Kan Isofol Medical trotsa bistert börsklimat?

Börsaktuella Isofol Medicals läkemedelskandidat kan nå en miljardmarknad relativt snabbt, om bara den avgörande studien ger grönt ljus. Nu söker man drygt 400 Mkr för att genomföra denna. Projektet är lovande, men vi tror man ska ta det kallt med aktien.
Kan Isofol Medical trotsa bistert börsklimat? - 96950be8-138e-43c9-9735-e7c183108f8bfitcroph450q80upscaletruew800se95f67872c563c3ae133c42dedc5c17edbaa1522

Isofol Medical är ett Göteborgsbaserat läkemedelsforskningsbolag som befinner sig i relativt sen fas och nu söker kapital för en avgörande studie. Siktet är inställt på att ta fram en produkt, Modufolin, som gör behandlingen av kolorektalcancer mer effektiv. Detta är den tredje vanligaste cancerformen och står för ungefär en tiondel av alla nya cancerfall. En mycket stor marknad hägrar alltså.

Men mellan nuläget och en marknadslansering står alltså en stor studie med hela 450 patienter både i Europa och i USA. Den kommer att kosta ungefär 270 Mkr och bli klar till 2020. Om resultaten faller väl ut ska det räcka för att göra Modufolin till ett godkänt läkemedel.

Isofol Medical Mars 2017
VD: Anders Rabbe
Styrelseordförande: Jan-Eric Österlund
Antal anställda: 6 + 4 konsulter
Nyckelpersoners ägande: Cirka 15 % efter notering
Lista: First North
Teckningskurs: 29,00 kr
Antal aktier ink. utspädn: 33,2 miljoner
Börsvärde: 963 Mkr
Nettokassa: 451 Mkr
Kassaflöde, årstakt: Cirka -60 Mkr
Källa: SvD Börsplus / Bolaget Räknat på max antal aktier.

Isofol behöver drygt 400 Mkr för att finansiera studien och verksamheten fram till att resultaten blir klara. Det är bakgrunden till noteringen. Teckningskursen är satt till 29 kronor vilket ger Isofol ett börsvärde på 960 Mkr. Exklusive nettokassan värderas bolaget till 490 Mkr.

Det är mycket pengar som ska in och Isofol saknar en kapitalstark storägare. Största ägare är grundaren, Bengt Gustafsson, som har cirka 20 procent av aktierna inför noteringen men vars andel blir ungefär halverad efteråt. Ett par ankarinvesterare har man fått in, Handelsbanken Fonder och AFA Försäkring som tecknar sig för 50 Mkr respektive 20 Mkr. Totalt finns teckningsförbindelser på cirka 235 Mkr på plats, 55 procent av emissionen.

BÖRSNOTERINGEN: Nyemission
Teckningskurs: 29 kr/aktie
Erbjudande: 473 Mkr
Rådgivare: Pareto
Sista anmälan (*) Fredag 31 mars (*)
(*) Ofta en dag tidigare via annan än rådgivare.

Aktietorgsnoterade Yield Life Sciences har spelat en nyckelroll i finansieringen av Isofol fram till nu. Idag finns det ingen verksamhet i Yield och bolaget delade nyligen ut 60 procent av sina aktier i Isofol. Isofol har därför redan mer än 2 400 aktieägare. Yields plan är att dela ut återstoden under det närmaste året.

Det finns en lång och gedigen historia bakom Isofol och dess produkt Modufolin. En historia som säger mycket om hur svårt det är att utveckla nya medel mot cancer, och med vilken ihärdighet det görs. Bolagets grundare, professor Bengt Gustafsson, har under många år forskat kring behandling av kolorektalcancer, och spelat en central roll i skapandet av vad som idag är det helt dominerande behandlingsparadigmet.

Det handlar, grovt förenklat, om att komplettera cellgiftsbehandling med läkemedel som innehåller folater. Folat-preparaten ökar cellgifternas effekt på tumörerna och minskar samtidigt de negativa effekterna av de starka gifterna.

Cellgifterna som används idag (5-FU) är gamla mediciner, utvecklade på femtiotalet. Folat-preparaten skapades på sjuttiotalet, med Gustavsson som med-uppfinnare. Varje år behandlas ungefär 350,000 patienter med dessa produkter, som nu är generika. Tyvärr fungerar de bara på mindre än hälften av alla patienter. Gustavssons forskning visar att drygt 50 procent av patienterna, av genetiska skäl, inte kan omvandla dessa preparat till den substans som verkligen gör nytta i kroppen (den heter MTHF).

Efter flera år av arbete lyckades år 2005 en grupp på bolaget Merck, tillsammans med Gustavsson, skapa en process för att skapa denna kroppsegna substans (MTHF) i ett labb. Detta är produkten Modufolin.

Tanken är att med Modufolin kommer en mycket större andel av patienterna få den starka positiva effekten av folat-behandling. Denna tanke är så smart och väl underbyggd av forskning att till och med amerikanska FDA tycks övertygade. Det är därför Isofol fått beskedet att om den planerade studien visar att Modufolin är överlägset de existerande folat-preparaten blir produkten godkänd. Normalt krävs flera studier för det. Detsamma gäller i Europa. Isofol har därmed säkrat att en relativt kort väg till marknaden återstår (efter många år och stora investeringar).

Merck är en central partner för Isofol. Det handlar dock om kemi-divisionen inom det globala bolaget, inte läkemedelsdivisionen. Merck har patent på den avancerade tillverkningsprocessen och exklusiva rättigheter till tillverkningen. Isofol har också säkrat investering från svenska Recipharm, som står för det andra steget i tillverkningen. Vi tolkar båda relationerna som kvalitetstecken.

Kan man ta fram en produkt som radikalt förbättrar behandlingen inom en vanlig cancerform, då har man en produkt med potential i miljardklassen. Isofols egna beräkningar bygger på en prisbild på 50,000 dollar per behandlad patient. Det går att översätta till en marknadspotential på knappt sju miljarder dollar per år.

Även när man tar hänsyn till att intäkterna ska delas med en försäljningspartner och erkänner att bara en del av potentialen kan realiseras i praktiken ser man mycket stora möjliga intäkter i Isofol.

Börsplus syn på Isofol Medical

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Isofol har ett team på 10 personer och en erfaren styrelse. Styrelsen har ett tydligt ägande i bolaget, framförallt nyckelpersonerna Bengt Gustavsson (grundare), Jan-Eric Österlund (ordförande), Anders Vedin och Lars Lind. Österlund, Vedin och Lind fick nyligen en ersättning på cirka 19 Mkr för sitt arbete i bolaget sedan 2012, kopplat till att bolaget faktiskt noteras. Denna ersättning har konverterats till ägande före listningen, så kostnaden tas av de tidigare ägarna. Gustavsson är fortfarande störste ägare med knappt 20 procent. Anders Rabbe, bolagets vd, har aktier för ungefär en miljon kronor och rejält med optioner (med teckningskurs på 17 kronor). Incitamentsbilden ser bra ut.

2. Track record nyckelpersoner

Styrelsen har imponerande erfarenhet, även om det handlar om seniora herrar som sannolikt har ett tydligt styrelseperspektiv. Anders Rabbe har ingen life science-bakgrund, men har arbetat för Isofol sedan 2010, och har tidigare erfarenhet som First North-vd (Borevind och SpelInvest). Karin Ganlöv är medicinsk chef med gedigen profil. Vi ser detta som en grupp som borde kunna sätta upp strategin och studierna på ett klokt sätt.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Många års arbete och seriösa samarbeten ligger som grund för Modufolin. Risken är fortfarande stor att produkten misslyckas, som i all utveckling av detta slag. Men det är definitivt en trovärdig läkemedelskandidat.

Strategin verkar tydlig och fokuserad. Det handlar om en central studie som avgör utfallet. Vad vi kan förstå är den upplagd enligt konstens alla regler. Vi gillar också att tillverkningsfrågorna är i händerna på trovärdiga partners. Strategin är att säkra en licenstagare när marknadsgodkännandet är på plats. Kanske blir det lite svårare att säkra en sådan affär när det stora läkemedelsbolaget Merck redan har en central roll i produkten, men valt att inte bli licenstagare? När vi frågar bolaget får vi ett trovärdigt svar (helt olika delar av Merck). Vår slutsats blir att produktstrategin verkar trovärdig. Vi är lite mer tveksamma till finansieringsstrategin, men återkommer till det nedan.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Vi väljer att sträcka vårt optimistiska scenario över de närmaste tre åren, fram till 2020 och en avslutad Fas III-studie. För att det ska bli riktigt bra behöver vi göra tre antaganden.

  1. Isofol lyckas med sin finansiering och säkrar kapital för hela den planerade studien.
  2. Studien inleds enligt plan (Q4 2017), med en ström av nyheter kring milstenar av typen första patient behandlad, interimsanalys (planerad till 2019) och sista patient behandlad.
  3. Studien visar att Modufolin-behandling visar signifikant effekt på sina nyckelparametrarna.

Det är långt till 2020 och detta är en rejäl önskelista. Men när detta är avklarat återstår att faktiskt få godkännandet (utan några viktiga inskränkningar), säkra ett avtal med en licenstagare och till sist göra en lyckad marknadslansering, inklusive att visa att patentskyddet håller i praktiken.

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario. Värdedrivaren är en studie som visar att Modufolin är en överlägsen produkt jämfört med de som nu finns på marknaden.

Isofol Medical Idag Tänkbart om 3 år
Värdedrivare (i) Utvecklingsstatus Modufolin Marknadsgodkännande och licensavtal
Uppnådd nivå Värdedrivare Går in i potentiellt registreringsgrundade studie 2017 Modufolin bevisas effektivt
Värderingsmodell (ii) Produktpotential gånger sannolikhet till framgång
Resultatnivå, cirka Inga intäkter. Kostnader på 60 Mkr 2016, ökar under 2017 Fortsatt negativt resultat. Möjlighet till förskottsbetalng på royalties
Börsvärde, Mkr (iii) 960 4 000
Optimistisk vinstchans (iv) Cirka 320 %

Tabellförklaring

Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med en stor förlust för investerarna.

(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för att förstå bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i ”förhoppningsbolag” är genombrottsorder, kundintag, nya marknader, licensavtal, regulatoriska godkännanden eller nya produktlanseringar.

(ii) Värderingsmodell avser börsvärde i förhållande till värdedrivaren. Idag är värderingen implicit, alltså vad börsvärdet ger för värdering jämfört med den uppnådda nivån av värdedrivaren. I en tänkbar framtid bedömer Börsplus vad som kan vara en rimlig värdering givet att värdedrivaren utvecklats till en högre uppnådd nivå.

(iii) Börsvärde idag respektive ett tänkbart framtida börsvärde givet optimistiska antaganden om utvecklingen för värdedrivaren samt en rimlig värdering av bolaget i en sådan framtid.

(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.

Optimistiskt scenario

Om Isofol realiserar det optimistiska scenariot är det en enastående framgång. Då är chanserna goda till ett avtal, förhoppningsvis med betydande förskottsbetalningar. Vi gissar vilt när vi tror att börsvärdet skulle kunna landa på fyra miljarder kronor den dagen positiva resultat från studien presenteras. En flerdubbling från dagens värdering handlar det i varje fall om.

Pessimistiskt scenario

Listan över nödvändiga antaganden visar att det kan gå snett på flera sätt under de närmaste åren. Det är ingen sport att rada upp riskerna. Alla inblandade inser att risken är mycket hög. Modufolin får gå in i Fas III-studier utan att ha lyckats i någon Fas II-studie, vilket borde öka risken att misslyckas jämfört vanliga Fas III-projekt. Om ingen överlägsen effekt visas blir det sannolikt ingen andra chans och bolagsvärdet sjunker ihop helt.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Isofol ser ut att vara ett fint exempel på ett bolag som ihärdigt arbetar på att lösa ett viktigt, gammalt och svårt problem. Varför funkar de värdefulla folat-preparaten bara på en minoritet av patienterna? Lyckas man ta fram en lösning är värdet enormt.

Isofol har kommit långt och har en vettig strategi för de närmaste stegen. För att vara läkemedelsutveckling tror vi till och med att riskerna är lite lägre än vanlig, tack vare den gedigna grunden för arbetet (för tydlighetens skull: de är fortfarande höga).

Men vi oroar oss Isofol-aktiens första år på börsen. First North-nykomlingar som Index och IRLAB är också seriösa bolag med kandidater i sen klinisk fas. De har bara hunnit börja genomföra sina planer, med nyligen välfyllda kassor. Men deras aktier har tagit stryk. Isofol tar in mer kapital än de gjorde, har mindre teckningsförbindelser och ingen speciellt stark huvudägare. Det blir inte bättre av att de många ägare som har aktier i egenskap av Yield-ägare riskerar att bli ivriga säljare alltför tidigt.

Vi tror därför att det kan bli en blåsig första tid på börsen även för Isofol. Det lockar därför inte särskilt att teckna aktien nu. Däremot ser vi fram emot att följa bolaget och kanske hitta ett tillfälle att satsa på aktien framöver.

Så ser Börsplus på förhoppningsbolag

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.

2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.

3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

  • Kundtillväxten ökar
  • Positiva forskningsresultat (Life Science)
  • Framgångsrik lansering utomlands
  • Lyckad prospektering (råvarubolag)
  • Inget priskrig från stark konkurrent
  • Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.

Börsplus slutsats

Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:

1 eller 2 = Sälj

3 eller 4 = Neutral

5 eller 6 = Köp

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.