Lika lön för olika arbete

På 1960-talet började avskaffandet av så kallade kvinnolöner – på försök. När jag är arg så brukar jag säga att försöket pågår fortfarande.”

Orden tillhör Agneta Stark, grand old lady i jämställdhetsdebatten. Publiken i en knökfull seminariesal applåderade samtidigt som skrattet fastnade i halsen. Fyndigt ja. Men knappast roligt.

Samtalet på årets Forum Jämställdheti Karlstad tidigare i februari hade rubriken ”Straffet för att jobba med människor”. Utgångspunkten var en rapport med den talande titeln ”76 miljarder”, skriven av en samling experter i lönestatistik och jämställdhetsarbete, som kallar sig Lönelotsarna. Fascinerande läsning.

Gamla nyheter på många sätt, men inte på alla. Sakligt och noggrant går rapporten igenom lönerna för 239 yrken med totalt 2,3 miljoner anställda. Jämför yrken med liknande arbetskrav. Lika lång utbildning, lika högt ställda krav på ansvar, problemlösning och sociala färdigheter. Likartade arbetsförhållanden. Det som skiljer sig åt är att vissa av yrkena domineras av män, andra av kvinnor. De 76 miljarderna i titeln syftar till totalsumman av löneskillnader mellan likvärdiga kvinno- och mansdominerade yrken. Det som ofta kallas strukturell löneskillnad.

Men detta visste vi egentligen redan. Det riktigt intressanta är analysen som klassificerar yrken utifrån vad man arbetar med: människor, data, text eller siffror. I yrkesgrupp efter yrkesgrupp framkommer samma tydliga skillnad mellan likvärdiga arbetskrav.

Arbete med människor betalar sämst.

Varför? Är det ett problem? Vad kan vi göra åt det? Debatten på seminariet var livlig. Rapportförfattarna själva förespråkar en nationell samordning och en strategi med gemensamma insatser från staten, arbetsgivarna och facken. Även exemplet Island togs upp. Alltinget har nyligen stiftat en lag som tvingar arbetsgivarna att betala lika löner för likvärdigt arbete.

Själv är jag inte lika övertygad om lagstiftning som lösning. Jag är i grunden en anhängare av parternas ansvar för lönebildning. Dessutom tror jag att sådan lag i praktiken lätt blir tandlös. Den går att komma runt.

Gemensamma insatser låter bättre. Men listan av aktörer saknar en viktig part: oss alla. Som konsumenter och som skattebetalare. Kruxet är nämligen att lönen är ett pris på marknad. Och ett marknadspris bestäms av utbud och efterfrågan snarare än komplexitet. Ett mer kravfyllt arbete kostar inte per automatik mer. Lika lite som en byxa med många fickor nödvändigtvis är dyrare än en byxa utan fickor.

Min enkla poäng är att det är svårt att få upp ­lönerna i människoyrken så länge som vi vill betala mer för andra typer av tjänster och varor, så länge som våra normer och värderingar är som i dag.

Det finns flera intressanta skillnader som avslöjar dessa normer. Jämför lönerna i tekniska förvaltningen och omsorgsförvaltningen i en typisk svensk kommun. I den senare går det ofta väldigt många medarbetare per chef. Inga särskilda arbetskläder. Bristande dialog mellan den strategiska ledningen och golvet. Mer deltidsarbete och högre sjukfrånvaro. Och flest kvinnor. Utmaningar finns på de mansdominerade avdelningarna också, men de ser annorlunda ut.

Det är olika arbeten, olika logik. Och så ska det vara. Vi kan inte jämföra rakt av, tänker kanske någon.

Jag tänker inte så. Men framför allt tänker jag att vi måste prata mer om detta. Hur lönen och arbetsvillkoren skiljer mellan människoyrken och andra. Hur vi själva värderar att någon tar hand om vår mormor jämfört med vår dator.

Och jag vill se både män och kvinnor delta i den diskussionen.

– Den dagen vi har lika många inkompetenta kvinnor som män i styrelser har vi nått jämställdhet, har tidigare Telia-vd:n Marianne Nivert sagt.

Den dagen ett seminarium om jämställda löner samlar lika många män som kvinnor har vi kommit långt, tänker jag. Dit är det en bra bit kvar.

Mamma stannar hemma

Normer snarare än ekonomi styr oss även när vi tar föräldra­ledigt. 72 procent av paren där barnets mor tjänar mer än fadern låter ändå mamman ta det mesta av föräldraledig­heten. Generellt är dock kvinnans utbildning och inkomst de två viktigaste faktorer som ökar sannolikheten för jämställt uttag av föräldrapenning, har analyser från Försäkringskassan visat.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.