Sverige halkar efter

Svenska politiker uttrycker ofta sin stolthet över att vi rankas som ett av världens mest innovativa länder. Vi är världstvåa i antalet patentansökningar per capita och bara Israel, Sydkorea och Japan ligger högre i forskningsutgifter som andel av BNP. Men det som inte framkommer är att svenska staten står för en relativt blygsam del av forskningsnotan. EU satsar nästan lika mycket på forskning i Sverige som statens egen innovationsmyndighet Vinnova. Näringslivets forskningssatsningar på 70 miljarder kronor årligen är ungefär dubbelt så stora som de statliga forskningsanslagen.

Tillämpad forskning och utveckling betalas i huvudsak av företagen själva. Grundforskningen ska däremot staten sköta genom sina forskningsråd, forskningsstiftelser och universitet, och här finns betydande brister. Sådana brister blir uppenbara när nya forskningsfält öppnas, som när artificiell intelligens blev en realitet i forskningsvärlden i början av 2010-talet.