställda och 750 Mkr i börsvärde som utvecklar och säljer nischprodukter inom automation och datakommunikation. En gång var aktien något av en småbolags-favorit på börsen tack vare hög, förvärvsdriven tillväxt och fin lönsamhet. I dag är bilden en helt annan. Aktien är ned ordentligt och lönsamheten har urholkats med stor förlust under 2016. Ett turn-around-bolag, med andra ord.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
