Analys IPO-guiden DUG Foodtech (f.d. Veg of Lund)
Veg of Lund: Potatismjölk mot börsen
Veg of Lund | Januari 2020 |
VD: | Thomas Olander |
Styrelseordförande: | Torbjörn Clementz |
Nyckelpersoners ägande: | Cirka 36 % |
Antal aktier ink. utspädn: | 10,6 miljoner |
Börsvärde: | 130 Mkr |
Nettokassa: | 29 Mkr |
Resultatnivå, årstakt: | Cirka -12 Mkr |
Källa: Börsplus /Bolaget | Räknat på max antal aktier. |
Veg of Lund (teckningskurs 11 kr) grundades 2016 baserat på forskning av professor Eva Tornberg. Den stora saken är att bolaget har en patenterad vegetarisk emulsion (blandning) av potatis och rapsolja. Produkten har höga halter av nyttiga fettsyror och en neutral smakprofil. Emulsionen möjliggör alternativ till animaliebaserade livsmedel.
Framför allt framhålls den neutrala smaken som en viktig konkurrensfördel jämfört med andra växtbaserade alternativ som är gjorda på till exempel havre, mandel eller ris. Veg of Lunds VD Thomas Olander beskriver det som att en produkt baserad på mandel med smak av hallon smakar mandel och hallon. En hallonprodukt baserad på Veg of Lunds emulsion smakar bara hallon.
Veg of Lund lanserade sin första produkt 2018. Den kallas My Foodie och är en smoothie i tre olika smaker. Produkten vann utmärkelsen ”världens bästa mellanmål” på World Food Innovation Awards i London 2018. Veg of Lund uppger att My Foodie kan köpas bland annat på ICA. Omsättningen är hittills blygsam.
Ambitionen framöver är att bredda produktportföljen. I först steget rör det sig om ett alternativ till mjölk. En potatismjölk kan man säga. Lansering är aktuell andra halvan av 2020 och de pengar bolaget nu vill ta in, cirka 25 Mkr, ska stödja den lanseringen.
Klicka på denna länk för att komma till bolagets sida på IPO-guiden.
IPO-GUIDE | Veg of Lund |
Lista | First North |
Omsättning rullande tolv månader | 2 Mkr |
Antal anställda | 5 |
Teckningskurs | 11,00 kr |
Rådgivare | Eminova |
Storlek på erbjudande | 30 Mkr (varav 100% nyemission) |
Börsvärde vid IPO | Cirka 116 Mkr |
Emissionskostnad | Cirka 5 Mkr (16,3% av erbjudandet) |
Säkrad andel av IPO* | 70% |
Investerare som ska teckna i IPO | Leif GW Persson, LMK, Fårö Capital, Philip Löchen, Gerhard Dal, m.fl. (70% i åtagande) |
Garanter | – |
Flaggor** | Två flaggor |
Sista teckningsdag | 2020-01-27 |
Beräknad första handelsdag | 2020-02-10 (14 dagars väntetid) |
* Andelen av antalet aktier i erbjudandet som på förhand är säkrade via förbindelser (garantiåtagande/teckningsåtaganden). ** Särskild metodik. Se faktaruta nedan. Källa: Börsplus / bolaget |
Två flaggor enligt Börsplus IPO-guide
Börsplus IPO-guide granskar alla noteringar efter 25 typfall av så kallade flaggor. Genomsnittet efter 213 granskade börsnoteringar är 1,7 flaggor för miljardbolag, 3,2 för småbolag och 4,3 för mikrobolag. En flagga är inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter.
Börsplus IPO-guide hittar två flaggor i Veg of Lund
# Hög emissionskostnad
För ett IPO-bolag med höga emissionskostnader är tolkningen att bolaget antingen är i penningknipa, att det varit oordning i bolaget och/eller att priset på aktien är fel. Rörliga ”säljarprovisioner” till rådgivare ska man vara extra skeptisk till. Börsplus hissar flagg för alla bolag som är i sämsta fjärdedelen i sin storleksklass.
Veg of Lund betalar cirka 5 Mkr i emissionskostnader, motsvarande 16,3 procent av erbjudandet.
# Framtida kapitalbehov
Om ett bolag inte är lönsamt så är det viktigt för investerarna att få veta ungefär hur mycket kapital bolaget tror sig behöva fram till vinst eller större förväntat genombrott (licensaffär, ”proof-of-concept” eller motsvarande). Vid notering bör det vara tydligt angivet hur styrelsen ser på långsiktigt kapitalbehov, inte bara för kommande 12 månader. Ungefär hur mycket kapital behövs under ungefär hur många år? Om denna information saknas, förefaller orealistisk eller lämnar ett stort ofyllt finansieringsgap så är det en klar nackdel.
Det ges ingen information i prospektet om finansieringsbehovet efter 12 månader.
Börsplus syn på Veg of Lund
Det här är ett forskningsdrivet utvecklingsbolag utan intäkter och med högtflygande planer, alltså en förhoppningsaktie. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier. Se även faktaruta längst ner.
1. Incitament nyckelpersoner
Fyra nyckelpersoner äger efter genomförd emission cirka en tredjedel av Veg of Lund. Incitamentet ser bra ut. Bland de större ägarna märks LU Holding och Christer Fåhraeus bolag Fårö Capital som äger 10 respektive 5 procent av bolaget före nyemission.
Emissionen är säkerställd till 70 procent genom teckningsförbindelser. Här sticker Arastoupour & Persson Investment ut med en teckningsförbindelse på cirka 5 Mkr. Persson är folkkära Leif GW Persson som ofta drar mycket uppmärksamhet till sina investeringar. Fårö Capital ökar sitt ägande genom en teckningsförbindelse på 1,5 Mkr. Flera nyckelpersoner deltar med mindre belopp.
Alla nyckelpersoner har tagit på sig lock-up för hela sitt aktieinnehav till 12 månader efter notering. Det skickar en bra signal.
2. Track record nyckelpersoner
Vd och styrelseledamot Thomas Olander har många års erfarenhet inom marknadsföring och försäljning från livsmedelsindustrin. Styrelseordförande Torbjörn Clementz har lång erfarenhet från ledande ekonomibefattningar från större internationella bolag. Exempelvis Peab, Perstorp och BE Group. Han är styrelseledamot i noterade Precise Biometrics och ArcAroma.
Hjärnan bakom Veg of Lund är professor Eva Tornberg. Hon är styrelseledamot. Hon har författat knappt 200 vetenskapliga publikationer.
3. Trovärdighet produkt och strategi
Den globala marknaden för vegetabiliska mejeriproduktsalternativ och andra växtbaserade livsmedel är gigantisk och växande. Trenden drivs av ökad miljö- och hälsomedvetenhet. Veg of Lund verkar inom segmenten alternativa mejeriprodukter, mellanmål, matlagningsprodukter samt probiotikaprodukter.
En smoothie-produkt är alltså redan lanserad i Sverige. Nästa steg är att lansera en alternativ mjölkprodukt under andra halvan av innevarande år. På sikt kommer ett sortiment av kylda soppor att lanseras. Veg of Lund har också ett samarbete med Probi som ska leda till en probiotisk variant av My Foodie. När lansering av de sistnämnda produkterna kan tänkas ske är oklart.
Emissionslikviden ska användas för att bygga upp organisationen och marknadsaktiviteter i syfte att få fart på försäljningen. Fokus initialt är hemmamarknaden och Storbritannien. Resurser kommer också att läggas på att inleda marknadsaktiviteter i USA och Asien. I Sverige, Storbritannien och USA kommer försäljningen att drivas genom dotterbolag. I resten av världen kommer distributörer och partners att bli aktuella.
Produktion sker i dag i Sverige. På sikt kommer produktion att ske på respektive marknad. Tillgång till råvaror, främst potatis, ska också säkras på respektive marknad.
Målsättningen är att omsätta drygt 300 Mkr år 2023 med ett positivt rörelseresultat.
Den första produkten var alltså ett mellanmål i form av en smoothie med blåbär-, hallon- eller havtornsmak. Den lanserades 2018. Detta är en produktkategori som i hög grad säljs i servicehandel, som Pressbyrån och liknande. Veg of Lund har ännu ingen stark distribution på plats i den kanalen.
My Foodie ter sig som en nischprodukt framför allt inriktad på veganer. En viktig och ovanlig fördel med My Foodie är att en flaska ger halva dagsbehovet av Omega3 tack vare rapsoljan. Det är en fettsyra som annars vanligen fås via fisk vilket veganer avstår från att äta.
Den stora värdedrivaren i bolaget är hur lanseringen av en alternativ mjölkprodukt artar sig. Här kan det vara intressant att reflektera över utvecklingen för den svenska havredryckstillverkaren Oatly – bland annat känd för sin aggressiva reklam riktad mot mjölkproducenter.
Bolaget har sitt ursprung i att ett forskarteam från Lund upptäckte hur havre kan omvandlas till dryck. Kort efter det grundades Oatly 1994. Idag har Oatly en bred produktpalett och finns i fler än 20 länder. Omsättningen 2018 var knappt 900 Mkr. Resultatet var negativt.
Industrifonden investerade i Oatly 2002. Då omsatte bolaget 30 Mkr. 2016 sålde Industrifonden en del av sitt innehav i bolaget. Oatly omsatte då cirka 350 Mkr. Hur mycket affären var värd är inte offentliggjort men Industrifonden säger sig ha fått bra betalt. Då fick vi också reda på att Industrifonden under åren totalt investerat cirka 60 Mkr i Oatly. För det ägde Industrifonden som mest 17 procent av bolaget.
Det tog alltså mer än 20 år för Oatly att nå över 300 Mkr i omsättning. Vi höftar till med att det krävt ett par hundra miljoner i investeringar. Detta kan vara en tanke att ha med sig när man bedömer Veg of Lunds möjligheter. De tre första kvartalen 2019 blev nettoomsättningen bara cirka 1,4 Mkr och rörelseresultatet cirka -7,3 Mkr.
Växtbaserad kost är i en stark trend så det ska kunna gå snabbare för nya aktörer att nå framgång idag. Samtidigt är det svårt att se att det skulle kräva mindre kapital och konkurrensen är betydligt hårdare. Hur mycket kapital Veg of Lund kommer att behöva för att nå sin målsättning är oklart.
4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario
Här är de saker som mer eller mindre måste inträffa för att Börsplus optimistiska scenario för bolaget ska kunna inträffa.
- Försäljningsframgångar med My Foodie
- Lansering av alternativ mjölkprodukt
My Foodie är Veg of Lunds flaggskepp. Betydande försäljningsframgångar och lanseringar på nya marknader kommer att vara värdedrivande. Lanseringen av en alternativ mjölkprodukt andra halvåret i år kommer också att vara värdedrivande. Där vill vi gärna se väsentliga återförsäljaravtal före lanseringen.
Optimistiskt scenario
Veg of Lund | Idag | Tänkbart 2023 |
Avklarad milstolpe | Första produkt lanserad | Omsättning 300 Mkr |
Kommande värdedrivare (i) | Produktlanseringar, marknadslanseringar | Fortsatt expansion |
Värderingsmodell (ii) | e.m | P/S > 3 |
Resultatnivå, årstakt | Cirka -12 Mkr | Break-even |
Börsvärde, Mkr (iii) | 117 Mkr | 1 000 Mkr |
Optimistisk vinstchans (iv) | 740% |
Vid fulltecknat erbjudande värderas Veg of Lund till knappt 120 Mkr. Bolagets målsättning är som nämnts att omsätta drygt 300 Mkr 2023. Det ska också innebära ett positivt rörelseresultat. Det betraktar vi som det mest möjliga optimistiska scenariot. Blir så fallet kommer värderingen sannolikt att gå mot en miljard. På vägen dit är det dock rimligt att räkna med flera kapitalanskaffningar.
Med tanke på hur många aktörer som finns på marknaden och deras behov av att positionera sig är ett uppköp av Veg of Lund inte otroligt. Det är dock alltid svårt att spekulera i ett eventuellt uppköp och vad det kan föra med sig i värdering.
Pessimistiskt scenario
Den mest uppenbara risken är att det kommer att ta tid och kräva mer kapital för att Veg of Lund på allvar ska kunna slå sig in på marknaden. Förutom nämnda Oatly finns det gott om konkurrenter i de olika segmenten med betydligt större finansiella muskler än Veg of Lund. Exempelvis Alpro, Froosh, Arla, Provia och Valio.
Även om det är svårt att se att trenden mot mer växtbaserade livsmedel inte är här för att stanna är konsumenttrender svårbedömda. En mer påtaglig risk är brist på råvaran potatis eller betydande prisökningar.
Börsplus slutsats
Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.
Veg of Lund är verksamma på en expansiv marknad. Deras första produkt har inte blivit en omedelbar succé men ska inte dömas ut än. Avgörande för att målet på 100-tals miljoner i omsättning ska te sig realistiskt är att lanseringen av ett mjölkalternativ utvecklas väl.
Vi är övertygade om att det kommer att ta tid att få fäste på marknaden och framför allt kommer det att kräva mer kapital än vad den pågående nyemissionen inbringar. Vårt råd är att avstå noteringen.
Den som tecknar kan hoppas på att intresset kring växtbaserade livsmedel kombinerat med dragkraften hos Leif G W Persson kan leda till en bra handelsstart.
Så ser Börsplus på förhoppningsbolag
Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.
- Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.
- Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.
- Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.
- Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario. Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.
En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:
- Kundtillväxten ökar
- Positiva forskningsresultat (Life Science)
- Framgångsrik lansering utomlands
- Lyckad prospektering (råvarubolag)
- Inget priskrig från stark konkurrent
- Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin
Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.
Börsplus slutsats
Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:
- 1 eller 2 = Sälj
- 3 eller 4 = Neutral
- 5 eller 6 = Köp
Tabellförklaring Optimistiskt scenario
Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det oftast slutar med en stor förlust för investerarna.
(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i förhoppningsbolag är: licensavtal, regulatoriska godkännanden, genombrottsorder, kundintag, nya marknader, nya råvarufyndigheter, nya forskningsdata, produktlanseringar etc.
(ii) Värderingsmodell: Vad är viktigast för hur aktien prissätts på börsen? Enklast är det om man har vinster eller omsättning att utgå ifrån som kan ge en värderingsmultipel som P/e-tal, EV/EBIT eller EV/Sales. Annars är man hänvisad till en grov skattning av vad som vore ett rimligt börsvärde i en tänkt framtid efter att bolaget klarat av flera värdedrivande milstolpar längs vägen.
(iii) Börsvärde idag avser aktuell börskurs och full utspädning efter eventuell pågående nyemission. Börsvärdet i en tänkbar framtid avser Börsplus (ofta svåra) bedömning av vad som kan vara ett rimligt framtida börsvärde i ett läge där Börsplus optimistiska antaganden om utvecklingen slagit in.
(iv) Optimistisk vinstchans är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finansieringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla analyser