Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Robotar som hembiträden

2018-10-03 18:00

Uppkopplat, röststyrt och intelligent. Det smarta hemmet är på väg. Men än kvarstår utmaningar.

– Voilà, bon appétit, säger en ung kvinna klädd som stereotypen av en amerikansk hemmafru på 1950-talet och ställer ner dagens middag på bordet för att sedan ge sin pojkvän en tillgiven puss på kinden.

Scenen är hämtad ur den framtidsdystopiska science fiction-filmen Blade Runner 2049. Officer K (Ryan Gosling) har efter en arbetsdag kommit hem till lägenheten, där det första han gör är att trycka på knappen som startar Joi (Ana de Armas), det holografiska dataprogrammet som fyller funktionen som hans flickvän och som ibland tar fysisk form. Filmskapare har genom årtionden lekt med tanken på det framtida hemmet och den avancerade teknologin som präglar det. I den verkliga världen har det inte gått riktigt lika snabbt. Samtidigt har det aldrig pratats så mycket om den smarta bostaden som nu.

I grova drag handlar det om två begrepp: iot, internet of things, och ai – artificiell intelligens. Allt fler hushållsprodukter som högtalare, larm och lampor kan i dag kopplas upp mot internet och därmed fjärrstyras från någon form av dator, exempelvis en smartphone. Språkbehandlingssystem, baserade på ai, gör det möjligt att manövrera ett uppkopplat hem via en så kallad digital assistent eller chattbot, styrd av röstkommandon. I dag är de största Googles Assistant, Amazons Alexa, Apples Siri och Samsungs Bixby.

– De kan reagera på en fras som ”Nu har jag vaknat” och då se till att rullgardinen dras upp, kaffekokaren sätts på och det börjar spelas musik i köket. Röststyrning är praktiskt och jag tror att det kommer bli vanligare, säger Per Gunningberg, professor i datakommunikation vid Uppsala universitet och forskare inom iot.

Produkter som tänker själva är alltså inte science fiction längre. Men med dem följer också ett antal problem.

Ett av dem är att prylar från konkurrerande företag ofta inte är kompatibla med varandra, vilket påverkar användarvänligheten negativt. Ett annat problem är säkerhets- och integritetsaspekten.

Vilka risker följer egentligen med att företag samlar på sig intim information om sina kunders toalett-, mat- och sovvanor? Och vad händer om en bedragare hackar sig in i någons uppkopplade hem och tar kommandot över de smarta prylarna?

Per Gunningberg konstaterar att det är frågor som ännu saknar svar. Han tror att ett viktigt steg i rätt riktning är att företag och stater beslutar om gemensamma standarder, som samtliga produkter anpassas till, så att alla använder samma säkerhetsprotokoll. Han jämför det med de standarder som finns inom bankvärlden när det gäller kortbetalningar.

– Finns det en garanti för att säkerhetsaspekterna uppfylls kommer även förtroendet för och användandet av den nya tekniken att öka. Problemet i dag är att de kommersiella aktörerna envisas med att deras egna standarder är de bästa. Det hämmar utvecklingen.

Vilka nymodigheter som visas på de stora hemelektronikmässorna i framtiden, när digitala assistenter och smarta kylskåp har blivit vardagsmat, är svårt att veta. Men Danica Kragic, professor i datalogi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, tror att framtidens teknologi möjliggör hem som lever ihop med dem som bor där; kläder med sensorer som känner av om man svettas och då sänker temperaturen; mattor som tvättar sig själva genom att bryta ner smuts. Och fysiska robotar som lagar mat, stryker kläder och syr i knappar – utan att man måste be om det. Robotar är redan en verklighet inom industrin, liksom självkörande bilar. Men i hemmen har intåget skett blygsamt. Den första autonoma dammsugaren för konsumentmarknaden lanserades av Electrolux 1996. Några år senare kom de första robotgräsklipparna. Sedan dess har det hänt ... nästan ingenting, enligt Danica Kragic.

– När robotdammsugarna kom trodde folk att det snart skulle göras robotar som hade ungefär samma kroppar som vi människor och som kunde fungera som hembiträden. Men det skedde aldrig, säger hon.

Orsaken är att teknologin för att bygga artificiellt intelligenta robotar med hud, ögon och ben är komplicerad, riskfull och dyr. Därtill är förväntningarna och kraven från de potentiella kunderna höga.

– Bara för att vi ha sett människoliknande robotar på film tror vi att det bara är att göra. Men det dröjer länge innan den teknologin når marknaden. Mycket handlar nog om huruvida vi är redo. Det kanske behövs ett generationsskifte till innan folk accepterar den här typen av teknik i sin vardag. ❋

text:

Louise Fauvelle

CES i Las Vegas

På hemelektronikmässan Consumer Electronics Show i Las Vegas visas mängder av smarta prylar. Några exempel från årets mässa var en säng som mäter hur personen ifråga rör sig under natten och reglerar sig för att optimera sömnen. Ett kylskåp med 21-tumsskärm, som visar vad kylen innehåller utan att man måste öppna dörren. Och en eltandborste som genom maskininlärningsalgoritmer kan påpeka eventuella fel i användarens borstningsteknik.

Louise Fauvelle

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom