Blackrock II efterlyses

Blackrock II efterlyses - helene-blackrock-700_binary_6984651.jpg

Den som trodde att hållbarhet mest var snack i årsredovisningar fick snabbt tänka om när världens största kapitalförvaltare, Blackrock, aviserade förra veckan att de tänker investera i företag som ägnar sig åt hållbarhetsfrågor.

På grund av storleken kommer strategin att påverka värderingarna i såväl enskilda företag som i hela branscher. Från Blackrocks sida handlar det inte främst om att göra en god gärning och rädda klimatet. Men klimatkrisen väntas få en så pass stor ekonomisk påverkan att Blackrock styr om sina investeringar. “Mitt jobb som kapitalist är att ge kunderna så bra avkastning som möjligt” sade Blackrocks vd Larry Fink till tv-kanalen CNBC om det brev han hade skickat till investerarna.

Även svenska börsbolag berörs i allra högsta grad av beslutet då Blackrock är den näst största ägaren på hela Stockholmsbörsen och äger aktier i 175 svenska börsbolag samt fem procent eller mer av kapitalet i Astra Zeneca, JM, Tele2, Hexagon, Kungsleden och Boliden. Enligt ägardatatjänsten Holdings förvaltar jättefonden drygt 300 miljarder kronor på Stockholmsbörsen, i hela Norden handlar det om 550 miljarder kronor.

I tider då begreppet hållbarhet pryder nästintill varje seminarium i finansbranschen, finns med i varje rapportsläpp och förblir den fortsatt vanligaste programpunkten under Almedalsveckan i Visby så förs löpande diskussioner om gränsdragningar runt diverse hållbarhetsfrågor. 

Kortfattat kan man säga att tre parametrar ryms inom hållbarhetsförkortningen ESG som står för Environmental, Social och Governance, alltså miljö, socialt ansvar och ägarstyrning. Frågor som har kommit upp till ytan inom näringslivspressen de senaste veckorna handlar återigen om hur stort ansvar ägare, ledningsgrupper och styrelser har tagit eller borde ta i olika hållbarhetsfrågor.

Dagens näringslivsskandaler handlar ofta om brister kring hållbarhet, eller att bolag försöker verka långt mer hållbara än de faktiskt är, något som kan bli vanligare när enorma summor flyttas till hållbara investeringar.

Det tycks vara så att bokstäverna S och G inom ESG-begreppet är komplicerade för investerare att förhålla sig till. Likväl får de konsekvenser för bolagsvärderingarna, inte minst har nordiska bank-vd:ar fått sätta karriären till efter misstankar om penningtvätt. Bankerna skulle kunna betraktas som offer då de har blivit utsatta för brott, men de har till uppgift att säkerställa att banken inte blir en bricka i en global finansiell labyrint ämnad för penningtvätt. Därtill får svenskt pensionskapital inte användas som mutor för att en svensk telekomjätte ska expandera på nya marknader. När det likväl tycks ha skett har det fått storägaren Folksam att uppvakta Ericsson för att utkräva svar kring de senaste mutanklagelserna som omgärdar bolaget.  

Övertramp eller underlåtenhet handlar inte enbart om etik utan även om pengar då brister kan leda till miljardböter. Och en sak som sällan diskuteras är bolagens alternativinvesteringar: vad skulle exempelvis Ericsson kunna göra för de tio miljarder kronor som telekomjätten nu måste betala till amerikanska myndigheter i en förlikning gällande mutbrott?

Hållbarhet kan sammanfattas med en enda mening: ändamålet helgar inte medlen.

En princip som borde gälla för såväl bolag som stater.

Och ändå.

Ändå är det numera allmänt känt att det i dag finns så kallade “omskolningsläger” i Xinjiang-regionen i Kina där en miljon människor från den muslimska folkgruppen uigurer och andra, i huvudsak muslimska minoriteter, lever som fångar. Dessutom driver kinesiska myndigheter en aktiv politik för att i princip utplåna minoritetkulturen.

Ändå fortsätter svenska och andra internationella bolag att göra affärer med ägaren till dessa etniska fångläger – den kinesiska staten.

Inte förrän mänskliga rättigheter blir en lika het fråga som klimatet kan det komma en finansiell ångvält som driver på frågan om mänskliga rättigheter och mänskliga skyldigheter – en slags Blackrock II.

Fram till dess fortsätter vi att skapa politiska och finansiella hållbarhetsbubblor i (börs)värderingarnas namn.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.