Analys Lammhults Design Group
Lammhults börjar få stil på marginalen

Lammhults Design Group tillverkar möbler mestadels för kontor och offentliga miljöer. Exempel på viktiga produkter är stolar, fåtöljer, soffor och bord för mötesplatser, biblioteksinredningar, stolar för väntsalar samt skrivbord och akustikprodukter för kontor. Genomgående är det premiumprodukter med högt designinnehåll.
Det här är en ganska annorlunda del av möbelbranschen jämfört med den som vänder sig till stora konsumentmarknader, som IKEA eller för all del Nobia eller Svedbergs gör. Inom designmöbler är det små, ofta starkt kundanpassade, serier som gäller. Det betyder att skalfördelarna i hög volym inte är jättestora. Även mindre leverantörer kan ha branschledande lönsamhet.
Det är också en nisch där starka varumärken har högt värde. Inte minst är det så eftersom inredningsarkitekterna har en stark ställning som rådgivare åt slutkunderna. Detta är en kår som har järnkoll på formgivarna bakom produkterna och värdesätter kreativitet och kvalitet.
Totalt sett framstår det inte som en direkt dålig bransch att vara i om man är en etablerad aktör med fina varumärken och en effektiv produktion/montering. Allt det där har Lammhults. Bolagets viktigare varumärken har till exempel sålts sedan 1929 (Fora Form), 1945 (Lammhults) och 1970 (Abstrakta). Men tyvärr har lönsamheten historiskt inte varit så värst imponerande.
Lammhults har som mål att nå 8 procent i rörelsemarginal och en avkastning på sysselsatt kapital om minst 15 procent. På rullande 12 månader ligger marginalen på 4,5 procent. Snittet under perioden 2010-15 var ännu sämre, på 3,0 procent. På den här nivån tjänar Lammhults runt 35 Mkr i rörelseresultat.
Till viss del kan utvecklingen skyllas på att bolaget gått igenom en omstrukturering och renodling under perioden samt på en svag marknad. En betydande del av Lammhults intäktsbas ligger i Kontinentaleuropa där efterfrågan på sina håll varit matt. Förvärvet av norska Fora Form 2013 var dessutom inte särskilt vältajmat. Marknaden har minskat med i runda tal 20 procent sedan dess, efter att investeringsviljan där dalat i takt med oljepriset.
Men å andra sidan är marknaden i Sverige bättre än på många år så den stora förklaringen till Lammhults svaga marginal är nog intern.
Det som rent aktiemässigt är spännande är att Lammhult sedan ett drygt år har en i stora delar ny ledning som jobbar med en vändningsplan vilken visar tecken på att fungera. Det rör sig inte om några radikala grepp utan mest om att få ut de samordningsvinster som är möjliga inom koncernen.
Ett bärande inslag är att samordna inköp och produktion. Även om skalfördelarna inte är superstora så finns vinster i att Lammhults bolag, som opererar tämligen fristående, samverkar inom inköp. På produktionssidan samlokaliseras viss produktion när enheten i Lammhult uppgraderas.
Bara produktionsflytten väntas spara 7 Mkr per år från 2017, vilket motsvarar en knapp procent i marginal för koncernen. Inköpsamordningen kan troligen bidra med något liknande på sikt. Då blir bilden, givet att den starka svenska marknaden inte klappar ihop (vilket inte finns på radarn det närmaste året) att resan mot högre marginaler fortsätter i Lammhults. Mer än det krävs inte heller för att aktien ska se hyggligt attraktiv ut.
Vi skissar in att Lammhults kan öka från dagens nivå på 5,5 procent (inklusive förvärv) till 6,5 procent under 2018. Det är framför allt internt arbete med att samordna produktion och inköp som kan leverera den här förbättringen. Lägger vi till bidraget från årets två annonserade förvärv så landar vi då i att rörelsevinsten kan nå 57 Mkr 2018.
Med en multipel på 12 gånger rörelseresultatet (ev/ebit) skulle det ge en avkastningspotential på 33 procent. Det är ganska normal värdering, som motsvarar p/e 14, och möjligen kan de bli lite högre i takt med att bolaget bevisar sig lönsamhetsmässigt.
Ovanpå det finns chanserna att bolagets förvärvsstrategi kan leverera lite grädde på moset. Den nuvarande ledningen verkar i alla fall dragit upp tempot i jakten på nya förvärv och gjorde två affärer under sommaren. Historiskt har Lammhult ett blandat facit som förvärvare.
Tajmingen i att köpa en norsk möbelproducent 2013 just inför att oljeprisraset kylde ned den marknaden var inte den bästa. Men det är ju i gott sällskap med Ratos och andra på den punkten.
Det senaste förvärvet gjordes i somras och var av ett bolag som heter Ragnars Inredningar.
Det är ett bolag som är duktiga på skrivbordsmöbler för de alltmer öppna kontorslandskapen som breder ut sig över landet. Bolaget har bra marginal (12 procent) och prislappen på 5-6 gånger rörelsevinsten är attraktiv. Det finns en potential i att Ragnars kan nyttja Lammhults kontakter i utlandet för att öka sin exportförsäljning.
Det finns ett stort antal bolag i 50-200 Mkr-klassen som är möjliga att köpa. Bortsett från mindre affärer av Garpco och Götessons (med riskkapitalägaren Connect Capital) ser vi inte att någon annan aktör jobbar med att konsolidera den här nischen på möbelmarknaden.
Med en soliditet på 45 procent och en målbild på 35 procent har Lammhult fortsatt ett gott förvärvutrymme.
Sammantaget anar man en klart högre potential i Lammhults än vad bolaget klarat av att leverera hittills. Chansen verkar bra att lite av den kan komma i dagen den närmaste tiden vilket talar för att aktien kan fortsätta att gå bra. Nackdelar är att vinstnivån är instabil och handeln i aktien något tunn, men vårt råd blir köp.
Lammhults Design Group | SEK | |||
Börskurs: | 54,25 | |||
Antal aktier: | 8,5 miljoner | |||
Börsvärde: | 458 Mkr | |||
Nettoskuld: | 155 Mkr | |||
SvD Börsplus förväntningar | ||||
2015 | 2016E | 2017E | 2018E | |
Omsättning | 733 | 792 | 855 | 881 |
– Tillväxt | -3,0% | 8,0% | 8,0% | 3,0% |
Rörelseresultat | 34 | 44 | 51 | 57 |
– Rörelsemarginal | 4,6% | 5,5% | 6,0% | 6,5% |
Resultat efter skatt | 28 | 31 | 35 | 39 |
Vinst per aktie | 3,29 | 3,60 | 4,20 | 4,70 |
Utdelning per aktie | 1,75 | 2,40 | 2,82 | 3,15 |
P/E | 16,5 | 15,1 | 12,9 | 11,5 |
EV/EBIT | 18,2 | 14,1 | 12,0 | 10,7 |
EV/Sales | 0,8 | 0,8 | 0,7 | 0,7 |
Läs fördjupad analys
Om bolaget
Lammhults Design Group tillverkar möbler mestadels för kontor och offentliga miljöer. Exempel på viktiga produkter är biblioteksinredningar, stolar för väntsalar samt skrivbord och akustikprodukter för kontor. Genomgående är det premiumprodukter med högt designinnehåll.
Cirka 390 personer jobbar inom koncernen som har årsintäkter kring 800 Mkr. Lönsamhetsmässigt har Lammhults underpresterat under en längre tid men en ny ledning gör sedan ett drygt år stora insatser för att lyfta rörelsemarginalen från dagens 4-5 procent upp mot målet 8 procent.
På börsen är Lammhults noterat på Small Cap-listan. Till dagskursen 55 kronor är börsvärdet 450 Mkr. De senaste tolv månaderna har vinsten per aktie varit 3,38 kronor/aktie. Rullande p/e är alltså drygt 16.
Marknaden
Lammhults bolag vänder sig till professionella inköpare av möbler för arbetsplatser och offentliga miljöer. Ett dotterbolag, Ire, säljer även till konsument via återförsäljare men detta är en mindre del av koncernens verksamhet.
Kunderna köper ofta in Lammhults produkter i samband med att nya kontor, flygplatser, vårdinrättningar, medborgarhus med mera inreds men också i vid renoveringar. Efterfrågan styrs därför till stor del av byggkonjunkturen.
Lammhults har endast en tredjedel av sin försäljning på den svenska marknaden. En annan viktig marknad för bolaget är Norge. Här äger Lammhults möbelproducenten Fora Form som är stora inom designmöbler för mötesplatser men också sittlösningar för vänthallar, biografer och liknande. Norge svarar uppskattningsvis för mer än 25 procent av koncernens intäkter. Andra viktiga marknader är Finland, Tyskland, England och Frankrike. På de sistnämnda är det framför allt inom bibliotekssegmentet som Lammhults är stora.
Utsikterna i mitten av 2016 är extremt goda för den svenska marknaden där nybyggnadssegmentet är starkare än på länge. Å andra sidan har den norska marknaden tappat kraftigt, 20 procent under 2015, efter att oljeprisfallet kylt av investeringsviljan där. Norge återhämtar sig nu långsamt. I resterande länder är utvecklingen blandad. Totalt sett innebär det att Lammhults intäkter ökar långsamt.
Över lång tid bör man inte vänta sig mycket hög tillväxt på marknaden. Lammhults mål är att växa 10 procent årligen över tid, men att organisk tillväxt endast ska bidra till en tredjedel av den siffran och resten komma genom förvärv. Intrycket är med andra ord att detta är en bransch som utvecklas i stil med BNP i stort eller marginellt bättre.
Ett annat intryck är att marknadsandelarna är relativt stabila mellan aktörerna. Marknaden försörjs i alla fall huvudsakligen av mindre familjeägda bolag med varumärken som har många år på nacken.
Exempel är Swedese (grundat 1945), Götessons (grundat 1984), Offecct (1990) och Glimåkra (1948). Intrycket är att varumärken spelar stor roll i branschen och på den punkten ligger Lammhults bra till med sedan länge etablerade varumärken som just Lammhults (startat 1945), Fora Form (1929) och Abstrakta (1970).
Många av Lammhults konkurrenter är företag med intäkter på 40-175 Mkr vilket öppnar möjligheten för bolaget att växa genom förvärv. Sedan 2013 har tre förvärv gjorts varav två under 2016.
Affärsmodell
Att tillverka designmöbler i Lammhults nischer förefaller medge en lönsamhet i termer av rörelsemarginal på 5-10 procent. Det finns exempel på bolag som går med förlust och det finns vissa som ser ut att prestera en bra bit över 10 procent (t.ex Götessons), men normalfallet verkar vara 5-10 procent.
Detta gäller för bolag som tillverkar egna produkter som sedan säljs indirekt till slutkund via agenter eller distributörer. För Lammhults del gäller detta det ena av bolagets två affärsområden, nämligen Office and Home Interiors som svarar för två tredjedelar av intäkterna. Mer om det andra affärsområdet, Public Interiors, finns längre ned.
Lammhults Office & Home Interiors består av fem olika bolag som till stor del drivs fristående. De har egna varumärken och produkter som skiljer sig åt från varandra. Bolaget Ragnars Inredningar gör kundanpassade skrivbordsmöbler. Fora Form och Lammhults tillverkar möbler för mötesplatser som soffor och stolar. Abstracta är Sveriges största bolag inom akustikprodukter för kontor, som avskärmningar.
Vanligen fungerar det så att bolagen har ett antal fristående designers knutna till sig. De bästa formgivarna är välkända och varumärken i sig. De får vanligen betalt i form av en royalty per sålda enheter. Men det är inte bara formgivarens namn som är betydande utan även de väl inarbetade varumärkena som Lammhults äger.
Själva produktionen sker vid fyra enheter och består i praktiken mest av montering av komponenter som köps in av underleverantörer. Lammhults jobbar mycket med kundanpassningar och det är även centralt med snabba leveranser. Inom produktionen sker viss samordning mellan de olika bolagen. Framför allt strävar Lammhults efter att samla sina inköp i gemensamma kategorier för att pressa priserna.
Några riktigt stora skalfördelar verkar däremot inte finnas inom tillverkning av designmöbler, och det är noterbart att även små bolag kan ha branschledande lönsamhet. Produktionsserierna är små och ofta anpassade till den enskilda kundens önskemål.
Produkterna säljs via återförsäljare som tar en del av marginalen. En viktig konkurrensfaktor är att ha ett högt anseende bland de inredningsarkitekter som ofta har stort inflytande över slutkundens inköp. Det har Lammhults efter många år i branschen. För att behålla den statusen är det viktigt att ständigt lansera innovativa produkter.
Sammantaget framstår designmöbler som en okej bransch att vara i. Nackdelar är att större producenter inte verkar skyddas av betydande skalfördelar, beroendet av välkända formgivare och att långgående kundanpassningar krävs för att vinna affärer. Fördelar att etablerade varumärken och relationer med lokala beslutsfattare ger en konkurrensfördelar.
Lammhults Design Group har även ett andra affärsområde, Public Interiors. Det svarade för en tredjedel av intäkterna under 2015. Här säljer bolaget inredningar för bibliotek och en väsentligt större del av försäljningen ligger utanför Sverige och Norge. Stora marknader är Danmark, Tyskland och Frankrike.
Inom Public har Lammhults en ren återförsäljarroll. Man har egna inredningsarkitekter som hjälper kunderna när de renoverar och bygger nytt. Produkterna köps från externa leverantörer.
Inom den här affären är Lammhults den klara marknadsledaren i viktiga länder som Danmark (70 procent av marknaden) och Tyskland samt Frankrike (runt 20-30 procent). Det har varit en stabil affär med goda marginaler.
Mål och strategier
Lammhults Design Groups finansiella mål över en konjunkturcykel är följande:
• Tillväxten ska vara minst 10 procent per år.
• Rörelsemarginalen ska vara minst 8 procent per år.
• Avkastningen på sysselsatt kapital ska vara minst 15 procent.
• Soliditeten ska uppgå till minst 35 procent.
• Skuldsättningsgraden ska vara i intervallet 0,7-1,0 gånger.
Lammhults har varit långt ifrån att nå sina tillväxt- och avkastningsmål på senare år. Rörelsemarginalen har till exempel snittat på 3,0 procent under åren 2010-15. Det går att se en tydlig trend av förbättringar, dock. Under 2015 var marginalen 4,6 procent.
Tillväxten är låg och fem av sex år 2010-15 har den organiska tillväxten varit negativ. Under 2015-16 har särskilt marknaden i Norge varit svag vilket sänkt intäkterna för Lammhults.
Balansräkningen har däremot varit stark under längre tid vilket delvis är en effekt av att Lammhults avyttrat tillgångar under en renodlingsperiod. Per halvårsskiftet 2016 var soliditeten 45 procent och skuldsättningsgraden, alltså räntebärande skulder delat med eget kapital, 0,46.
Lammhults Design Groups 10 största ägare | |
Anders Hultman & Yngve Conradsson | 21,2% |
Input Interiör Sweden AB | 12,5% |
Avanza Pension | 5,1% |
Jerry Fredriksson | 5,0% |
Thomas Krishan | 3,8% |
Johan Strömberg | 3,4% |
Patrik Enblad | 3,0% |
Peter Malmström | 2,6% |
Sandin & Bülow Design AB | 2,4% |
Spiltan Fonder | 2,3% |
Om aktien
På börsen är Lammhults noterat på Small Cap-listan. Till dagskursen 54 kronor är börsvärdet cirka 450 Mkr. Kursen har avancerat 45 procent under det senaste året (fram till 12 september 2016).
Lammhults har som vana att betala utdelning och policyn är att 40 procent av vinsten ska delas ut. I våras var utdelningen 1,75 kronor per aktie vilket var 52 procent av vinsten. Räknat på dagens kurs motsvarar det en direktavkastning på 3,2 procent.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.