Allt är integuld som glimmar

Genomslag i Lappberget i Bergslagen, nära 850 meter under markytan. 24 mars i år samlades en grupp på 50 personer för att fira att gruvarbetare skjutit sista salvan i en 3 200 meter lång tunnel som binder samman Garpenbergs två tenngruvor. Effekten: gruvproduktionen kan öka med 15-20 procent med mycket små investeringar. På sikt öppnar sig möjligheterna till en helt ny gruva.

– Produktionen blir enklare och billigare i vad som är Sveriges mest intressanta prospekteringsområde, säger Bert-Ove Johansson, platschef i Garpenberg.

Det är den typen av satsningar som är att vänta från Boliden de kommande åren, mindre projekt för att säkra tillförseln av råmaterial till smältverken.

I dag är det svårt att föreställa sig att Boliden, ett av Sveriges mest traditionstyngda företag så sent som för två tre år sedan balanserade på konkursens rand. Storaffären i höstas med finländska metalljätten Outokumpu, där Boliden övertog gruvor och smältverk men gjorde sig av med slutprodukterna, som kopparrörsproduktion, hade precis rätt tajmning.

Metallprisrallyt har gett vd Jan Johansson och storägaren Carl Bennet ordentlig skjuts. Siktet är inställt på att aktieägarna ska få utdelning nästa år. Med Affärsvärldens vinstberäkningar kan det handla om så mycket som en krona per aktie.

Årsredovisningen från bolaget som valt att distansera sig från krisåren genom att kalla sig för ”Nya Boliden” har en offensiv prägel. Visionerna är väldiga: Bolaget med 0,7 procent av planetens kopparproduktion och 4,3 procent av zinkproduktionen ska bli ett ”världsledande gruv- och smältföretag inom koppar och zink”.

– Vi är störst i Europa på zink och vi ska ha lägst produktionskostnader inom både koppar och zink. Och ta bäst miljöhänsyn, säger Jan Johansson.

Boliden kan kallas för gruvbolag, men den som granskar omsättningen finner att bara 20 procent av omsättningen på uppskattningsvis 15 miljarder kronor i år kommer från gruvdriften. Störst är i stället intäkterna från smältverken.

De största möjligheterna, och för all del också de största riskerna, finns däremot inom gruvdriften och då särskilt inom just zinkbrytning. Måttliga 10 procents uppgång på zinkpriset ger 300 miljoner kronor mer i vinst (om dollarn inte faller). Nu i dagarna ligger zinkpriset 22 procent över fjolårssnittet (7,80 kronor per kilo) men är ändå på historiskt sett ganska låga nivåer. För 15 år sedan var priserna ungefär dubbelt så höga.

Annat är det med kopparpriserna. I förra veckan låg tremånadersterminen på motsvarande 21 kronor per kilo koppar, 66 procent över fjolårets snittnivåer. Det betyder, allt annat lika, extravinster i år på cirka 1 miljard kronor att lägga till fjolårets vinstnivå (pro forma) på drygt 300 miljoner kronor.
Hållbart på sikt? Fråga Jan Johansson och svaret är ja. Han tror att dagens kopparpriser stiger ytterligare:

– På sikt kommer naturligtvis fler producenter men det tar tio år. Och tecken på att efterfrågan ska minska finns inte. Jag tror på högre priser, säger Jan Johansson.

Också nationalekonomen Marian Radetzki, som i decennier har anfört att råvarupriser på sikt sjunker, bland annat eftersom gruvorna blir mer effektiva, har en liknande inställning. Han tror på fortsatt höga priser den närmaste tiden:

– På lång sikt har jag inte omvärderat min uppfattning. Men det tar tid att anpassa kapaciteten till den nya efterfrågan och efterfrågetrenden, och under tiden förblir priserna höga, säger han.

Höga priser året ut, alltså. Och kanske också under nästa år.

Bra för Boliden? Ja. Men högre priser missgynnar också företaget.

Orsaken: Boliden är nettoköpare av kopparråvara till sina smältverk. Bolaget har bara ungefär en femtedel av leveranserna till sina smältverk från egna gruvor.

I sig är det inte konstigare än att Löfbergs i Karlstad köper kaffebönor på världsmarknaden. Skillnaden är att Löfbergs och andra kafferosterier alltid har kunnat föra prisökningarna vidare till slutkunderna. Det har inte fungerat i kopparbranschen.

Viktigast på vd Jan Johanssons agenda när sammanslagningarna med de finländska enheterna nu börjar bli klara är därför att, som han själv säger, ”skapa balans” i kopparförsörjningen, att se till att det finns kopparråvara till de kapitalkrävande smältverken.

– Att köpa gruvor finns inte på kartan. Däremot siktar vi på att få långtidskontrakt med gruvor. Vi vill aktivt medverka i en omvandling i Europa, säger Jan Johansson.

Några pengar att satsa i sådana samarbeten eller strukturaffärer finns emellertid inte. Boliden är fortfarande hårt skuldsatt.

Så målet för Jan Johansson är inte att öka lånebördan, utan tvärtom att minska skuldsättningsgraden ytterligare. Målsättningen är ambitiös: Skulderna ska i slutet av en högkonjunktur utgöra högst hälften av det egna kapitalet, vilket i praktiken betyder hårdbantning i ytterligare några år, från skulder på dagens 7,5 miljarder kronor till 3-4 miljarder. Då blir årets miljardvinst ett välkommet steg på vägen.
_____________________

AKTIEN:

Skuggar zinkpriset
Gruvaktier är alltid osäkra. Metallpriser svänger alltid kraftigt. Att Bolidens styrelse nu efter krisåren har skaffat sig finansiella mål, bland annat på avkastning och tillväxt, gör inte osäkerheten mindre. Sådana mål kullkastas av konjunkturen med kort varsel.

Bolidenaktien kommer framöver alltid att skugga zinkpriset. Zinken går till stålverk där den används till rostskyddsbehandlingar. Alla bedömare tycks eniga om att efterfrågan på stål kommer att fortsätta öka i världen och zinkpriset kan därmed öka ytterligare.

Köpläge i Boliden alltså? Nej. Inte på längre sikt. Några värderingsmodeller: Bolidenaktien värderas kring eget kapital som ligger kring 42 kronor per aktie. Det tyder på begränsad fallhöjd.

Direktavkastningen, om bankerna tilllåter utdelning nästa år, kan bli två tre procent. Helt OK. Vinsten efter finansnetto under årets första kvartal landade på drygt 300 miljoner kronor.

I år och nästa år bör de höga metallpriserna borga för att Boliden når vinster en bit över 1 miljard kronor. Sedan lär nog toppen vara nådd, men säg ändå att Boliden lyckas nå en genomsnittlig lönsamhet under fem år på 500-600 miljoner kronor. Det betyder en snittvinst per aktie på cirka 2 kronor och ett p/e-tal i dag på cirka 16. Det är högt för branschen och för ett företag som har en skakig historia.

Den som har varit med så här långt från botten gör nog klokt i att sälja åtminstone halva innehavet nu.
_____________________________

5 frågor till vd Jan Johansson

Om Bolidens finansiella mål.
– Det har vi saknat. Nu inför vi det.

Om bankberoendet.
– Vi har lån hos 19 banker, nettoskulder på 7,5 miljarder kronor och stora återbetalningar 2006. Men vi ska refinansiera oss långt innan dess.

Om att bolaget är mer konjunkturberoende nu efter Finlandsaffären.
– Det är tvärtom. Zink och koppar kompletterar varandra.

Om Kina.
– Glöm inte Indien. Det har bara inte skrivits lika mycket om dem. Men inget tyder på att efterfrågan i Asien kommer att minska.

Om en allians med Norilsk för att trygga kopparförsörjningen till smältverken.
– En politisk fråga. Problemet är en tradition i Ryssland att inte låta ädelmetaller (små mängder guld och silver ingår i gruvmaterialet) lämna landet
_____________________________

Omsättningen ökar
Boliden, mkr 2003 2004p 2005p
Omsättning 9 545 15 000 15 500
Resultat e fin -251 1 100 950
p/e – 10 12

Gruvlig marginal
Jan-mars 2004 Rörelsevinst Omsättning
Gruvor 245 1 109
Zinksmältverk 29 923
Kopparsmältverk 220 3 208
_____________________________