Vi upplever för tillfället problem med vår inloggningstjänst, allt material är för tillfället upplåst
Hej, tack för din order! Din betalning är nu genomförd och ditt konto verifieras, var god och invänta e-mail med aktiveringslänk för att kunna använda ditt konto.
Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Tveksamt om penningpolitik hjälper

2020-03-11 18:00

Den amerikanska centralbanken Fed sänkte styrräntan med 50 räntepunkter utanför ordinarie möte. Senast det hände var under förra finanskrisen och det får ses som tämligen unikt. Det var däremot inte helt oväntat, då den amerikanska centralbankschefen Jerome Powell antydde dagarna innan att det kunde ske.

Frågan är: Var det rätt beslut? Det är omöjligt att svara på i dag, men jag har viss förståelse för att man inte vill chansa. Risken är uppenbar att de ekonomiska konsekvenserna inte stannar vid utbudseffekter, det vill säga att produktionen dämpas eller till och med stagnerar. Även efterfrågan lär vika och inte minst tjänstesektorn såsom flyg, hotell och liknande påverkas av efterfrågebortfall. Penningpolitiken är det verktyg som normalt används för att komma tillrätta med vikande konjunktur och efterfrågan.

Påföljande fråga blir då om det var rätt att agera redan nu? USA är än så länge inte särskilt hårt drabbat. Banken hade sannolikt kunnat vänta tills behovet var större. Å andra sidan har Fed en historia av att agera i ett tidigt skede och snabbt. Vid finanskrisen var det en lyckad strategi då USA kom tillbaka efter krisen snabbare än många andra länder och Fed har också hunnit höja räntan, vilket inte ECB har gjort.

Hjälper Feds aktion? På denna fråga känner jag mig mer tveksam. Det kan omöjligt vara Feds jobb att hålla aktiemarknaden under armarna, särskilt inte som börsen gått extremt starkt under lång tid och inte minst månaderna före. Här handlar det mer om att skapa lugn genom signalen – vi gör vad vi kan för att stötta i ett svårt läge. Det är dock tveksamt om marknaden tror att mer expansiv politik är rätt medicin mot ett virus. Det är tyvärr inte så enkelt att politiker eller myndighetspersoner kan fatta kloka beslut och att det sedan går åt rätt håll. Vi är helt i händerna på ovisshet, och så länge den råder är jag tveksam till om marknaden nöjer sig mer expansiv penningpolitik.

Likviditetsrisken är däremot central och här har centralbankerna ett stort ansvar. Stora utflöden från riskfyllda tillgångar kan lätt smitta bolag. Utan likviditet får företagen snabbt problem som kan leda till uppsägningar och konkurser.

Finanspolitiken kan få en betydande roll. Min bedömning är att många finansministrar, så även den svenska, sitter och funderar över vad de ska göra om det blir värre. Om konkurserna ökar mer dramatiskt är min bedömning att vi får se stödpaket till företagssektorn, inte minst i Europa. Stöd som hjälper företagen att övervintra den tid virusutbrottet skapar allvarliga ekonomiska problem. Det såg vi till exempel under finanskrisen i Tyskland, dock inte i Sverige. Regeringen kan presentera nya åtgärder i vårpropositionen som presenteras den 15 april.

Än så länge har vi inte sett några gemensamma globala aktioner. Feds beslut att sänka räntan var bankens eget. Mellan raderna gick det dock att tolka in en förväntan om att andra vidtar åtgärder om så behövs. Den kanadensiska centralbanken har redan följt efter. Riksbanken lär emellertid inte ha bråttom. Att igen sänka till negativ ränta är inget lätt beslut och enligt min mening inte önskvärt. Fed sänker från en positiv räntenivå, Riksbanken från noll. Det är inte utan att det blir lättare för Riksbanken att använda sig av en ännu mer expansiv balansräkning. Här tycks dock direktionen vara splittrad.

Eskaleringen av nya drabbade regioner och hur de utvecklas blir avgörande för om det behövs fler åtgärder. Den utvecklingen har vi ingen aning om i dag. Det stressar finansmarknaderna som är bra på att hantera risk, men inte total osäkerhet.

Chefsekonom på Nordea som skriver krönikor i Affärsvärlden var fjärde vecka.

Kulmen snart nådd?

Antal nettofall av covid-19 har toppat i Kina. En grov jämförelse visar att om resten av världen följer samma mönster eskalerar globala nettofall snabbt fram till mitten av mars för att sedan vända ned. Risken finns dock att andra länder inte är beredda att vidta lika tuffa begränsningar som Kina.

Annika Winsth

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet