Analys behövs alltid

Affärsvärlden har inte för vana att framhäva den egna tidningen. Vi brukar låta orden, och siffrorna, tala för sig själva. Men under den gångna veckan har vår traditionellt lågmälda framtoning fått ge vika. Detta sedan konkurrenter och makthavare fått upp ögonen för hundraåringen som förra tisdagen arrangerade jubileumsseminariet Affärsvärlden Centennial, som följdes av middag med mingel och upptåg på Grand Hôtel i Stockholm för drygt 500 gäster.

“Affärsvärldens framgång beror inte bara på att den förmedlar information. Den har alltid tagit allvarligt på uppgiften att bidra med djup och oberoende analys. Sådan kommer alltid att efterfrågas, särskilt som den har blivit viktigare och sällsynt”, sade Jacob Wallenberg, ordförande i SEB, när han inledde som seminarietalare.

Och det höll Bill Emmott, chefredaktör för The Economist, med om när han kom upp i talarstolen. Affärsvärldens brittiska motsvarighet har, sitt förtroendekapital till trots, inte för vana att sätta sig på höga hästar.

Ödmjukhet är, precis som för Affärsvärlden, en ledstjärna.”Vare sig ni läser prognoser i Affärsvärlden eller The Economist kan ni vara säkra på att vi har fel”, sade Bill Emmott med glimt i ögat.

Begränsad kunskap

Och detta är ett dilemma för alla analytiker och prognosmakare. Ju mer vi lär oss, desto mer uppenbart blir det att vår kunskap egentligen är begränsad. Men prognoser behöver inte visa sig vara sanna för att ha ett värde.

“Det viktiga är att läsa dem”, inflikade Gunnar Wetterberg, utredningschef på Saco, även han en av talarna för dagen.

Och så kan man sammanfatta Affärsvärldens roll. Under årtionden har Affärsvärlden utgjort en intellektuell sparringpartner för Sveriges makthavare.

Andra val

I takt med att informationsflödet ökar, förändras mediekonsumtionen.Kunderna har helt andra valmöjligheter idag. Snabba nyheter levereras via internet och etermedier, morgontidningar, kvällstidningar, gratistidningar och därutöver veckotidningar och magasin. Den tekniska utvecklingen innebär att det går fortare att producera information, samtidigt som det kostar allt mindre att sprida den.

Det blir också allt svårare för “de bevakade” att undanhålla information från dem som bevakar.

Det finns inga bra gömställen längre, enligt Emmott. Om informationen flödar, kommer analysen att regera. Men den måste få ta tid även i fortsättningen.

“Att vi distribuerar The Economist på nätet eller med annan frekvens (än veckoutgivning), kommer aldrig att innebära att våra journalister förväntas leverera en fullödig analys några timmar efter en affärshändelse”, menade Bill Emmott.

Tidsenlig

Analysen blir allt viktigare i takt med att informationsflödet ökar. Förutom att en innehållsrik text sparar tid åt läsaren, ger den impulser till nya, väl övervägda tankar.

Det bidrar till att skapa ett existensberättigande för en, som en del kritiker kallar det, otidsenlig produkt med något så “omodernt” som veckovis utgivning.

Ett jämnt flöde av kvalificerad information skapar stabilitet, eftersom det kapar toppar och dalar som annars framkallas av spekulation.

I samma båt

“Okunnigheten kommer fortfarande att dominera, vilket är bra för oss”, konstaterade Bill Emmott och uteslöt ingen. Politiker, näringslivstoppar, analytiker och journalister sitter i samma båt.

Alla pratar ideligen om att förändringstakten ökar i samhället, men samtidigt ska man inte glömma att vissa saker inte har förändras nämnvärt över tiden.Från den sekelgamla talarstolen i Musikaliska Akademien läste Jacob Wallenberg ur ett brev som hans farfar, den då unge juristen och vice häradshövdingen Marcus Wallenberg, skrev i samband med att Affärsvärlden grundades 1901. Där konstaterade han att: “Aldrig har behovet av seriös ekonomijournalistik varit så stort som nu.”

Det gällde då. Eftersom vi i denna artikel för en gångs skull talar om vår egen produkt, kan vi göra antagandet att detsamma är fallet idag. Affärsvärlden har nog en roll att spela även under kommande hundra år.