Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Sverige halkar efter

2019-10-23 18:00

Trots att ingen ny teknologi är mer avgörande för vår konkurrens­­kraft än artificiell intelligens ligger Sverige rejält efter.En viktig orsak är statlig passivitet.

Svenska politiker uttrycker ofta sin stolthet över att vi rankas som ett av världens mest innovativa länder. Vi är världstvåa i antalet patentansökningar per capita och bara Israel, Sydkorea och Japan ligger högre i forskningsutgifter som andel av BNP. Men det som inte framkommer är att svenska staten står för en relativt blygsam del av forskningsnotan. EU satsar nästan lika mycket på forskning i Sverige som statens egen innovationsmyndighet Vinnova. Näringslivets forskningssatsningar på 70 miljarder kronor årligen är ungefär dubbelt så stora som de statliga forskningsanslagen.

Tillämpad forskning och utveckling betalas i huvudsak av företagen själva. Grundforskningen ska däremot staten sköta genom sina forskningsråd, forskningsstiftelser och universitet, och här finns betydande brister. Sådana brister blir uppenbara när nya forskningsfält öppnas, som när artificiell intelligens blev en realitet i forskningsvärlden i början av 2010-talet.

Artificiell intelligens bygger på datorers förmåga att simulera och efterlikna mänsklig kreativitet, abstraktionsförmåga och lärande. Dess betydelse för framtida konkurrenskraft och industriell utveckling är svår att överskatta. Patrik Sandgren, digitaliseringsexpert på branschorganisationen Teknikföretagen, betonar att ai är en ”generisk teknik” som kan användas i alla sektorer och förändra ekonomin i grunden, precis som när elektriciteten fick sitt genombrott. När Sverige började elektrifiera sin basindustri och verkstadsindustri vid förra sekelskiftet fick våra exportföretag sitt internationella genombrott. Kan ai spela en liknande roll i dag?

Så kan det kanske bli. Men det finns mycket att ta igen. Svensk ai har nämligen fått en usel start.

Det framgår av en omfattande studie som genomförts av undersökningsföretaget Teqmine och Vinnova. Studien mäter ai-relaterade patentansökningar, vilket är ett vedertaget mått på ett lands grundläggande kompetens inom ett visst område. Sveriges andel av alla ai-relaterade patentansökningar i världen var 1,1 procent under åren 2006–2011. Under perioden 2012–2017 hade andelen minskat till 0,8 procent.

En del av förklaringen skulle kunna vara att mindre länder, inte minst de som finns i Europa, har tappat mark till USA och Kina. Världsekonomins supermakter har befäst sin ledarställning inom ai. I USA är förklaringen techjättarnas väldiga resurser samt försvarsmaktens och toppuniversitetens stora forskningsprogram, vilka ger forskningen bästa tänkbara förutsättningar. Kina satsar också massivt, och kan dessutom dra nytta av att man tar få eller inga hänsyn till personlig integritet och därför lättare kan göra massbearbetning av data.

Men även om man jämför med länder med likartade förutsättningar så släpar Sverige efter. Israel, Schweiz, Danmark och Kanada hade alla en starkare utveckling när det gäller patentansökningar inom ai under perioden 2006–2017. Eftersläpningen avspeglas också i en mätning av vilka nationer som representeras som talare vid de 19 viktigaste internationella konferenserna om artificiell intelligens (se diagram). Och i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens senaste forskningsbarometer anger svenska industriföretag bristen på ai-kompetens som ett särskilt stort hind­er för framtida forskningsprojekt.

Industrin har länge krävt ett ökat statligt engagemang i ai. Mest har man talat för döva öron. Det senaste året har dock en krisinsikt börjat sprida sig i bredare kretsar. I augusti ägnade tankesmedjan SNS hela sin årliga Tylösandskonferens åt ai, och tidigare i år öppnades ett nationellt center för artificiell intelligens vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Regeringen, som har satt som mål att Sverige ska bli bäst i världen på tillämpning av ai, har lanserat den nationella samverkansplattformen AI Competence for Sweden och beviljat anslag för ai-forskning på 50 miljoner kronor per år under tio år.

– I övrigt har vi inte sett så stora satsningar från regeringen. Vi har saknat ett handfast och flerårigt program med tillhörande finansiering som främjar prioriterade insatser, koordinerar olika aktörer och accelererar utvecklingen, säger Åsa Zetterberg, förbundsdirektör på IT & Telekomföretagen och regeringens särskilda digitaliseringschef (Chief Digital Officer) fram till 2018.

Den bilden delas av Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv och forskningsminister under Alliansregeringen.

– Mitt intryck är att staten har varit sen på bollen. Staten har fastställt en inriktning och anslagit vissa pengar, bland annat i samverkansmiljön i Göteborg. Men de satsningarna har kommit sent och gäller relativt begränsade belopp.

Att det nationella centret etablerades i Göteborg är ingen tillfällighet. Fordons­klustret i Västsverige är, tillsammans med telekomindustrin, det område där Sverige faktiskt har en världsledande position när det gäller att utnyttja artificiell intelligens.

Volvo Cars och Veoneer arbetar båda två med att utveckla ai. I Veoneers fall är teknologin avgörande för att bilarnas säkerhetssystem ska kunna känna igen vägskyltar och körfältsmarkeringar. Veoneer är först i världen med kameror med djupinlärning, den i dag mest avancerade formen av ai. År 2017 grundade Veoneer och Volvo Cars det gemensamma bolaget Zenuity. Tanken är att det ska bli ett spjutspetsföretag inom mjukvara för självkörande fordon. Zenuity har i dag över 600 anställda på kontor i Göteborg, München, USA och Kina.

– Ai kommer att göra våra produkter avsevärt bättre i framtiden. Framför allt kan fordonen förnimma omgivningarna med större exakthet. Våra produkter är säkerhetskritiska och ai ger allt bättre resultat. Men systemen kan inte förklara de resultat man kommer fram till. Därför behöver vi komplettera med att också skriva algoritmer manuellt, säger Erik Rosén, som är ai-expert på Zenuity.

Han konstaterar att forskningen inom ai släpar efter på flera håll. Innebär det att näringslivet behöver göra mer?

– Ja, eftersom forskarna har ytterst få riktiga svar på vad som fungerar eller inte fungerar inom ai så blir vårt utvecklingsarbete väldigt datadrivet. Vi tvingas experimentera. Därför är ai ett forskningsområde där näringslivet satsar ovanligt mycket, här och utomlands. Och svenska universitet ligger tyvärr, med få undantag, inte i framkant, säger Erik Rosén.

Men här talar vi alltså om forskning och utveckling i företagen. Inom grundforskningen är läget, som vi har sett, sämre. Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv poängterar att utgångspunkten för forskningspolitiken är att staten ska stå för grundutbildning och grundforskning.

– I det perspektivet är det egendomligt att staten inte har gått in med mer pengar inom ai. Det är ett tecken på att forskningspolitiken inte är tillräckligt snabbfotad när det dyker upp nya forskningsområden, säger han.

De statliga investeringar som nu är på gång riskerar också, enligt röster i näringslivet, att spridas på för många forskningsenheter. Att KTH och Chalmers bygger upp sin ai-närvaro tillsammans med stora industriföretag låter rimligt. Att till exempel högskolan i Skövde gör detsamma med dataspelsklustret i den västgötska staden kan vara mer tveksamt. En person med insikt i högskolevärlden konstaterar att varje lärosäte med självaktning vill ha ett ai-center och tillägger att det knappast är realistiskt med tanke på hur ont det är om kvalificerad personal i landet.

Nuläget är alltså långt ifrån bra för Sverige som ai-nation. Men det kunde ha varit mycket värre.

Anledningen är ett initiativ som drogs i gång vid Linköpings universitet i maj 2015. Lanseringen av det största enskilda forskningsprogrammet någonsin i Sverige skedde vid universitetet, men var ett rent privat initiativ.

– Det görs enorma statliga satsningar på ai i olika länder. USA, Tyskland, Ryssland, Kina såklart ... Det är en ödesfråga för det svenska näringslivet att vi kan utnyttja den här tekniken för att hänga med. Och Wallenbergarna insåg det, säger Mille Millnert, professor och fram till våren 2019 ordförande för Wallenberg Autonomous Systems and Software Program, förkortat Wasp.

När man i dag, drygt fyra år senare, diskuterar Wasp med personer som styr den svenska forskningspolitiken lyfter flera fram hur visionärt programmet var.

Wasp var visionärt, dels genom satsningens storlek, dels för att pengarna började betalas ut snabbt. Men också genom att programmet gick på tvärs mot mycket i den svenska samhällsmodellen. Dess grundantaganden anses vara att staten ska stå för basbehoven inom forskning, infrastruktur, socialförsäkringssystem och andra centrala samhällsfunktioner. Sedan kan näringsliv och andra parter bygga vidare. Med Wasp är det i praktiken tvärtom, eftersom programmet har kommit att bli det fundament i svensk ai-utveckling som andra parter förhåller sig till.

Wasp lanserades av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och har utökats genom anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse samt Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond. Engagemanget påminner mer om ett nationellt, statsfinansierat forskningsprogram än ett initiativ av en privat stiftelse. Det omfattar:

• 3 miljarder kronor under en tioårsperiod (utökat med ytterligare 660 miljoner 2019)

• 400 nya doktorander, varav minst 100 industridoktorander som jobbar till minst hälften inom industri

• 60 nya forskargrupper

• Forskarskola som drivs tillsammans med industrin

• Anslag för att locka och arvodera utländska toppforskare inom ai vid svenska universitet

• Demonstrationsplattformar för ai med tillhörande utrustning och infrastruktur.

• Anslag för att säkra samverkan med andra universitet och forskningsstiftelser.

Mille Millnert hämtades till Wasp från en professur vid Linköpings universitet. Han kan inte nog betona vikten av initiativet 2015 och menar att kombinationen av snabba beslut och stora finansiella muskler gjorde att programmet fick en rivstart. Han ser det som särskilt viktigt att det numera vid svenska universitet finns ett antal högt kvalificerade utländska forskare.

– Att rekrytera internationella forskare inom ai till Sverige var tidigare helt omöjligt. Där har stiftelserna spelat en väldigt viktig roll, säger Mille Millnert.

Wasp manade också fram ökade satsningar från andra svenska finansiärer. Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen, som förvaltar löntagarfondspengarna, har gått in med bidrag på området.

– Wasps satsning var central för hela det svenska innovationssystemet. Den gav signalvärde och visade att kunskap om ai och tillämpningar av tekniken är en fråga om Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säger Patrik Sandgren vid Teknikföretagen.

Åsa Zetterberg på IT & Telekomföretagen säger att Wallenbergstiftelsernas insats för grundforskning och kompetens är anmärkningsvärt ambitiös både ur ett nationellt och internationellt perspektiv.

– Utan det här initiativet hade Sverige stått ännu längre bak och haft en ännu blekare ai-profil. Vad vi ska komma ihåg är att Wasp är riktat mot grundforskning och kompetensuppbyggnad. När vi sedan säger att Sverige ska bli bäst i världen på tillämpning av ai, så innebär det att andra satsningar måste göras parallellt för att ai ska komma till användning och skapa nytta. Här har Sverige fantastiska möjligheter och här behövs kraftfulla initiativ.

Att den svenska staten har överlåtit ett centralt forskningsfält till privata händer behöver kanske inte få så stora konsekvenser. Wasp har blivit en katalysator och mycket är nu på gång. Men värdefull tid har förlorats. Mille Millnert pekar på behovet av beräkningsinfrastruktur (supersnabba datorer) inom tillämpningar för mindre företag och säger att den sortens investeringar bara kan göras av staten.

Det finns också sådant som staten kan göra utan det behöver bli dyrt. En åtgärd är att öppna våra omfattande offentliga register som kan bli mycket värdefulla i framtida ai-forskning. En statlig utredning tittar nu på frågan.

Janerik Henriksson/TT Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Wallenbergarnas Wasp

När en ung Marcus Wallenberg en dag 1977 tog en promenad på Stanforduniversitetet, där han då studerade, råkade han se en stor skylt vid en av byggnaderna med texten "SAIL".

– Eftersom jag älskar att segla gick jag dit. Med mindre bokstäver stod det Stanford Artificial Intelligence Laboratory, berättar han i en intervju med nyhetsbrevet Sifted tidigare i år.

Ai var då en disciplin som knappt existerade. Episoden satte heller inga märkbara spår i finansfamiljens överväganden förrän långt senare.

I början av 2010-talet hade dock Wallenbergsfären skaffat sig egen erfarenhet, inte minst från det svenska ai-företaget Peltarion, som grundades 2004. Peltarion bygger plattformar för att snabbt och effektivt producera ai-applikationer med kunder som Nasa, Tesla, BMW och ledande amerikanska universitet. Sfärens investmentbolag FAM och riskkapitaljätten EQT har båda medverkat i Peltarions finansieringsrundor.

Men Sverige som nation befann sig alltså 2014 på efterkälken. Särskilt oroade var forskningscheferna vid sfärens storföretag, och i synnerhet Ericsson och Saab som har avancerad programvara och antennteknologi som kärnverksamheter.

Bolagen tog 2014 kontakt med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) som är den tyngsta av sfärens hela 16 allmännyttiga stiftelser och har som särskilt uppdrag att stödja landsgagnelig, långsiktig och fri grundforskning. KAW gjorde sin egen utredning och kom fram till att en insats för svensk ai-forskning behövdes. Redan året därpå sjösattes Wasp och resten är modern forskningshistoria.

Förutom att stödja grundforskning driver Wasp även mer tillämpade projekt. Ett av dem är baserat i Västervik och gäller utveckling av autonoma havsgående drönare för sjöräddningsuppdrag.

Inom KAW gör man inget större väsen av sin insats för svensk ai-forskning. Man hänvisar till sitt grundaruppdrag och även till ett likartat men mindre program för att få fart på svensk genteknik på 1990-talet.

Det betyder inte att Wallenbergsfärens medverkan enbart motiveras av idealitet. I våras efterträddes Mille Millnert som ordförande av Sara Mazur, tidigare forskningschef på Ericsson och med tunga styrelseuppdrag i Investor och Saab samt Chalmers. I Wasps styrelse representeras näringslivet i övrigt enbart av sfäranknutna bolag (Saab, SEB och ABB). Det ligger nära till hands att anta att forskningssegment som är relevanta för sfärens bolag får en särställning i Wasps strategi. En konsekvens kan bli att Sverige kan ha gått miste om forskningsrön på andra områden inom ai.

Sannolikt är dock svenska politiker mycket tacksamma för initiativet i Linköping 2015.

Ai och dess tillämpningar

Ai bygger på dagens alltmer kraftfulla datorer, samt på vår ökade förståelse för hjärnans funktion och på tillgången till enorma datamängder. Man talar ofta om flera slags ai. Den enklaste och tidigaste formen är maskininlärning som finns på många håll i industrin i dag och som till exempel utgör grunden för robotprogrammering. Tillgången till stora datamängder lämpar sig särskilt väl för maskinell inlärning och gör att datorerna inom givna ramar kan upptäcka mönster och förutsäga händelseförlopp.

Nästa steg är djupinlärning, som utnyttjar maskininlärning för att simulera hur hjärnan hanterar uppgifter med stor abstraktionsgrad. Genom att samla in och analysera stora mängder data kan datorn lära sig och vidareutveckla kunskap.

Ytterligare en vidareutveckling benämns Explainable AI (Xai), där systemet också kan motivera och förklara hur det har kommit fram till ett svar. Den senare förmågan är viktig för att skapa förtroende hos människan när det gäller automatiserade situationer i exempelvis trafiken.

Källor: Teknikföretagen, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

Pär Isaksson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom