Aktieskolan

Aktieoptimister finns det gott om. Ja, de bildar en hel industri som lever på att trumpeta ut påståenden som ”Här är de bästa aktierna” och ”Vi hjälper dig att hitta vinnarportföljen”.

Alltifrån börstidningar och datorprogram till aktiemäklare och spågummor försöker få vanliga småsparare att tro att deras tips och råd kommer att överträffa Generalindex. Ofta kostar det både tid och pengar att följa råden, men ändå ger rådgivarna aldrig något ersättning om aktieplaceringarna misslyckas.

Verkligheten för en småsparare i dag är betydligt mer bister. Fallande räntor har gjort att aktiekurserna har stigit kraftigt de senaste åren, men dagens låga räntor innebär samtidigt att den framtida avkastningen från aktier kommer att bli betydligt lägre än vad vi vant oss vid. Därför har faran ökat kraftigt att onödiga kostnader och dåliga aktieval i framtiden helt äter upp aktiespararens förväntade avkastning.

Visst är aktier sannolikt det bästa långsiktiga sparandet. Men som motvikt till den överdrivet aktieoptimistiska propagandan har Affärsvärlden tagit fram tio grundläggande råd.

1. Aktier + lån = spekulation

Bankernas drömkund har bil och bostad köpta med lånade pengar, samtidigt som sparandet ligger i aktiefonder eller allra helst en fondförsäkring (så att banken tjänar pengar både på försäkring och fonder). Men att samtidigt låna och spara ger känsligare privatekonomi.

Visst kan det går bra, vilket det har gjort de senaste åren när priset på både villor och aktier stigit i höjden. Men det förblir spekulation med lånade pengar. För när det blir dåliga tider så blir förlusterna större ju större belåningen är.

Även om sparandet sker på 20-30 års sikt så ger det för högt risktagande att äga aktier och samtidigt har stora lån. Det spelar ingen roll om det inte är aktierna utan en fastighet som står som säkerhet för lånet, belåning ger alltid större risk.

2. Begränsa riskerna

En av de viktigaste lärdomarna av modern finansiell teori är fördelarna med riskspridning. Genom att placera i minst 20 olika aktier och maximalt 10 procent av pengarna i en aktie så får man inte bara lägre risk utan även högre genomsnittlig avkastning (mätt som median). Visst försvinner chansen till det verkliga klippet, men samtidigt minskar sannolikheten för förluster kraftigt. Och

för den som inte kan låta bli att spekulera så är det bättre att strunta i råd ett och öka insatserna med hjälp av belåning än att välja ett fåtal aktier.

3. Minst 100.000 kronor

För att det ska löna sig med egna aktier måste sparkapitalet vara så stort att de procentuella kostnaderna blir rimliga. Främst är det minimicourtage och värdet av egen fritid som gör att aktiefonder är oslagbara om sparkapitalet är litet. Men nya lågprismäklare har sänkt gränsen. Bäst för den som vill uppnå riskspridning är Stadshypotek Bank, som tar ut sitt minimicourtage per affärstillfälle.

4. Köp internationella aktier

Både via lön och offentlig välfärd är de flesta svenskar beroende av den svenska ekonomiska utvecklingen. Om man äger fast egendom i Sverige så är beroendet extra stort, vilket betyder att den som vill få en jämn riskspridning behöver ett stort sparkapital utomlands.

Många av aktierna på Stockholmsbörsen är som tur är i hög grad internationella. Men man bör undvika branscher med stort beroende av Sverige, till exempel många fastighetsbolag och konsulter. Och andra viktiga branscher saknas nästan helt, till exempel livsmedel och råvaror, vilket betyder att utlandsfonder är ett viktigt komplement.

5. Investera så långsiktigt som möjligt

Argumenten för att investera långsiktigt är många. De självklara är lägre kostnader, både i pengar och tid, samt lägre beskattning. Fördelen av orealiserade reavinster kommer dels från avkastningen på skattekrediten, dels från möjligheten att den svenska kapitalbeskattningen i framtiden sänks.

Dessutom finns det mer teoretiska argument mot korta affärer. Studerar man ett diagram över Generalindex de senaste tio åren så kan det verka som att det lättaste sättet att höja avkastningen är att upprepade gånger köpa efter nedgångar och sälja strax innan nästa topp.

Men det är tyvärr inte så lätt. Det räcker nämligen inte med 51 procent rätt för att det ska löna sig att hoppa fram och tillbaka mellan bankkonto och aktier, eftersom avkastningen på ett bankkonto i snitt är lägre behöver man över 60 procent rätt.

Detta problem försvinner om man istället hoppar mellan branscher eller mellan enskilda aktier. Men även om det kan verka enkelt att hitta undervärderade aktier eller branscher som andra har missat, så är sanningen att man i dag tävlar med tusentals heltidsanställda analytiker enbart i Stockholm.

Att en småsparare på sin fritid skulle lyckas bättre än snitt är inte sannolikt. Nej, det är bara de allra smartaste eller de med insiderinformation som har en rimlig chans att efter alla kostnader överträffa marknaden.

6. Överskatta inte din förmåga

Det sistnämnda behöver kanske ytterligare motivering. Efter de senaste årens kursuppgång är det lätt att peka på lyckade aktieaffärer och många aktiesparare anser nog att de även överträffat Generalindex. Men för att utvärdera sin skicklighet räcker det inte att räkna ut hur många procent ens depå ökat i värde, man måste dessutom ta hänsyn till hur mycket extra pengar som tillförts, till exempel när man deltagit i emissioner eller introduktioner.

Professionella aktieförvaltare jobbar ofta 60 timmar i veckan, i grupper om 20 personer eller fler. För att en privatperson på sin fritid ska vinna över sådana motståndare krävs det en mycket skarp hjärna.

7. Skilj på företag och aktie

Att analysera ett börsföretag handlar om verkligheten: styrkor och svagheter hos organisationen, möjligheter och hot i företagets omvärld. Analysen mynnar ut i prognoser om framtida resultat.

Analysen av aktier handlar däremot om en subjektiv bedömning av vad aktien är värd. Företagsanalysens prognoser och sannolikheter för olika utfall kombineras med det egna, individuella avkastningskravet talar om vad man själv tycker att aktien är värd. Detta pris jämförs med vad aktien faktiskt kostar, och ofta visar det sig att företag med lysande framtidsutsikter har dyra aktier och att trista företag har billiga aktier.

8. Fundera kring vad som är diskonterat

Ett vanligt fel som även erfarna aktieplacerare gör är att inte ta hänsyn till vad som redan är diskonterat i aktiekursen (alltså vilken information som redan har påverkat aktiens pris). Ett enkelt exempel: om det står i tidningen att ett börsbolags försäljning har ökat kraftigt, då har aktiekursen redan stigit med hänsyn till detta.

Så långt är det enkelt. Det svåra är att detta innebär att det inte räcker med att själv ha en prognos för börsföretaget. Man måste även ta reda på vad omvärlden tror. Om man är optimist jämfört med genomsnittet på marknaden så har man anledning att köpa aktien, annars inte.

9. Se upp för spekulationsbubblor

Vi människor drar lätt ut trendlinjer för långt in i framtiden. Amerikansk forskning visar att aktiemarknaden därför brukar överdriva både uppåt och nedåt, vilket betyder att aktiekurser tenderar att svänga kring en rät linje. Och förväntningarna på enskilda börsföretag innebär ofta extrema krav på kraftig vinsttillväxt i många år framåt, trots att verkligheten visar att nya konkurrenter eller de anställdas krav på högre löner brukar dämpa framgången. Därför gäller det att se upp om en aktie redan har stigit kraftigt, risken är stor att överdrivna förhoppningar har skapat en bubbla som förr eller senare spricker.

10. Läs Affärsvärlden

Även Affärsvärlden innehåller förstås tips och råd, men merparten av tidningen ägnas åt att annan typ av information. Istället för små pusselbitar av information försöker vi att ge helhetsbilder, att sätta in nyheter i sitt sammanhang och förklara bakgrunden.

Se även artikeln Fondskolan.