Hoist: Vänder blad i låneboken

Det köpråd som Afv utfärdade för Hoist i maj 2023 har varit ett av våra bästa. Aktien är upp 240% sedan dess. Finns det mer att hämta i skuldinvesteraren?
Hoist: Vänder blad i låneboken - Hoist3
Hoists VD Harry Vranjes.
Hoist Finance
Börskurs: 88,00 Antal aktier: 87,2 m
Börsvärde: 7 674 miljoner Pris/Eget kapital: 1,4x
VD: Harry Vranjes Ordförande: Lars Wollung

Hoist Finance (88 kr) är en bank som förvärvar och förvaltar (inkasserar) försämrade konsumentkrediter i Italien, Tyskland, Polen och ytterligare en handfull länder i Europa. Huvudkontoret finns i Stockholm.

Med 1 300 anställda och en låneportfölj bokförd till nära 27 mdr kr är Hoist en av de större aktörerna på marknaden i Europa. Man konkurrerar delvis med Intrum, men bolagens affärsmodell skiljer sig åt. Mer om det senare.

Största ägare i Hoist är finansmännen Per Arwidsson (22,1% av aktierna) och Erik Selin (20,7%). VD Harry Vranjes äger 0,7% av bolaget, en post värd ca 60 Mkr.

Affärsvärldens huvudscenario 2023 2024E 2025E 2026E
Intäkter 3 518 4 200 4 494 4 809
 – Tillväxt 34,6% 19,4% 7,0% 7,0%
Resultat före skatt 755 1 322 1 326 1 394
 – Justeringar 0 -62 0 0
Justerat resultat före skatt 755 1 260 1 326 1 394
 – Resultatmarginal 21,5% 30,0% 29,5% 29,0%
Resultat efter skatt 558 849 900 954
Vinst per aktie 6,26 9,70 10,30 10,90
Utdelning per aktie 0,00 0,00 5,00 5,00
P/E 14,1x 9,1x 8,5x 8,1x

Affärsmodell

En utförlig beskrivning av Hoist affärsmodell och verksamhet finns i vår förra analys (se länk).

Här vill vi endast kort belysa de för- och nackdelar Hoist har i egenskap av att de är så gott som ensamma om att regleras som bank bland de aktörer som lever på att köpa loss portföljer med försämrade konsumentlån från banker och sedan inkassera dessa tillgångar för egen räkning.

Bankregleringen innebär att Hoist kan finansiera sig genom inlåning från allmänheten vilket bolaget utnyttjar flitigt. Av de räntebärande skulder på ca 35 mdr kr som finansierar bolagets tillgångar, kommer 25 mdr eller 72% från inlåning från allmänheten. Dessa pengar kostar Hoist runt 3,3% för närvarande.

Bolagets varumärke mot allmänheten kallas HoistSpar och finns i dag i sju länder i Europa. Merparten av sparpengarna kommer dock från Tyskland och Sverige.

Hoist erbjöd under Q2 2024 räntor på 4,02% (Sverige) respektive 3,48% (Tyskland) för sparare som band upp sina pengar på ett år. Ungefär 60% av sparpengarna är bundna på olika löptider, 40% direkt uttagbara.

Sparande skyddas av insättningsgaranti. Hoist accepterar inte mer än 100 000 euro per sparare och har 120 000 kunder inom sin inlåningsverksamhet.

Den andra stora finansieringskällan är obligationslån. Så sent som häromveckan sålde Hoist nya obligationer för 1,25 mdr kr. Då var räntan ca 5,3%. Skillnaden mot räntekostnaden för inlåningen är faktiskt ovanligt liten, men det är alltid tydligt billigare att hämta pengar från allmänheten än från kapitalmarknaden.

Gentemot konkurrenter som endast finansierar sig på kapitalmarknaden, till exempel Intrum, har Hoist därför en viktig konkurrensfördel. De sex viktigaste konkurrenterna finansierar sig för närvarande till ca 8%, enligt material från Hoist kapitalmarknadsdag i september 2024. Hoist själva ligger på sammanvägd kostnad på 4,4% för sin räntebärande finansiering.

Detta är en mycket viktig fördel i budgivningen på skuldportföljer.

Baksidan av myntet är att bankregleringen medför extra kostnader. Hoist drivs med höga kostnader jämfört med intäkterna, ca 0,7x. Bankrelaterade kostnader är nog bara en delförklaring till detta. Effektiviteten i inkassorörelsen har troligen varit halvdan. Under 2022 tog ledningen ett omtag på den delen av affären. De mer datadriva arbetsmomenten las på intern personal medan den callcenterbaserade inkasseringen i högre grad köps av externa bolag.

En annan stor nackdel med bankregleringen är att Hoist 2019 träffades av EU-regler om riskvikter avsedda att stimulera storbanker sälja eller på annat vis hantera sina portföljer av dåliga lån. Det har tvingat fram en del dyra särlösningar för att hålla Hoist kapitalbehov i schack.

I den senaste versionen av Basel 3-regleringen har dock EU infört en specialreglering för banker vars huvudaffär är just att förvalta dåliga lån (som Hoist). Detta ser Hoist som ett viktigt erkännande av deras roll på marknaden och bolaget avser uppfylla de villkor som ställs till årsskiftet. Det leder till förenklingar i affären men ökar också behoven av en likviditetsbuffert vilket ökar räntebördan runt 60 Mkr. Hoist anser att fördelarna överväger den kostnaden.

Stark resultatåterhämtning

Som framgår av diagrammet nedan hade Hoist ett par riktigt dåliga år 2020-2021, delvis som följd av tuff konkurrens på marknaden för skuldköp. Efter det har vinståterhämtningen varit mycket stark (2022 innehåller större positiva engångsposter).

De tunga inslagen i den här turn-arounden har varit:

  • Tillväxt i tillgångar: När räntorna steg minskade konkurrensen om skuldportföljer och Hoist har lyckats trappa upp sina investeringar väsentligt. Portföljen av förvärvade dåliga lån var under 20 mdr i balansräkningen vid inledningen av 2022. Den var 34% högre på 26,8 mdr kr per sista juni 2024.
  • Ökad avkastning: Dagens avkastning på portföljerna ligger på 155% av 2020 års nivå. Hoist redovisar inte detta nyckeltal löpande, men visade en graf med denna innebörd på sin kapitalmarknadsdag. Högre avkastning är både en effekt av fallande förvärvspriser och bättre-än-förväntad inkassering.

Fortsatt tillväxt i sikte

I och med att Hoist ser ut att överträffa målet om 15% avkastning på eget kapital i år så flyttas fokus alltmer till tillväxt. På den fronten finns ett mål att nå en portfölj på 36 mdr kr i slutet av 2026. Det som skulle kräva något upptrappade investeringar då Hoist ökat portföljen med 12% senaste året. På kapitalmarknadsdagen påpekade ledningen att 36 mdr kr inte heller är något slutmål för Hoist på längre sikt än så.

Det finns som Afv upplever det en viss skepsis på marknaden mot att Hoist kan fortsätta växa lika bra som de senaste åren. Delvis för att marknaden för skuldportföljer succesivt minskat i Europa sedan toppåren efter finanskrisen.

På Hoist kapitalmarknadsdag ägnade ledningen en del energi åt att teckna en annan bild och lyfte fram hur väldigt stor marknaden är. Hoist samlade inköp under ett år utgör bara ca 0,5% av volymen. Budskapet från ledningen är att det finns gott om tillväxtutrymme i de 11 länder där man verkar.

På senare år har den så kallade andrahandsmarknaden dessutom växt i betydelse. Alltså utbud från aktörer utanför banksystemet som fonder eller andra inkassobolag. Hoist har till exempel återetablerat sig i Sverige genom att köpa en portfölj från inkassokoncernen Lowell i mars 2023. I år har en liknande affär gjorts i Tyskland. Själva inkasseringen görs av Lowell.

Hoist menar att man har en organisation som lämpar sig för att opportunt gå in i eller ur nya marknader, då inkassering till stor del sker med hjälp av externa företag. Företaget har också breddat sig till att investera mer i säkerställda försämrade skulder, främst bolån. Halva årets investeringsvolym avser sådana portföljer.

Balansräkningen sätter troligen inga hinder för fortsatt tillväxt. Det viktiga nyckeltalet här är kapitaltäckningen, ett slags soliditetsmått, som i nuläget ligger på 13,9%. Lagkravet är 8,9% och Hoist mål att hålla en marginal på 2,3-3,3%-enheter mot detta.

Hoist kan troligen förena tillväxten med viss kapitalåterföring till ägarna. Ingen utdelning betalas för närvarande men policyn är att dela ut 25-30% av vinsten. Däremot sker återköp av egna aktier och ett program på 100 Mkr pågår för närvarande.

Den bästa av världar?

Det är svårt att bedöma hur mycket den medvind Hoist haft smickrat avkastningen under senare tid. Den finansieringsfördel de haft – inte bara i form av pris och också tillgång till nästan obegränsat kapital – har varit enorm i jämförelse med spelare som Intrum.

Detta har Hoist dragit fördel av genom att köpa tillgångar från aktörer som (tvingat) renodlat sig kring ”kapitallätta” affärsmodeller och genom lägre konkurrens på primärmarknaden.

Huvudscenario

I vårt huvudscenario har vi antagit att avkastningen i form av rörelsemarginal faller något över de kommande åren.

  • Tillväxt. Vi har antagit en lånebok på ca 31 mdr som snitt för 2025 och 33 mdr för 2026. Detta är något lägre tillväxt än vad Hoist siktar mot.
  • Lönsamhet. På rullande 12 månader är rörelsemarginalen i Hoist ca 30% (resultat före skatt och hybridlån / intäkter). Vi tänker oss att det är en nivå färgad av extra gynnsamma tider för bolaget och att marginalen avtar till 29% kommande år. Det är lite mer försiktigt än de två analytiker som rapporterar estimat till Factset räknar, nämligen med 30% i marginal även 2026E.
  • Värdering. Vi värderar Hoist på P/E-tal och antar 9x. Ett hack mer än senast tack vare bättre operativ utveckling och även en mer stabil regulatorisk miljö. Den vinst vi värderar är minskad med kostnaden för hybridlån. Under vår prognosperiod genererar Hoist ca 1 mdr kr i vinst utöver vad som krävs för att finansiera tillväxt. Vi antar, kanske orealistiskt, att merparten av detta delas ut för att fånga upp det värdet i vårt reglage.

Vad gör insiders?

I år har insiders sålt aktier för 16 Mkr och köpt för 0,5 Mkr. En stor del av försäljningarna gjordes efter halvårsrapporten nu i somras då kursen var 65-70 kr. Bland annat sålde VD och CFO aktier för ca 4,6 respektive 2,0 Mkr. Insiderägandet är 2,9% i Hoist motsvarande 230 Mkr. Detta är räknat exklusive representant för huvudägaren Per Arwidsson som sitter i styrelsen.

Avkastningspotentialen i detta huvudscenario blir 15-20%. Det optimistiska scenariot utgår från ytterligare förbättrad avkastning, möjligen tack vare skaleffekter, och pekar på 60% uppsida. Det pessimistiska innebär svårigheter att förnya låneportföljen och kraftigt avtagande avkastning. Vi tror mer på det optimistiska av dessa alternativa scenarios.

Avslutning

Hoist har en imponerande turn-around i ryggen. Om företaget kan fortsätta expandera med dessa nyckeltal så finns fortsatt kursuppgång på radarn. Vi tycker det är rimligt att dämpa förväntningarna på något sådant (se ovan), men erkänner att det är svårt att sätta prognoser för detta bolag.

Vi sätter ett neutralt råd. Hoist finns i Afv-portföljen och vi överväger att minska eller sälja innehavet.

Tio största ägare i Hoist Finance Värde (Mkr) Kapital Röster
Per Arwidsson med närstående 1 764,8 22,1% 22,1%
Erik Selin 1 654,3 20,7% 20,7%
Avanza Pension 502,1 6,3% 6,3%
Jofam AB 427,2 5,3% 5,3%
Svea Bank AB 399,3 5,1% 5,1%
Hoist Finance AB (publ) 297,2 3,7% 3,7%
Handelsbanken Fonder 223,0 2,8% 2,8%
Dimensional Fund Advisors 147,5 1,9% 1,9%
Nordnet Pensionsförsäkring 147,5 1,8% 1,8%
Lars Wollung med bolag 65,5 0,8% 0,8%
Fyra största insiders utanför topp tio Värde (Mkr) Kapital Röster
Harry Vranjes 59,7 0,7% 0,7%
Christian Wallentin 32,3 0,4% 0,4%
Fabien Klecha 27,0 0,3% 0,3%
Christopher Rees 6,5 0,1% 0,1%
Källa: Holdings Totalt insynsägande: 25,0%

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla analyser