Reportage Skog
Skogskungen i norr: ”Hur kul är det att titta på börskurser på en skärm?”
”När jag var 13 år köpte jag aktier för slantarna jag hade tjänat ihop från sommarjobbet. Men bankmannen sa något som jag har burit med mig resten av livet. Han sa: Nu låter du någon annan förvalta dina pengar. Det betyder att du anser att det är bättre än att du förvaltar dem själv, att du inte litar på dig själv.”
“Nej helvete, tänkte jag redan då.”
Mikael Hugoson, som var 13 år gammal i slutet av 60-talet, lade om strategin och är idag en av Sveriges största privata skogsägare. Han är egentligen pensionär men äger det privata livsmedelsföretaget Nyhléns Hugosons i Norrland, utöver sitt skogsinnehav. Enligt lantbrukstidningen ATL kniper han tredjeplatsen på listan över privatpersoner med störst skogsinnehav med sina 9200 hektar skogsmark.
”Jag vill kunna bestämma själv över det jag äger. Hur kul är det att titta på börskurser på en skärm? Känslan av att vara ute i skogen är obetalbar”, säger han.
Skogsveteranen Karl Danielsson är inne på ett liknande spår som Mikael Hugoson.
”Min bild är att folk som investerar i skog dels gör det för att sprida riskerna, dels att de tycker att det är kul med något fysiskt. Människor som bygger upp stora förmögenheter brukar till slut köpa fast egendom på ett eller annat sätt, som skog eller fastigheter”, säger Karl Danielsson som har grundat en firma som erbjuder rådgivning vid skogsaffärer och även förvaltar skogsfonderna Silvestica Green Forest.
Miljardärerna går till skogs
Det råder inte brist på miljardärer som väljer att köpa skog. Nu senast har fastighetskungen Roger Akelius gett sig in i leken och har köpt skogsfastigheter spritt över hela landet för 340 miljoner kronor på ett halvår, rapporterade ATL nyligen.
”Skogen är för mig bara en privat, men härlig hobby”, skriver Roger Akelius i ett mejl till Afv och tillägger att han inte har några affärsmässiga planer utan att skog är natur, känsla och frisk luft.
”Jag blir, med ålderns rätt, mer jordnära. Mina barnbarn mår förhoppningsvis bättre av skog än av ett oligarkskepp”, fortsätter han.
Att Roger Akelius har valt att köpa skog” från Norrbotten till Skåne”, som ATL rapporterade om, kommenterar han med att ”hela Sverige är vackert. Man behöver inte vara effektiv i en hobby”.
Även näringslivsprofilen Gustaf Douglas är, via bolaget Boxholms Skogar, storägare av skog. Enligt bolagets senaste årsredovisning ligger innehavet på runt 35 000 hektar skogsmark.
Att miljardärer köper skog är ingen ny företeelse. Affärsvärlden skrev redan strax innan millennieskiftet, i oktober 1999 närmare bestämt, om industrikapitalisten Björn Savén som då precis hade köpt egendomen Djursnäs utanför Nynäshamn för 53 miljoner kronor. För detta fick han 1200 hektar jord och skogsbruksmark plus ett femtontal byggnader.
”Räknar man bort värdet på byggnaderna och de tomter som kanske kan tas ut, har han betalat ett högt pris för skogen. Men å andra sidan utgör de 1200 hektaren en bra sammanhängande jaktmark. Rika köper skog som de köper konst, som en skogsprofessor uttryckt saken. Björn Savén får ett gammalt nakenbad på köpet. Det kan bli många Zorntavlor i realtid det”, skrev Afv 1999.
Pengar är inte allt
Skogsfastighetspriserna i Sverige har stigit med 190% från 1986 till 2020 enligt siffror från Danske Bank. Det är en rätt blygsam ökning på jämfört med OMXS30 som har stigit med 1360% under samma period. Men den som köper aktier får inga nakenbad på köpet.
Även jaktparametern i att köpa skog, som Afv var inne på 1999, är minst lika aktuell idag.
”Den som inte äger egen mark och vill jaga måste vara med i ett jaktlag, det kan vara lite omständligt med alla viljor. Som skogsägare kan man hyra ut sin mark för jakt som extra intäktskälla. Det kräver dock en del extra arbete som passröjning och organisation med mera”, säger Karl Danielsson.
Johan Freij, affärsområdeschef Skog & Lantbruk på Danske Bank, tror att en anledning till att det har blivit så populärt att investera i skog är att förväntningen bygger på en naturlig, biologisk process.
”Träden fortsätter att växa även vid lågkonjunktur. Skogsvolymen ökar cirka 3,8% varje år före avverkning”, säger han.
De låga räntorna har trissat upp skogspriserna. Johan Freij säger att direktavkastningen exklusive värdeförändring är nere på under 1% vilket är rekordlågt.
”Den stora prisuppgången som både skog och fastigheter har sett de senaste åren är delvis tack vare låga räntor. Det borde även gälla omvänt, att högre räntor ger lägre prisnivåer. Den som ska låna pengar för att helt eller delvis köpa skog måste göra en kassaflödesanalys precis som vid vilken annan investering som helst. Man tittar på vad som kan avverkas och hur stora kostnaderna kommer att bli under kommande tio år till att börja med”, resonerar Karl Danielsson.
”Vi är lite oroliga att vissa skogsköpare ska förvånas över att deras skogsinvestering gav sämre avkastning än de trodde när de avverkar skog om några år. Då är det värdestegringen man får förlita sig på. Sjunkande räntor har räddat värdestegringarna de senaste åren men jag har svårt att se att den kommer att hålla samma takt framöver”, säger Johan Freij.
Men högre räntor verkar ändå inte vara något som branschen oroar sig för i någon större utsträckning. En förklaring kan vara den låga belåningsgraden hos skogsägarna. I rapporten Skogsbarometern från Ludvig & Co svarade 63% av markägarna att deras skogsfastighet är obelånad. Bland de skogsägare som har lån angav 3% att belåningen överstiger 75%, medan drygt hälften har en belåningsgrad på under 30% av marknadsvärdet.
Johan Freij menar att den låga belåningsgraden beror på att många familjer har ägt sin skog i flera generationer. Han säger att det såklart finns vissa enskilda markägare som är högre belånade men ser risken för att skogsmarknaden skulle klappa ihop fullständigt på grund av högre räntor som liten.
”Det är få som skulle behöva paniksälja. Om en högbelånad skogsägare skulle behöva sälja finns alltid lågbelånade grannar i närheten som vill köpa mer. Om räntorna drar iväg kommer skog såklart inte längre vara en lika attraktiv placering, men marknaden kommer inte att kollapsa”, säger Johan Freij.
Sågverken tar kakan
Den stora prisökningen branschen i närtid har dock varit på skogsproduktor som produceras av sågverken.
”Plankorna som kommer ut från sågverken, har ökat en bra bit över 100% de senaste 1,5 åren. Det har vi aldrig sett förut”, säger Johan Freij.
Men skogsägarna har inte tagit del av prisökningen i lika stor utsträckning. Priset på timmer och massaved, alltså det som levereras från skogsägarna till industrin, är upp 10-20% de senaste 1,5 åren.
”Samtidigt är det naturligt att prisförändringen varierar i olika delar av värdekedjan. Sågverken har exempelvis gått med förlust vissa perioden utan att timmerpriserna har sjunkit i botten. Markägarna har en mycket jämnare marknad, medan sågverken har en mer volatil marknad med både högre toppar och djupare dalar”, fortsätter han.
Men det verkar finnas en viss frustration från skogsägarna som inte har sett samma prisutveckling på materialet som de levererar till sågverken.
Politiken och skogspriserna
”Största hoten mot skogen som tillgångsslag framöver är dels klimatförändringen, dels politisk klåfingrighet. Regleringar från EU eller påtryckningar från miljöorganisationer exempelvis. En del miljöorganisationer hävdar att det nordiska skogsbruket inte är hållbart Självklart finns det en förbättringspotential men jämfört med allt annat resursbrukande så tycker jag ändå att nordiskt skogsbruk lyckats förhållandevis väl. Det är viktigt att politikerna jobbar vidare och skapar tydlighet i natur- och miljövårdfrågorna så att alla aktörer vet vad som gäller”, säger Johan Freij på Danske Bank.
”Om det är en del i en värdekedja som tjänar väldigt mycket pengar och andra delar i den som inte får så mycket, då är det något som inte fungerar. Men det är en känslig fråga, jag vill inte kritisera sågverken för mycket för då kommer de inte vilja köpa av mig”, säger Mikael Hugoson.
Det är uppenbart att de som väljer att köpa skog inte bara stirrar sig blinda på avkastningen, att det är något av en livsstil. I Skogsbarometern svarade 42% av de tillfrågade att känslan av att äga skog är det som betyder mest i skogsägandet, medan 34% svarade att god och långsiktig investering är det som betyder mest.
”Jag ligger på runt 5-7% i årlig avkastning i snitt. Den som gallrar, röjer och bygger vägar på sin mark får högre avkastning. Det kostar lite mer men avkastar bättre”, säger Mikael Hugoson.
Han säger att det gäller att ha rätt stora volymer skog för att kunna ha ett stabilt kassaflöde.
”Jag skulle säga att man bör ha åtminstone 1000 hektar för att kunna avverka tillräckligt mycket varje år för att få ett stabilt kassaflöde”, fortsätter Mikael Hugoson.
Bränslepriset gröper ur kassaflödena
Det krävs en del arbete för att underhålla skogen. Karl Danielsson menar att det vanligaste är att skogsägare lägger ut skogsvård och avverkning, precis som att en fastighetsförvaltare sköter en fastighet i Stockholm.
”Den största nettokostnaden för skogsägare är att skapa och underhålla ett bra vägsystem samt försäkringen”, säger han.
De högre bränslepriserna har varit en het debatt under året och även skogsägare påverkas.
”De högre bränslepriserna gröper ur kassaflödet till viss del. Mina maskiner har låg bränsleförbrukning. Det är samma resonemang som att byta värmepanna i ett hus. Man får lägga en slant, men den löpande energiförbrukningen blir lägre”, säger Mikael Hugoson.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du fler reportage