Astronomiskt optionsregn över amerikanska chefer

Steve Jobs är Apples mytomspunna grundare som 1997 återvände till den krisdrabbade datortillverkaren som en frälsare. Asket som han är, och för att illustrera bolagets kris, gav han sig en lön på en dollar om året de tre första åren.

Nu har bolaget kommit på fötter igen och Jobs går naturligtvis inte lottlös. Ifjol fick han vad som i amerikanska affärstidningar beskrivits som “The mother of all bonuses”, en privatjet av modellen Gulfstream V SP, värderad till sisådär 90 miljoner dollar eller en miljard svenska kronor.

Men det stannar inte där. Nyligen beviljades han ett optionspaket som berättigar honom att teckna aktier till ett värde av 872 miljoner dollar. Ja, ni läste rätt, ungefär 9,2 miljarder svenska kronor, ett rekord i USA.

I ärlighetens namn ska sägas att alla de dollarsedlarna har inte letat sig fram till Steve Jobs fickor ännu, som alltid med optioner måste aktien stiga si och så mycket de närmaste åren. Men tidingen Fortune har beräknat dagsvärdet på Steve Jobs ersättningar ifjol till minst 381 miljoner dollar.

Han är inte ensam, mer än generösa options- och bonusprogram har Blivit regel snarare än undantag i USA de senaste åren.

Som exempel fick Citigroups VD Sanford Weill 151 miljoner dollar för sin insats ifjol och General Electrics boss Jack Welch 125 miljoner dollar.

Som en jämförelse kan nämnas att USAs president, George W Bush, får nöja sig med 200 000 dollar om året, exakt lika mycket som sin far på samma post tio år tidigare.

Mönstret har varit detsamma de senaste fem åren. Enligt Fortune har de bäst betalda cheferna varje år från 1996 och framåt tillsammans skopat ihop 1,4 miljarder dollar. Värst hittills är Charles Wang som 1999 fick ett paket värderat till 507 miljoner dollar.

Problemet är att av de fem senaste bonusettorna har fyra av bolagens prestationer varierar mellan dåligt och uselt, resultatet har alltså knappast stått i proportion till belöningen.

Och nu höjs allt fler röster även i USA.

“Skandalöst och i många fall utan relation till prestationen”, säger Charles Elson, expert på ägarfrågor vid Univerity of Delaware, till Fortune.

“Helt utanför kartan”, säger Joseph Bachelder, New York-advokat som kanske förhandlat fram fler VD-löner än någon annan.

Det finns också andra avarter, till exempel att Dells Michael Dell och Oracles Larry Ellison fått gigantiska optionspaket trots att de är största ägare i sina bolag och redan äger aktier för miljarder dollar.

Hur har då detta uppstått? Enligt Fortune handlar det om ett maskineri som byggts upp och eskalerat under tiotals år, pådrivet av konsulter, utdragen högkonjunktur och börsrally och inte minst det amerikanska samhällets hyllande av “Fame and fortune.”

Det har också funnits förebilder, som Coca-Colas legendariske chef Roberto Giozueta som under sina år mellan 1981 och 1997 blev den första tjänstemannen i USA som nådde en förmögenhet på en miljard dollar. Efter det har VDars syn på sin egen lön aldrig vare sig lik.

Och det går inte att bortse ifrån att jämfört med det amerikanska exemplet framstår ersättningarna till våra svenska direktörer som Lars-Eric Pettersson eller Lars-Kurt (Ramqvist & Hellström) som felräkningspengar.

Bonustoppen, värdet av ersättningar

2000 Steve Jobs, Apple, 381 miljoner dollar 1999 Charles Wang, Computer Associates, 507 1998, Michael Dell, Dell, 94 1997, Henry Silverman, Cendant, 194 1996, Michael Eisner, Disney, 194

Optionstoppen, värdet av teckningsbara aktier

2000, Steve Jobs, 872 miljoner dollar 1999, Joseph Nacchio, Qwest, 257 1998, Michael Dell, Dell, 272 1997, Henry Silverman, Cendant, 570 1996, Michael Eisner, Disney, 506