Gunnebo
Gunnebom – ännu ett förlorat år
SÄLJ Efter bankkrisen i början av 1990-talet löstes löntagarfonderna upp och flera riskkapitalbolag bildades. Ett av dem var Hidef Kapital AB som investerade i industriföretag och som 1994 köpte kassaskåpsfabrikanten EA Rosengrens, ett Göteborgsföretag. Samma år börsnoterades Hidef.
Med köpet av Gunnebo Industrier 1995 bytte företaget namn till Gunnebo och perioden av företagsförvärv med inriktning mot säkerhetsbranschen inleddes. De första åren på börsen gick i högt tempo och de återkommande uppköpen drog ned applådåskor av investerare.
För snart tio år sedan, våren 2008, sköt grundarduon Roger Holtback och Bjarne Holmqvist ut sig ur styrelsen efter att aktien noterats på rekordnivåer strax över 80 kronor. Företaget hade förvandlats till ett konglomerat av bolag utan inbördes samordning. Och med en vikande konjunktur på lur hopade sig problemen.
Gunnebos nuvarande koncernchef, Henrik Lange, hämtades för 2,5 år sedan från finanschefsrollen på SKF i samband med att Alrik Danielson tog över vd-stolen på kullagertillverkaren efter Tom Johnstone. Lange hade själv aspirerat på koncernchefsjobbet i SKF, så när styrelsen valde en extern kandidat föll det sig ganska naturligt att söka sig till nya uppdrag.
Lange är därmed den tredje externe vd:n på drygt tio år i Gunnebo. De båda företrädarna, industrimannen Göran Gezelius och efter honom Per Borgvall, satt på jobbet i fem–sex år, men uppdraget tycks ha varit detsamma för alla tre: att städa upp i det spretiga konglomeratet.
Bland det som har försvunnit ur konglomeratportföljen märks två områden som folk i allmänhet fortfarande associerar med Gunnebo. Det ena är tillverkningen av spikar, skruvar och andra fästanordningar. Det andra området som bolaget lyckades bli av med, efter svåra konvulsioner, var stängsel- och stakettillverkningen.
Men de här affärerna räcker av allt att döma inte till för att få fason på Gunnebos lönsamhet. Inte när Gunnebo levererade en vinstvarning sent under förra söndagskvällen som indikerar att bolaget under det senaste kvartalet nådde en rörelsemarginal på blott 3 procent. Bolaget har ett finansiellt mål som stipulerar att rörelsemarginalen ska överstiga 7 procent.
Problemen är flera, sommarens orkaner i USA har förvisso påverkat försäljningen, men som flera gånger tidigare återfinns den största boven i den personalintensiva franska verksamheten. Frankrike står för en femtedel av Gunnebos sammantagna försäljning och utgör sedan många år bolagets enskilt största marknad. Gunnebo har under flera år rapporterat om återkommande omstruktureringsåtgärder, framför allt i Frankrike, med återkommande engångskostnader.
I stället för att lappa och laga genomför Henrik Lange nu en strategisk översyn av den franska verksamheten som ska vara klar senast i mars 2018. Den kan resultera i allt från nedläggningar till försäljning och expansion av enstaka enheter. Enligt vad Lange säger i intervjun härintill kan det vara intressant att bredda försäljningen av inpasseringssystem till fler områden, exempelvis kärnkraftsanläggningar och militära anläggningar.
Nästa problem är den stagnation som bolagets försäljning drabbats av. Koncernen har ett mål om att öka försäljningen med 5 procent årligen. Men, den som tar sin utgångspunkt i omsättningen 2005, det årtal då Gunnebo introducerade sina finansiella mål, finner att försäljningen fallit 15 procent sedan dess – låt vara att delar av koncernen knoppats av. Men inte heller den organiska tillväxten fungerar som den ska, utan har under de senaste åren närmat sig noll.
Värderingen av Gunnebo är låg jämfört med många andra verkstadsföretag på börsen. Med p/e-tal som i år och nästa år hamnar på 18 och 15 på en pressad lönsamhet kunde aktien vara köpvärd. Men Affärsvärlden bedömer att aktien inte är det. Tillväxten är noll eller negativ och de franska problemen kan bli kostnadskrävande. Lägg sedan till det faktum att insyns- personer inte har utnyttjat kursfallet för att köpa aktier. För två år sedan gjorde vi bedömningen att aktien skulle utvecklas som börsen som helhet. Det var för optimistiskt. Affärsvärlden sänker rekommendationen. Sälj och köp tillbaka på nivåer under 32 kronor.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.