I väntan på räntebomberna

Inför riksdagsvalet 2006 blev så kal­lade valkompasser för första gången en massmarknadsprodukt. Väljaren sätter där betyg på ett par dussin påståenden kring politiska sakfrågor och ut trillar svaret på vilket parti som står henne närmast.

Valkompassernas kvalitet finns ingen orsak att ifrågasätta, ihopknopade i samarbete med tunga statsvetare, nogsamt neutrala och statistiskt korrekta. Ändå är det intressant att fundera över vilka sakfrågor som lyfts fram. Dessa följer tämligen direkt de frågor som, enligt opinionsundersökningar, engagerar väljarna mest: invandring, sjukvård, integration etcetera. Sakfrågor som antagligen skulle ha engagerat väljarna om de bara diskuterades, är därmed inte med.

En sådan bortglömd sakfråga är om ränteavdraget på bostadslån bör trappas ned. Ränteavdraget är skatteavdraget för bostadslånekostnader på 30 procent. På räntesummor över 100 000 kronor per år är avdraget 21 procent.

En parallell är fastighetsskatten, som också är en ickefråga sedan den avskaffades för tio år sedan. Det finns en viktig skillnad: fastighetsskatten stannar med stor sannolikhet kvar i graven. Ränteavdraget, däremot, börjar trappas ned under nästa mandatperiod, som det ser ut nu.

Redan i fjol meddelade sex av riksdagens åtta partier att de ville se en nedtrappning i en enkät som Expressen gjorde bland riksdagspartierna. Socialdemokraterna och Moderaterna tvekade, utan att vara direkt avvisande.

Eftersom frågan är politiskt känslig så görs det i så fall troligen i form av en så kal­lad blocköverskridande uppgörelse. Just detta var också vad som antyddes under Expressens och DI:s partiledardebatt i förra veckan, där statsminister Stefan Löfven (S) på en rak fråga nu sa sig vara öppen för att diskutera sänkta ränteavdrag.

– Om vi ska göra någonting med bostadssektorn i den här frågan ska vi i så fall ha en bred överenskommelse och göra det på ett sådant sätt att vi inte skrämmer bostadsrättsägare, för det kan också ge ett bakslag i ekonomin.

Moderatledaren Ulf Kristersson var mindre tydlig. Han sa att han inte bara vill bidra till att höja skatten men öppnade för nya långsiktiga spelregler.

Liberalernas Jan Björklund var tydlig.

– Alla säger att de vill ha samtal, men ingen berättar vad de ska säga. Men jag tänker säga ”ja” till att vi behöver trappa ned ränteavdragen, sa han under debatten.

Senast ränteavdragen för bostadslån minskades var vid ”Århundradets skattereform” 1991. Avdraget minskades då från 50 procent till 30 procent.

Sedan dess har den svenska bolånestocken växt kraftigt – till 3 200 miljarder kronor i juni i år, upp från 2 000 miljarder så sent som år 2010. Vad som händer den dagen räntorna stiger pekas ut som en av de stora riskerna i det svenska finansiella systemet, av bland annat i OECD.

Orsaken till att det nu finns en politisk majoritet att i varje fall diskutera minskade avdrag på räntorna är inte bara för att dämpa överhettningstendenserna – där har redan amorteringskrav och andra åtgärder fått effekt – utan det är också av rent statsfiskala skäl. Avdragen är dyra för staten och beskrivs ibland som en tickande bomb.

I fjol var skattebortfallet för hushållens ränteavdrag cirka 17 miljarder kronor. Enligt en rapport från Konjunkturinstitutet i fjol spås ränteavdragen öka kraftigt de kommande åren, som en effekt av att marknadsräntorna väntas stiga och att skulderna har byggts upp till historiskt mycket höga nivåer. År 2026 – om åtta år – väntas de uteblivna intäkterna vara 61 miljarder kronor. Försvarsbudgeten i år är jämförelsevis 49 miljarder kronor.

Av de svenska hushållen har cirka 55 procent bostadslån, enligt Eurostat och Bankföreningen. Siffran är hög ur ett internationellt perspektiv. Mer än hälften av svenskarna får alltså mindre i plånboken med lägre avdrag. Det sker då också under en period där prognoserna tyder på höjda marknadsräntor, vilket ger bostadsägarna en dubbelsmäll. Räntehöjningar slår snabbt mot dem med rörliga lån, och tar lite längre tid för dem med bundna, men förr eller senare berörs alla.

En uppgörelse om sänkta avdrag skulle sannolikt äga rum under första halvan av mandatperioden, så att det hunnit gå ett par år innan väljarna går till röstbåsen igen. Men bli ändå inte förvånad om valkompasserna september 2022 innehåller frågan: ”Ska räntedragen på bostadslån höjas igen?”