Amerikanerna flyger fortfarande

Kanske har USA mer luft under vingarna än väntat. Då behöver piloten knappt sätta ned stödhjulen innan tillväxtmaskinen åter stiger. Bara några få olyckskorpar tror på en kraschlandning och recession.

Till verktyg har Ben Bernanke sin enda stora styrspak, räntan. Centralbanken stirrar ännu med hökblick i första hand på inflationshotet, som upplevs som större än hotet från den falnande tillväxten. Inflationen spås ligga kvar på hög nivå även nästa år, särskilt om man räknar bort fallande energipriser och livsmedel. I oktober låg denna kärninflation på 2,7 procent, högt över Federal Reserves “behagliga zon” mellan 1 och 2 procent.

Därför tror marknaden att Fed fortsätter sin räntepaus. Först under andra kvartalet spås Fed sänka styrräntan med en kvarts procentenhet från dagens 5,25 procent. Sedan blir det en lika stor sänkning under fjärde kvartalet, enligt genomsnittsprognosen. Om svagare tillväxt inte kyler av kärninflationen kan man ligga stilla hela 2007.

Valet till kongressen den 7 november visade sig vara en mindre tuss orosmoln på flygfärden. Effekterna för ekonomin blir begränsade. Utgången betyder helt klart tuffa tider för läkemedelsbolagen, oljebolagen, försvarsindustrin och andra branscher som republikanerna gynnade.

Men kongressen och republikanska Vita huset väntas också blockera varandras överdrifter, vilket kan leda till en mer sparsam budget och mindre upplåning. Ändå väntas dollarn ha fortsatt motvind från en starkare kinesisk yuan och en allmän diversifiering av valutareserver till andra valutor.

Störst skada lider handelspolitiken. Många demokrater vann som militanta protektionister med uppdrag att skydda amerikanska jobb mot “orättvis handel” och outsourcing. Kongressen lär inte förnya Bushs fria tyglar i handelsförhandlingarna, snabbproceduren, som löper ut i sommar. WTO:s multilaterala Doha-runda blir svår att återuppliva. Även mindre, bilaterala handelsavtal med Sydkorea, Malaysia, Peru och Colombia riskerar att inte godkännas. Flera demokrater viftar också med importskatt på kinesiska varor som straff för den konstgjort låga valutan.

Valresultatet gav dock inget reformmandat till demokraterna. Analysen från förre Fed-chefen, den helgonförklarade Alan Greenspan, gick helt ut på missnöje: “Det var inte demokraterna som vann. Det råkade bara vara de som stod där.”

Missnöje med ekonomin spelade en roll, förutom Bush-administrationens inkompetenta hantering av Irak och republikanska sex- och korruptionsskandaler. Övervägande delen av den amerikanska medelklassen har en känsla att deras privatekonomi är på väg utför. Magra reallöneökningar äts upp av stigande hälsovårdskostnader. Visserligen är medelklassen rikare nu än för en generation sedan. Men rörligheten är större och därför oroar de sig mer för att förlora jobbet med tillhörande sjukförsäkring.

De allra rikaste har fått det bättre under sex år med George W. Bush som president. Samtidigt har medelklassens löneökningar ökat långt mindre än produktiviteten. (Om Bill Gates kliver in på en bar blir alla där miljonärer – i genomsnitt. Men mediankunden har fortfarande lika ont om pengar.) Ett populärt vallöfte från demokraterna är därför att höja minimilönen från 5:15 dollar i timmen till 7:25 dollar.

Företagens rekordvinster sticker i ögonen. Efter 14 kvartal med tvåsiffriga vinstökningar (i årstakt) väntas rapporterna visa ensiffriga tal först under första kvartalet 2007. Fed noterar att företagen har goda vinster att ta av innan högre löner ökar pristrycket.

Inbromsningen i ekonomin är ganska abrupt. Under tredje kvartalet i år stannade tillväxten på lägsta nivån sedan i början av 2003: 1,6 procent i årstakt. Ännu är det uteslutande byggsektorn (bostäder) som tvärbromsar tillsammans med bilindustrin (som är viktig för Sverige). Bilköpare har bytt från amerikanska, törstiga stadsjeepar och pickuper till mindre, utländska märken. De inhemska biltillverkarna har svarat med kraftiga rabatter.

Risken för sämre utveckling hänger på om avmattningen spiller över till andra delar av ekonomin än rent angränsande, som byggvaruhus och fastighetsmäklare. Skräckscenariot är om konsumenterna får panik och slutar spendera sina (ofta lånade) pengar lika sorglöst som tidigare. Om inte, tros bygg och bil sluta tynga från mitten av nästa år så att ekonomin kan skjuta fart.

Konsumenterna har fått lite mer över i plånboken när de har passerat bensinpumpen på senare tid. Blyfri bensin har sjunkit till 2:23 dollar per gallon i snitt från toppen på 3:04 dollar (5,73 kr litern) i början av augusti. Konsumenterna har satt sprätt på en del av överskottsslantarna, men inte tokhandlat. Det väntas bli en “Merry Christmas” för julhandeln, men inte en “Very Merry Christmas”.

Orsaken är att hushållen känner sig lite mindre rika när huspriserna inte längre skenar i höjden. I september låg priserna 13 procent lägre på lägenheter och 3 procent lägre på villor än tolv månader tidigare. 2001-2005 steg huspriserna 50 procent.

USA må ha passerat toppen på konjunkturen, men det är fortfarande brist på utbildad arbetskraft. Rörmokare, svetsare och lastbilschaufförer är det också svårt att få tag. De flesta nya jobben skapas inom hälsovård och bygg (kommersiella fastigheter byggs fortfarande). Jobb försvinner i detaljhandeln och industrin. I oktober föll arbetslösheten till femårslägsta 4,4 procent och väntas bara stiga sakta framöver. En god jobbmarknad bör få hushållen att hålla uppe konsumtionen och se till att landningen blir mjuk.

Bengt Ljung

bengt.ljung@redaktion.se