Ålänningarna tar över

Ålandsbanken bekräftade på måndagen Affärsvärldens uppgifter från förra torsdagen (läs om de första uppgifterna här) om att banken planerar att köpa Kaupthing Sverige. Ett intentionsavtal undertecknades i Stockholm strax före midnatt under natten mot måndagen, berättar Christer Villard som har lett arbetet från Kautphings sida.

Något pris för affären anges inte och bankens 250 anställda får bereda sig på att det kan bli fråga om uppsägningar:

– Kaupthing, liksom de flesta finansinstitut, har en överkapacitet, säger den arbetande styrelseordföranden vid banken, Christer Villard.

Han vill däremot inte berätta hur stor övertaligheten är utan menar i stället att beskedet att ålänningarna tar över är ”oerhört positivt ” för de anställda.

Ålandsbanken övertar med affären den privatbank som gått under namnet Kaupthing Sverige. Den relativt omfattande företagsutlåningen som islänningarna har drivit i Sverige ingår däremot inte. Den ska framöver administreras av den isländska delen av Kaupthing.

Private Banking-verksamheten inom Kaupthing, tidigare med namn som Nordiska och Aragon, har historiskt sett varit välrenommerad och leddes tidigare av just Christer Villard. Vd:n före honom var Lage Jonason, som i den här affären verkat som rådgivare åt ålänningarna. Han lämnade Nordiska 2002.

– Priset är avtalat givet vissa omständigheter, säger Christer Villard som inte vill berätta vad säljaren får in mer än att i överenskommelsen ingår att den svenska riksbanken får tillbaka de 1 661 miljoner kronor som Kaupthing Sverige har lånat av svenska skattebetalare.

– De pengarna kommer riksbanken att få tillbaka.

Efter julhelgen öppnar Kaupthing Bank i Sverige sina böcker för den genomgång, due diligence, som nu vidtar. Ett avtal väntas bli underskrivet mot slutet av januari.

Med ålänningarnas entré på den svenska marknaden hamnar Kaupthing Sverige mitt i en maktkamp mellan de finlandssvenska och åländska bankintressena i Finland. Ålänningarna, som av hävd har velat se ett visst avstånd till finlandssvenskarna, uppvaktades för ett år sedan av den fristående sparbanken Aktia.

Och så sent som under måndagen beslutade Ålandsbankens styrelse att INTE sammankalla till en begärd extrastämma som var ämnad att behandla rösträttsbegränsningen, som gör att A-aktierna ger fler röster än B-aktierna. Styrelsen konstaterar att “det inte finns förutsättningar för att på en extra bolagsstämma avlägsna rösträttsbegrädningen.”

Enligt en granskning av tidningen Hufvudstadsbladet har Aktia länge eftersträvat ett intimare samarbete med Ålandsbanken, till och med en fusion. Det bakomliggande skälet skulle vara att de två bankerna i hög grad har samma svenskspråkiga kunder, i samma städer och med kontor i stort sett intill varandra.

Redan har planer på ett sådant samarbete skjutits i sank två gånger, senast under förra lågkonjunkturen 2002-2003.

Sedan dess har de finlandssvenska ägarna ökat sitt innehav i Ålandsbanken, som ju är börsnoterad. Insitutioner som Svenska litteratursällskapet, Konstsamfundet och Stiftelsen för Åbo Akademi, hade fram till förra våren ökar sitt ägande i den åländska banken. Gemensamt för dessa är att den finländske politkern och affärsmannen Christoffer Taxell har avgörande inflytande i dem.

Bankens nuvarande vd Peter Wiklöf, som haft sitt uppdrag under precis ett år, tonar ner maktkampen om bolaget. I stället betonar han ålänningarnas försiktiga strategi och hur banken under många år övervägt att ta klivet över Ålands hav för att etablera sig i Stockholm:

– Vi etablerade oss i Finland på allvar efter förra bankkrisen 1992. Nu har vi en liknande situation som kan gynna oss, säger Wiklöf.

Ålandsbankens aktieslag har tappat 37 procent på börsen under året men har återhämtat sig 7-8 procent sedan uppgiften om förvärvet av Kaupthing blev känt förra veckan.

nullnullnullnull