”Penningpolitiken kan bli något mer expansiv än innan omikron dök upp”

Viruset gäckar oss gång på gång. Oron växer när en ny potentiellt mer smittsam variant breder ut sig, särskilt som vi inte än vet hur pass väl eller ens om vaccinen biter på den. Det är klokt att vara ödmjuk inför viruset, men nya mer aggressiva mutationer behöver inte betyda att vi får stora ekonomiska bakslag även om riskaptiten påverkas initialt.

Sedan pandemin bröt ut är det tydligt att de ekonomiska konsekvenserna har blivit allt mindre för varje våg som kom. Våren 2020 var brutal och en nära döden-upplevelse för många företag och hela branscher, men både konjunkturdata och förväntningsindikatorer visar tydligt att den första vågen var i en dimension för sig. Redan under andra vågen när många fortfarande var allvarligt sjuka, vården hårt belastad och dödstalen höga blev de ekonomiska konsekvenserna relativt små. Under den tredje vågen mycket små.

Global och svensk BNP är sedan en tid tillbaka på förkrisnivåer. Utfallet för tredje kvartalet, vilket nyligen publicerades för Sverige, visar att även krisbranscherna är det och att privat konsumtion ligger över förkrisnivåer. Det är överraskande snabbt. Det samtidigt som arbetsmarknaden ger styrkebesked där bristtalen är höga och även långtidsarbetslösheten nu faller. Det visar igen hur annorlunda den här krisen är mot andra vi har varit igenom.

BAKSLAG NÄSTA ÅR HOTAR

I nuläget handlar utmaningarna för företagen i första hand om brist på såväl insatsvaror som arbetskraft på grund av en mycket hög global efterfrågan samt om fraktproblematik. Fjärde kvartalet har inletts starkt, vi har viss data för oktober och november, och det ska mycket till för att en ökad smitta ska slå igenom kraftfullt på innevarande kvartal.

InflationArtikel

Powell: Omikron försvårar inflationssituationen

Risken är då större för bakslag i början av nästa år. Särskilt om fler restriktioner införs och gemenman blir försiktigare på grund av att vaccinen inte biter som tidigare. Samtidigt lär många länder vara moderata med alltför stora nedstängningar då man lärt sig vad det kostar i såväl hälsa som ekonomi. Risken är även att acceptansen, inte minst i länder som redan haft hårda lockdowns, är mindre denna gång.

Än så länge vet vi mycket lite om nya varianten omikron och mycket kan hända de närmaste månaderna. Pfizer har länge sagt att de kan ta fram nya vaccin inom 100 dagar och sedan snabbt massproducera dem, vilket tycks gälla även denna gång. Men även om de konjunkturella effekterna inte behöver bli särskilt stora så kan en ökad smitta få genomslag på finansmarknaderna och hur centralbankerna agerar.

CENTRALBANKERNA KAN FÅ DET SVÅRT

Risken är att nya och mer omfattande nedstängningar ytterligare driver på brist, förseningar och fraktproblem, vilket lär öka pristrycket. I en miljö där inflationen i flera länder redan ligger en bra bit över inflationsmålen skapar det tryck på centralbankerna att agera. Om efterfrågan samtidigt har dämpats och till och med är svag på grund av restriktioner och försiktiga hushåll blir det svårt för centralbankerna att agera.

Risken finns att vi hamnar i en situation då inflationsimpulserna, som då varat än längre, kan behöva dämpas genom högre ränta. Det samtidigt som efterfrågan behöver stöd i from av lägre räntor eller åtminstone inte mår bra av högre räntor och penningpolitiska åtstramningar.

De senaste årens mycket expansiva penningpolitik, även i goda tider, kan komma att slå tillbaka och begränsa centralbankerna framöver av flera skäl. Låga räntor under många år har drivit upp skuldsättningen och bidragit till en allt större räntekänslighet. Risken är att det inte går att höja räntan nämnvärt utan att bidra till andra problem. Styrräntor som bara ligger strax över nollan i en konjunktur med brist på det mesta riskerar dessutom att snabbt hamna under nollan igen om mer stimulans behövs. Det sistnämna är problematiskt ur flera aspekter, inte minst för att det ytterligare driver på tillgångspriser vilka riskerar att leda till framtida bubblor men också för att det leder till ökade förmögenhetsskillnader. Hushåll som äger tillgångar såsom fonder, aktier, bostäder gynnas på bekostnad av de som inte gör det.

RISKVILJAN KAN STÖTTAS

Riksbanken la förvånansvärt lite betoning på smittan vid sitt senaste möte och målade upp en ljus bild av svensk ekonomi. Omikron hade inte kommit i dagen då, men övrig smitta var oroväckande hög i Europa. Flera länder hade infört nya restriktioner och risken för att smittan skulle öka även här var långt ifrån negligerbar.

Mest sannolikt framöver är nog ändå att centralbanker blir försiktigare och att penningpolitiken kan bli något mer expansiv än innan omikron dök upp. Det lär i så fall stödja riskviljan även om osäkerheten just nu ligger som en våt filt och det kan bli stökigt i närtid. För svensk del är Riksbankens nästa penningpolitiska möte först i februari och mycket kan hända tills dess.

Annika Winsth är chefekonom på Nordea.