Analytikernas glädjekalkyler

Analytikerna har höga förhoppningar på storbolagens vinster nästa år. Enligt företaget SME som sammanställer analytikerprognoser räknar kåren med att vinsterna för de 50 största börsbolagen stiger med 39 procent nästa år. För de 20 största, som Affärsvärlden har granskat lite extra, förväntas vinsten öka med 33 procent.

Senast börsbolagen redovisade vinstökningar i den storleken var 1995 och 2000. Det var år då bolagen hade god hjälp av omvärldsfaktorer. Under 1995 skördade de svenska börsbolagen i allmänhet – och skogs- och råvaruföretagen i synnerhet – stora valutavinster. Bland annat satte
massapriset nytt rekord det året.

År 2000 var också synnerligen bra för storbolagen, till följd av att investeringsviljan var på topp. Ericsson stack det året ut med en vinst på 30 miljarder kronor, låt vara att hälften kom från reavinster när företaget sålde sina aktier i det amerikanska IT-bolaget Juniper just innan luften började pysa ur bubblan.

Åren 1995 och 2000 steg storbolagens sammanlagda försäljning med 15, respektive 21 procent. En sådan försäljningstillväxt blir inte lätt att upprepa de kommande åren. Under nästa år kan företagen inte räkna med vare sig kronförsvagning eller ökade investeringar.

Tvärtom är det mer än troligt att kronan fortsätter att stärkas och att den internationella konjunktur- och investeringsuppgången dröjer.
De tidigare toppåren 1995 och 2000 steg den svenska exporten över 10 procent vart och ett av åren samtidigt som kronan var svag. En så gynnsam utveckling av export och växelkurs är det ingen prognosmakare som räknar med de kommande två åren.

Från den utgångspunkten känns mellanår som 1996-1997 mer relevanta ur jämförelsesynpunkt. Under 1996 steg vinsterna med 8 procent medan de sjönk med 2 procent under 1997.

Visserligen var kronan betydligt starkare under de åren, men det var också konjunkturutvecklingen. Dessutom fanns det fortfarande, efter krisen i början av 1990-talet, gott om lediga resurser att ta i anspråk. Att accelerera från 50 till 80 km/tim kräver en betydligt mindre ansträngning än att göra det från 80-120 km/tim.

Faktum är att analytikerna förväntar sig att hela 47 av de 50 undersökta SME-bolagen ökar vinsten nästa år. Det är bara Tom McKillop på Astra Zeneca, Jon Risfelt på Europolitan och Hans Stråberg på Electrolux som inte har det kravet på sig.

Några av bolagen bör inte ha några problem med att få upp vinsten ytterligare. Varken Stora Enso eller Telia lär behöva skriva ned miljardvärden nästa år. Och Ericssons kostnadsbesparingar kommer att medföra att de två senaste årens förlustsvit på 26 respektive 30 miljarder kronor bryts.

Men för flertalet övriga bolag är det en gåta hur de ska leva upp till så högt ställda vinstförväntningar. Det enda de kan göra är att fortsätta försöka sänka kostnaderna. Men det är alltid är lättare att spara den första miljarden än den andra.

Analytikerna kommer alltså att tvingas sänka sina vinstprognoser.

Frågan är hur de förväntade prognossänkningar påverkar börskurserna. De senaste åren har det verkat som om aktieplacerarna inte tagit analytikernas prognoser på lika stort allvar som tidigare. Anledningen är att det har funnits andra, viktigare faktorer att ta hänsyn till, som IT-bubblan, redovisningsskandalerna och en allmän misstro mot aktiemarknaden.

Affärsvärldens bedömning är att vinsterna för nästa år snarare ökar med blygsamma 7-8 procent, en femtedel av analytikernas förhoppningar. Det kan ändå räcka för att börsen ska vända uppåt, om placerarna också får draghjälp av fortsatt låga räntor.