Astra Zeneca chansar på en dunderkur

Läkemedelsjätten Astra Zeneca vandrar en riskfylld väg de närmaste åren. Bolaget ska växla strategi. Grundtanken är enkel. Magsårsmedicinen Losec och efterföljaren Nexium får agera kassakor i flera år till. Pengarna går till forskning inom and-ra områden än inom mage och tarm.

Riskfyllt? Javisst. Det handlar om att vinna eller försvinna. Misslyckas satsningen köps bolaget upp.
Ändå är förändringen nödvändig om bolaget ska orka växa vidare.

Astra Zeneca är med Losec/Nexium världsledande inom behandling av mage/tarm. Världsmarknadsandelen inom området är cirka 30 procent. Den andelen kommer att krympa i snabb takt när lågpriskopior säljas i allt större omfattning inom några år.

Astra Zenecas affärsområde mage/tarmmedicin omsätter 6,3 miljarder dollar, cirka 57 miljarder kronor, på årsbasis. Det är 38 procent av den totala omsättningen och en ännu större del av vinsten. Bolaget satsar bara 10 procent av sin forskningsbudget på affärsområdet.
Losec och Nexium anses vara så pass bra läkemedel att det inte är värt att satsa pengar på att utveckla nya.

I stället finns det andra områden som är större, mer snabbväxande, och därmed mer intressanta. För att växa ytterligare en division, och bli ett av de allra största läkemedelsbolagen, måste bolaget därför ha konkurrenskraftiga mediciner inom de två största områdena för västvärldens läkemedelsjättar, nämligen hjärta/kärl och cancer.

Inom hjärta/kärl omsätter Astra Zeneca 3,6 miljarder dollar. Men där tjänar bolaget inte alls lika mycket pengar.

Det vill Astra Zenecas vd Tom McKillop ändra på och därför plöjer han numer ned drygt 30 procent av forskningsbudgeten inom området. Astra Zeneca har ambitionen att utmana världens största läkemedelsbolag, Pfizer, på området med sitt nya läkemedel, kolesterolsänkaren Crestor, som enligt de senaste beskeden ska börja säljas i delar av Europa vid årsskiftet. I USA dröjer ett godkännande.

Pfizer marknadsför världens mest sålda läkemedel, kolesterolsänkaren Lipitor.

Även inom cancerbehandling satsar Astra Zeneca friskt. Ytterligare cirka 30 procent av forskningsbudgeten är öronmärkt för cancerforskning. Astra Zeneca ställer här sitt hopp till cancerpreparatet Iressa som befinner sig i ett sent utvecklingsskede. Preparatet säljs redan i Japan men ett godkännande i Europa och USA kan försenas sedan ett antal dödfall har inträffat i Japan.

Antalet satsade dollar på forskning står inte alltid i relation till ambitionen. En avslutande klinisk studie för en ny medicin inom hjärt- eller kärlsjukdomar är betydligt dyrare att genomföra än motsvarande cancerstudie.

Hur stor är sannolikheten att Astra Zeneca lyckas med sin chansning?

Ett mått på utmaningarnas storlek är att den förre forskningschefen, Claes Wilhelmsson som numer är pensionerad, sedan i somras har ersatts av två andra personer. Martin Nicklasson ansvarar för utveckling och Jan Lundberg ansvarar för forskningen.

De två har ett tufft jobb. Uppgiften är att plocka fram 15 läkemedelskandidater varje år från och med 2003. Mer än en medicin i månaden, alltså. Och att se till att Astra Zeneca får fram nya storsäljare innan de gamla dör ut. En ögonblicksbild just nu visar på de många bollarna som ska hållas i luften: Storsäljarna Losec och blodtrycksmedicinen Zestril är i krympande samtidigt som Nexium och astmapreparatet Symbicort förväntas rädda försäljningen innan framtidshoppen Crestor, blodproppsmedicinen Exanta och Iressa kan ta över.

Kanske är strategibytet det sista stora projektet som vd Tom McKillop genomdriver innan han slutar. Misslyckas det, kanske så att Astra Zeneca får fram läkemedel som bara säljer måttligt, råder ingen tvekan om vad som händer. Börsvärdet faller och bolaget blir uppköpt. En tänkbar köpare är brittiska Glaxo Smith Kline.

Det har nu gått tre år sedan Zeneca och Astra gick samman och bildade Astra Zeneca. Sedan introduktionen har aktien fallit med 13 procent och bolagets börsvärde uppgår till 600 miljarder kronor. Även om mycket av den svenska verksamheten finns kvar är den i krympande. Och
mindre kommer den att bli. Det senaste steget togs när Astra Zeneca slog samman forskningsenheterna inom centrala nervsystemet, smärtlindring och infektion. Chefen sitter numera i USA, en signal om att svensk verksamhet prioriteras ned.

Läkemedelsbolaget lär inte bli mer svenskt, vare sig ur ett ägarperspektiv eller forskningsmässigt. Ett problem med bolagets internationella image är att de största ägarna, amerikaner, ser bolaget som brittiskt. Kanske sker nästa fusion därför med en amerikansk läkemedelskamrat.Astras losecberoende
Astra Zeneca är Losec. Affärsområdet mage/tarm svarar för 38 procent av bolagets omsättning och Losec är ett av världens mest sålda läkemedel med en omsättning på 5,7 miljarder dollar, cirka 52 miljarder kronor.

Bolagets lansering av uppföljaren Nexium är ett sätt att skydda den lönsamma Losecförsäljningen. Nexium är inte revolutionerande mycket bättre än Losec.

Samtidigt har Astra Zeneca lyckats bättre än väntat med att försvara sina Losecpatent. Därför framstår hotet från lågpriskopiatörer inte längre som lika akut. Hittills är det bara ett bolag (Kremers Urban Development, Kudco) som fått tillstånd att sälja en Loseckopia, som kommer att vara cirka 30 procent billigare än originalet. Astra Zeneca möter konkurrensen genom att börja sälja en receptfri Losectablett.

Samtidigt har konkurrenterna gaddat ihop sig. Kudco har slagit sig samman med Andrx och Genpharm, för att stärka sin position. Kudco lanserar sin Loseckopia i december.