Aktie med växtkraft
Köp. Norska konstgödseltillverkaren Yara framstår vid första anblick som en svår nöt att knäcka. I kvartalsrapporterna redovisas inte mindre än sju råvarupriser och tre valutakurser, vilka alla är högst relevanta för bolagets resultatutveckling. Och då är inte ens priserna på några jordbruksprodukter inräknade.
Bolaget är samtidigt verksamt i en bransch som historiskt haft stor statlig inblandning. I Yaras fall består detta då norska staten är huvudägare med 36 procent av aktierna. I ljuset av detta är det kanske inte helt förvånande att aktien handlas till p/e 10 och med en direktavkastning på nära 5 procent. Men är Yara verkligen så dåligt?
2004 knoppades Yara av från Norsk Hydro 2004 och noterades på Oslobörsen. Resan bolaget gjort sedan dess har varit imponerande. Omsättningen har ökat med 9 procent per år. Tack vare en stigande lönsamhetstrend har rörelseresultatet ökat med 11 procent per år. Utdelningarna har i genomsnitt motsvarat knappt 30 procent av årsvinsten, men då har bolaget också genomfört successiva återköp som minskat antalet aktier med drygt 13 procent sedan 2004. Inklusive utdelningar summerar totalavkastningen i Yara till omkring 600 procent sedan börsintroduktionen, vilket motsvarar fina 17 procent per år.
Investerare som oroar sig över verksamhetens cykliska och oberäkneliga natur bör notera hur imponerande Yara hanterade finanskrisen och lågkonjunkturen 2008–2009. Trots att Yara genomförde ett jätteförvärv sommaren 2008, som ökade belåningen rejält, och sedan fick se ebitda-resultatet vika med nära 70 procent 2009, så lämnades utdelningen oförändrad 2009. Bortsett från den djupdykningen har rörelsemarginalen varierat mellan 7 och 17 procent med ett genomsnitt på 10,6 procent under de senaste tio åren. Och det är precis vad Yara väntas prestera i år, men då inklusive en reavinst från försäljningen av bolagets koldioxidverksamhet.
Den underliggande lönsamheten tyngs innevarande år av fallande priser på konstgödsel, huvudsakligen drivet av lägre produktionskostnader. Yara är världsledande inom kvävebaserat konstgödsel där naturgas är den viktigaste råvaran. De låga energipriserna pressar därför priset på kvävebaserat konstgödsel, och detta har förstärkts ytterligare av att Kina, med ineffektiv kolbaserad produktion, exporterar urea – det vanligaste kvävebaserade konstgödslet. Addera ökat utbud från nya anläggningar i bland annat Afrika och USA, där gasen är riklig och billig, och det finns en risk att vändningen kan dröja ett tag.
På efterfrågesidan är frågetecknen betydligt färre. Världens befolkning ökar och med ökat välstånd ökar konsumtionen av mat som kräver alltmer konstgödsel. Inget talar för att den långsiktigt stigande volymtillväxten ska upphöra. Talar till Yaras favör gör också att bolaget har en riktigt konkurrenskraftig produktion med den lägsta kostnadsnivån i Europa. Lägg därtill att bolaget säljer allt större volymer premiumprodukter, olika blandningar som optimerar skördarna, vilka betingar högre priser och därmed en högre lönsamhet.
Yaras globalt marknadsledande position inom kvävebaserat konstgödsel till trots är marknadsandelen under 10 procent, vilket innebär goda möjligheter att fortsätta växa via förvärv. Eftersom nettoskulden i förhållande till ebitda-resultatet bara är drygt 0,6 finns det ett förvärvsutrymme på omkring 15–20 miljarder norska kronor. Att ledningen fortsatt är inne på förvärvsspåret illustreras av ett indiskt förvärv som aviserades i mitten av augusti, där Tata Chemicals urea-affär köps för 400 miljoner dollar. Ledningen har samtidigt identifierat möjliga besparingar på över 500 miljoner dollar i ett omstruktureringsprogram som ska löpa till 2020.
Sammantaget är det svårt att motstå Yara, med en stark position i en växande bransch, en solid historik och en låg värdering. Exakt hur länge den kortsiktiga motvinden består är omöjligt att säga, men på sikt lär den lätta. Stöd fram till dess kommer från besparingar och nya förvärv. Aktien är ingen given vinnare i vårt ettåriga perspektiv, men chanserna till bra avkastning på sikt är goda. Köp.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.