Spermosens (teckningskurs 5,63 kr) är ett bolag från Lund, startat 2018 som utvecklar produkter för kliniker som utför fertilitetsbehandlingar. Den första produkten kallas JUNO-Checked och ska användas för diagnostik av manlig infertilitet.

Verksamheten bygger på upptäckten av det så kallade JUNO proteinet på mänskliga äggceller som gjordes av franska forskare 2018. JUNO är ett äggcellsprotein som en spermie måste binda till för att fertilisering och befruktning ska kunna ske.

Det som sker i Spermosens instrument är ett test om spermier faktiskt binder till JUNO eller inte. Det hela tar 30 minuter och ger värdefull information för en fertilitetsklinik som ska ta beslut om behandlingsmetod.

Om det finns problem med ”bindningsförmågan” måste nämligen en metod kallad ICSI användas. Här kan JUNO-Checked ge klara besked där osäkerhet tidigare härskat, enligt Spermosens.

Bolaget har patentsökt JUNO-bindningsförmåga som indikator på manlig fertilitet. En ansökan som väntas godkännas inom ett år eller så. Produkten är nu under utveckling, CE-märkning och marknadslansering väntas 2022.

För att finansiera detta sker en notering och nyemission på 24 Mkr. Till salu är units med en aktie och en teckningsoption. Optionen ger rätt att teckna en ny aktie till 30% rabatt om ett år.

LÄS OM AKTUELLA NOTERINGAR PÅ IPO-GUIDEN

AFFÄRSVÄRLDENS SYN PÅ SPERMOSENS

Det här är ett forskningsdrivet utvecklingsbolag utan intäkter och med högtflygande planer, alltså en förhoppningsaktie. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier. Se även faktaruta längst ner.

1. INCITAMENT NYCKELPERSONER

Personer i styrelse och ledning äger ca 23% av aktierna efter noteringsemissionen. Den enskilt största ägaren är medgrundaren Kushagr Punyani som äger 16,6%. Han sitter i styrelsen och arbetar också som vetenskaplig chef (CSO). VD John Lempert äger drygt 1% men har optioner som kan ta andelen till 2,8%. Optionerna har teckningskurs 8,78 kr och förfaller i november 2023.

Bolagets näst största ägare är medgrundaren Sudha Srivastava med 7,2%. Hon är inte operativ. Tredje största ägare är Johan Källstrand med 3,6%. Senaste emissionen gjordes i mitten av 2020 till kurs som Afv räknar om till 3,90 kr per aktie.

Afv noterar att lock-up endast omfattar 80-90% av nyckelpersoner/storägares aktier.

2. TRACK RECORD NYCKELPERSONER

Grundaren och hjärnan bakom mycket i Spermosens är relativt unge Kushagr Punyani. Han är född 1991, största ägare och CSO. Bakgrund som forskare med en licentiatsexamen i engineering, microfluidic technolog. Punyani också startat flera bolag tidigare.

VD John Lempert kom in i bolaget så sent som 2020. Han har en lång karriär inom medtech och jobbade och drev de senaste dryga 10 åren ett bolag i Kroatien, IGA. Där var han med att etablera en ny röst-rehabiliteringsprodukt på marknaden, vilket framstår som en relevant bakgrund.

I styrelsen sitter i övrigt Eva Nilsagård (ordförande sedan 2020). Hon finns i styrelsen i flera större börsbolag som Addlife och Hansa Biopharma. Bakgrunden som CFO i Vitrolife kan också nämnas. John Moll är ledamot och investerare inom life science. Søren Melsing Frederiksen (chef inom Galenica) och Ingela Liljeqvist Soltic (chef inom Reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö) är också ledamöter.

3. TROVÄRDIGHET FÖR PRODUKT OCH STRATEGI

Provrörsbefruktning, ofta kallat IVF, är en vanligt förekommande behandling mot ofrivillig barnlöshet. Den är inte rasande effektiv. Cirka 85% av alla enskilda behandlingar misslyckas. Många par behöver gå igenom ett flertal behandlingar innan det blir några barn gjorda.

Ett steg i provrörsbefruktning-processen är att analysera mannens spermakvalitet. I ungefär ett fall av tre är det där problemet ligger. Det är här som Spermosens produkter kommer in i bilden. Tanken är att ett test ska ge svar på frågan om spermien har förmåga att binda till äggcellsproteinerna JUNO och Zona Pellucida. Detta är i sin tur mycket relevant för vilken typ av behandling som ska väljs.

Lösning bygger på att konstgjorda JUNO-och ZP3-protein appliceras på varsitt så kallat chip. Sedan placeras ett spermaprov på respektive chip. Chipen sätts sedan i en instrumentenhet och det är denna som kan läsa av om bindning mellan spermie och JUNO och Zona Pellucida sker, eller inte. Det hela tar 30 minuter.

Om testet visar på att spermie binder till JUNO- och Zona Pellucida finns det inget som talar mot att man går vidare med en standard-IVF-behandling. Denna metod innebär att spermier och ägg blandas i ett provrör och att befruktning sedan sker utan vidare assistans. Ett befruktat ägg sätts sedan tillbaka i kvinnan.

Men om testet visar att spermierna inte kan binda till JUNO så finns inget skäl att tro att det kan lyckas i provröret heller. Då är det bäst att gå över till en annan metod kallad Intra Cytoplasmic Sperm Injection eller ICSI. Här behöver inte spermien hitta till rätt plats själv utan en enskild spermie injiceras direkt i ägget med ett särskilt verktyg. Då kan befruktning ske. ICSI är en väl etablerad metod som används i majoriteten behandlingar.

Genom att använda JUNO-Checked kan klinikerna öka effektiviteten i sina behandlingar. Behandlingar med dåliga odds undviks och därmed kostnader och en del påfrestning för patienterna.

JUNO-Checked-produkten är inte färdigutvecklad. Arbetet ska tas i mål under 2021-2022. Några viktiga milstolpar blir:

• Valideringsstudier i Oslo och Malmö som studerar upprepbarhet – att samma prov ger samma resultat vid upprepad test. Genomförs första halvåret 2021.
• Slutliga valideringstest där man studerar andelen JUNO-godkända spermier (som alltså binder till JUNO) vilka verkligen leder till befruktning i IVF.
• CE-märkning. Krävs för att produkten ska få säljas i Europa. Arbete med ansökan pågår. Ansökan väntas inlämnas i slutet av 2021 och behandling ta 7-11 månader.

Följer utvecklingen planen tror Spermosens att försäljning kan starta under 2022. Planen är att starta med direktförsäljning till kliniker i Sverige, Norge och Danmark. Detta kompletteras efterhand med distributörer som tar produkter till andra marknader. I första hand i Europa.

Bolaget tänker sig främst ta betalt per chip (behandling). Prisnivå väntas vara 2 000 kr per behandling. Detta är 3-5% av prislappen för en behandlingscykel.

Spermosens har inga konkreta mål kring omsättning, break-even eller liknande.

Under 2023 är tanken att inleda utvecklingen av nästa JUNO-baserade produkt. Den ska heta JUNO-Picked. Idén är att skapa ett instrument som kan bidra med data för att välja ut bästa möjliga spermie vid ICSI. Det är inget känt om hur bolaget tänker sig att denna produkt ska fungera.

Patentansökan lämnades in 2018. Bolaget har fått positiva förhandsbesked som pekar på att ett godkännande väntar.

Produkt och strategi låter i stora drag trovärdiga. En oklarhet finns kring produktnyttan. Redan idag sker analys av sperma rutinmässigt på IVF-klinikerna. Även om det inte går att veta något om bindningen till JUNO så finns andra metoder för att avgöra om ISCI är lämplig metod eller inte. Till exempel studeras antal och form på spermier. Det återstår att se att ytterligare information ger signifikant bättre resultat.

En tendens att hålla koll på är att det blivit vanligare i vissa marknader att använda ICSI som standardbehandling. Det eliminerar behovet av att ta ställning till om standard-IVF är bra eller inte och kanske också behovet av JUNO-kontroll. Det finns dock många som anser att ICSI är förknippat med marginellt högre risker och att standard-IVF bör användas i första hand. Så är det i Norden, om Afv förstår saken rätt.

4. NÖDVÄNDIGA ANTAGANDEN I OPTIMISTISKT SCENARIO

Här är de saker som mer eller mindre måste inträffa för att Affärsvärldens optimistiska scenario för bolaget ska kunna inträffa.

• Validering, CE-godkännande och försäljningsstart sker enligt plan under närmaste året
• Inledande order och försäljning i Norden som ger tilltro till att produkten har en marknad.

OPTIMISTISKT SCENARIO

Direkt efter noteringen är börsvärdet drygt 50 Mkr och bolaget har knappt 20 Mkr i nettokassa. Kapitalbehovet är 22 Mkr kommande år. Teckningsoptionerna lär tillföra mer kapital men oklart hur mycket. Vi har inte tagit hänsyn till dessa i scenariot ovan.

Det kritiska är att ta produktutvecklingen i mål och få ett CE-godkännande och försäljningsstart 2022. Därefter kan direktförsäljning, ökad användning hos befintliga kunder och avtal med distributörer visa att produkten har en plats på marknaden.

I så fall tror vi att även en relativt begränsad omsättning kan inspirera börsen till en hög värdering. Ovan tänker vi oss 10x omsättningen. Detta tar inte hänsyn till möjligheterna i ytterligare produktutveckling. Om bolagets planer på en produkt som kan förbättra urvalet och behandlingsresultaten för ICSI (JUNO-Picked) blir verklighet vore det en stor framgång.

En omsättning på 15 Mkr skulle motsvara runt 7 500 behandlingar med bolagets prissättning. För att sätta den siffran i någon kontext kan nämnas att det i Sverige gjordes drygt 11 000 behandlingar totalt under 2018.

PESSIMISTISKT SCENARIO

Innan produkten är bevisad i kliniska sammanhang bör investerare utgå från att ett totalt misslyckande och förlust av kapital är en möjlighet.

AFFÄRSVÄRLDENS SLUTSATS

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Spermosens har en bit kvar innan bolaget har en färdig produkt på marknaden och hur användbar den blir återstår att se.

Oddsen känns ändå relativt goda. Behoven av bättre data inför IVF-behandlingar är stort och Spermosens ansats är unik.

Prislappen sätter inte hinder för att teckna, men det kräver förstås att investeraren är beredd att riskera hela insatsen. Den långa väntetiden till första handelsdag är ett minus som renderat i en varningsflagga från IPO-guiden.