Var går gränsen?

2017-02-07 22:00 Lotta Dinkelspiel

Skanska vill inte bygga Donald Trumps mur mot Mexiko. Det andas mer ängslighet än affärsmässighet.

Företag har kommittésammanträden, alltså finns de, skrev den amerikanska nationalekonomen och nobelpristagaren Paul Samuelson i en krönika i New York Times på 1970-talet, en modern version av den franske 1600-talsfilosofen René Descartes ­berömda tes Cogito, ergo sum.

Vad Samuelson menade var att företag består av människor och borde agera därefter.

– Numera inte bara kan stora företag engagera sig socialt, de jävlar i mig ska göra det.

Därmed gick han emot kollegan Milton Friedman som ansåg att företag enbart skulle verka för aktieägarnas bästa, och absolut inte hade något socialt ansvar. Att företagen helt fokuserade på affärsmöjligheterna förhindrade att de slösade bort ägarnas pengar.

Vem har rätt: Paul Samuelson eller Milton Friedman? Svenska byggbolaget Skanskas vd Johan Karlström lutade åt Samuelson när han i förra veckan fick frågan om han kunde tänka sig att delta i konstruktionen av den mur mot grannlandet Mexiko som USA:s nyinstallerade president Donald Trump utlovat.

– Vi tror på jämlikhet, vi tror på öppenhet, så vi bedömer att det blir inte rätt för oss att vara involverade, svarade Johan Karlström i en intervju med DI.

Därefter kom några artiga följdfrågor. Det hördes inget ifrågasättande. Det var som att journalisten andades ut med insikten om att Skanska inte skulle gå Donald Trump till mötes.

Det kan synas enkelt att tacka nej, men var går gränsen? Får Skanska bygga vägen fram till muren? Eller vägen fram till vägen som leder till muren?

Vilka uppdrag är acceptabla och hur långt ska ett bolag anpassa sig till lokala förutsättningar? Möbelkedjan Ikea fick år 2012 kritik efter att ha retuscherat bort kvinnor i Saudiarabiska kataloger. Lundin Oil misstänks för krigsbrott i Sudan efter samröre med regimen. Nyligen kritiserades AB Volvo för att bolagets bepansrade bussar går mellan bosättningar på Västbanken.

Också ur ett strikt ekonomiskt perspektiv är det inga lätta frågor. Forskningen ­pekar i olika riktningar. Men klart är att Milton Friedmans position och hans stockholder theory blir svårare att fullt ut försvara när ­näringslivet blivit globalt. Att strikt maximera aktieägarvärdet skulle innebära en kulturrelativistisk syn som många svenskar anser oacceptabel. Också försvarare av Friedmans teori anser att företag bör ha ­åtminstone några absoluta värden.

Svårigheten med att verka globalt ill­ustreras väl av halvstatliga teleoperatören Telia Soneras kritiserade verksamhet i central­asiatiska Uzbekistan. När frågan var som mest aktuell, skrev dåvarande ­finansmarknadsminister Peter Norman (M) på DN:s debattsida att det inte längre räckte för ­företagen att följa lagen. ”Det krävs en etisk kompass”, ansåg ministern. Norman hävdade att agerande i länder med svag ­demokratisk tradition har tydliggjort vikten av hållbart företagande. Brister i det arbetet innebär stora affärsrisker.

Det för oss åter in på ”The Great Wall of Trump.”

Om vi bortser från Donald Trumps retorik: Vad skiljer presidentens vilja att bevaka den mexikanska gränsen från EU:s vilja att bevaka Europas gränser? EU har delfinansierat ett 260 kilometer långt stängsel ­utmed gränsen mellan Bulgarien och Turkiet. Svenska poliser ingår i vaktstyrkan. EU-ländernas stats- och regeringschefer kom i förra veckan överens om att träna, utrusta och hjälpa Libyens kustbevakning att stoppa båtmigranter från att ta sig till Europa.

– Vi tror inte på murar och förbud, kommenterade EU:s höga representant för ­utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini.

Är det bättre att Skanska bygger amerikanska fängelser när USA kritiserats av flera människorättsorganisationer för att fängsla för många medborgare för länge? USA har 5 procent av världens befolkning men 25 procent av världens fångar. Enligt organisationen California Prison Focus har inget annat samhälle genom historien fängslat så många av sina egna medborgare.

Det hindrade inte Skanska från att leda utbyggnaden av ett fängelse i delstaten North Carolina: Hammond Road Detention Center.

Både fängelset och muren är demokratiska beslut. Får Skanska bygga en motorväg i Sverige om en socialdemokratiskt ledd ­regering beslutat om saken, men inte om Sverigedemokraterna är i regering?

Det är möjligt att Skanskas avstånds­tagande är strikt affärsmässigt. Bolagets verksamhet i USA finns huvudsaklingen på de rika öst- och västkusterna, där Trump-anhängarna är få. Att ta avstånd från Trumps mur kanske är bra för affärerna. Det verkar dock snarare som om ­bolaget vill blidka en upphetsad och upprörd opinion, än att säkerställa en långsiktigt hållbar affärsrörelse.

Lotta Dinkelspiel

Fler krönikor av Lotta Dinkelspiel

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet