Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!
Vad trevligt att du vill logga in. Vi ser att du inte har ett aktivt konto. Var vänlig kontakta kundtjänst: 0770-457 102

En spark uppåt

2018-06-21 11:16
Foto: Ola Skogäng

Hälften av alla vd:ar som får sparken arbetar i detaljhandelssektorn. Det betyder inte längre slutet på karriären.

I förra veckan fick modeföretaget Kapp­ahls vd Danny Feltmann lämna sin tjänst med omedelbar verkan. Styrelsen och verkställande direktören hade olika syn på strategin. Danny Feltmann hade under en längre period arbetat sig ner i åldrarna, till en målgrupp som inte handlade på Kappahl. Styrelseordförande Anders Bülow kommenterade till media att han trodde att Danny Feltmanns bakgrund på H&M färgade av sig. Bülow ville i stället att Kappahl skulle förbli vid sin läst.

Danny Feltmann hade då bara varit vd i lite mer än två år. Hans företrädare Johan Åberg fick även han lämna sin post efter att inte ha levt upp till förväntningarna. Han var vd i drygt tre år. Åberg gick vidare till att bli vd för den norska lågpriskedjan Nille. Lönsamhetsproblem gör att banken DNB i april aviserade att den tar över verksamheten. Johan Åberg lämnar vd-posten i samband med övertagandet.

Danny Feltmann och Johan Åberg är inte ensamma. Detaljhandelns vd:ar kommer och går i hög takt. Fenomenet är globalt.

En rapport från den amerikanska forskningsorganisationen The Conference Board från i fjol visar att företag i USA som presterade en totalavkastning till aktieägarna i den nedre kvartilen gjorde rekordmånga vd-byten, 17,1 procent under 2016 jämfört med 12,2 procent året före. Det var den högsta förändringstakten för den kvartilen sedan 2002 och högre än snittet under 2001 till 2016 som låg på 13,9 procent.

Det som främst drev förändringen var det exceptionella antal vd-byten i grossist- och detaljhandelsbolagen. De påverkades av en stark dollar och svaga tillväxtmarknader, men framför allt framväxten av e-handelskonkurrenter, som Amazon. Sektorn stod för 50 procent av det totala antalet vd-byten, jämfört med en andel på 14 procent året före. Vd:arna sparkas i den högsta takt som någonsin uppmätts i en enskild sektor.

Att bolag som säljer konsumentprodukter ofta byter vd beror i första hand på att marknaden är under stor förändring. Företagen söker nya strategier och affärsmodeller. Förändrade konsumtionsmönster, där äldre blir mer digitala och yngre söker efter mer hållbar konsumtion, och att tillväxten har förflyttats till Asien, är faktorer som måste hanteras.

Dessa förändringar kräver nytt ledarskap och nya visioner, skriver The Conference Day i rapporten.

Om vi lyfter blicken från detaljhandeln till hela näringslivet sker vd-byten överlag oftare i dag än förr. Det visar flera undersökningar. Och det rapporterade Affärsvärlden hösten 2015 och hänvisade bland annat till en rapport från revisions- och konsultföretaget PWC.

Det amerikanska konsultföretaget Challenger, Gray & Christmas visar att de rekordhöga vd-bytarsiffrorna håller i sig. Under årets första fem månader har 541 börs-vd:ar lämnat sin post, en uppgång med 14,6 procent jämfört med de första fem månaderna förra året.

Enligt PWC:s rapport rullade huvuden extra snabbt i Norden. I de 67 största nordiska bolagen på börserna i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Stockholm byttes 22 vd:ar ut under 2015, vilket motsvarar var tredje vd i gruppen. Det var dubbelt så många vd-byten än som gjordes globalt. Enligt Per-Ola Karlsson på PWC låg Sverige också högst bland de nordiska länderna.

Även på senare tid har många svenska vd:ar fått gå. I slutet på maj fick bettingbolaget Cherrys vd Anders Holmgren lämna sin post. Samma vecka fick Per Eriksson på kasinoleverantören Netent göra samma sak. Ett par dagar senare fick banken Collectors vd Liza Nyberg samma besked. Investmentbolaget Ratos vd Magnus Agervald och byggbolaget NCC:s vd Peter Wågström är andra exempel. Det finns många fler.

De goda nyheterna är att det inte längre innebär slutet på karriären.

Det är svårt att säga exakt när det skiftet skedde. Tålamodet med den som inte levererar eller vill välja en annan väg än styrelsen är visserligen kort. Men förändringen har bieffekten att det i dag inte längre automatiskt är ett stigma att få sparken som vd. Chanserna att komma igen är goda, inte sällan till ett nytt vd-jobb, något som var ytterst sällsynt för 20 år sedan. Vd-posten är en merit.

Fenomenet exemplifieras kanske allra bäst av Hans Vestberg. Han fick lämna mobilteknikleverantören Ericsson i juli 2015. Sedan dess har Ericssons resultat klappat ihop och i media har Hans Vestberg inte sällan pekats ut som ansvarig. För två veckor sedan utsågs han till telekomoperatören Verizons vd. Där ska Hans Vestberg bossa för ett företag som är drygt fem gånger större än Ericsson, räknat på omsättning, och nästan åtta gånger större mätt i börsvärde. Ett avsked behöver inte innebära slutet på karriären.

Lotta Dinkelspiel

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet