Attackerade fonder älskas av småsparare

Pressen skriver spaltmeter om de hemlighetsfulla fondherrarna, och ett inslag om att de inte släpper in tv-team blir förstanyhet på Aktuellt. Även om en stor del av mediebevakningen handlar om förvaltarnas stora ersättningar, infinner sig en känsla av att vi bra gärna skulle vilja vara med och dela den där fantastiska avkastningen. Och visst finns det alternativ även för placerare med normala insatser och som inte vill binda kapitalet i tio år.

Ett sätt är att köpa aktier direkt i de börsnoterade private equity-bolagen, som blir allt fler. I torsdags blev det klart att jätten Blackstone ska noteras i USA. Upp till 15 procent av bolaget ska säljas ut för 4 miljarder dollar. För att inte behöva släppa in utomstående i styrelsen – och därmed i ersättningsdiskussionerna – noteras Blackstone inte som ett bolag utan som ett “limited partnership”. I ett lite ovanligt utspel varnar också ledningen för att investerare som är intresserade av snabba klipp inte ska köpa aktien. Några kvartalsrapporter är exempelvis inte att vänta.

Blackstone gör med sin notering branschkollegan Fortress sällskap på de amerikanska börslistorna. Private equity- och hedgefondförvaltaren noterades i februari under stor uppståndelse. Trots en värdering som många ansåg hisnande nästan fördubblades aktiekursen första handelsdagen. Sedan dess har kursen dock fallit för att nu handlas knappt 50 procent över noteringskursen.

På närmare håll finns 3i på Londonbörsen. Här hemma har vi Ratos, vars aktiekurs fördubblats de senaste åren, och i Finland finns private equity-företaget Capman.

En annan trend är att själva fonderna noteras på börsen, ett tjugotal hittills. En av dem är den fond som tungviktarna Kolberg Kravis Roberts, KKR, noterade i fjol på Amsterdambörsen. Brittiska 3i har nyligen tagit in 700 miljoner pund till en noterad infrastrukturfond, vilket dock var 600 miljoner mindre än vad fonden maximalt hade kunnat ta in. Från tid till annan har det också spekulerats i att EQT skulle notera en av sina fonder.

De noterade fonderna har haft blandad framgång som börsobjekt betraktade. Flera av dem handlas med rabatt, eftersom fonderna i perioder har stora lågavkastande kassor som ska användas när det dyker upp intressanta placeringar.

Samma problematik finns givetvis för de noterade fond-i-fonderna, ytterligare ett alternativ för privatpersoner. I maj ska det nybildade Naxs noteras på First North om allt går enligt planerna (se sidan 51). Ledningen, med vd Jeff Bork i spetsen, reser nu land och rike runt för att träffa privatpersoner, men även institutioner, för att få ihop 1 miljard kronor som ska investeras i nordiska private equity-fonder.

Ett bolag med näst intill identisk affärsidé noterades i Köpenhamn den 12 februari, Scandinavian Private Equity, Speas. Introduktionskursen var 20 000 danska kronor och sedan dess har aktien tappat 4 procent. Till skilllnad från Naxs hade Speas redan innan noteringen en investering på 40 miljoner euro i EQT:s femte fond klar. Speas har därmed 700 miljoner danska kronor kvar att investera av den miljard danska kronor som bolaget tog in.

– Vi räknar med att det tar flera år innan hela beloppet är investerat, säger vd Ole Mikkelsen.

Även i grannlandet Finland finns en fond-i-fond noterad, Amanda Capital. Amanda har investeringar i över 20 olika fonder och är bredare än Naxs och Speas, bland annat genom att bolaget även investerar utanför Norden. Aktien noterades i slutet av 2000 och hade föga förvånande en trög utveckling de första fyra åren. De senaste åren har dock aktien lyft ordentligt.

Bankerna är inte sämre än att de har förstått intresset för det här med private equity. Som Affärsvärlden rapporterat tidigare, (nr 45 2006) har Nordea, SEB och Carnegie rönt framgång med private equity-produkter av olika slag för sina kunder. Hos SEB och Nordea är de senaste fond-i-fondprodukterna stängda, men nya planeras.

Marknaden har, som synes, i det närmaste exploderat av tillgångsslag för privatpersoner som är sugna på att vara med i private equity-vågen. Möjligen kan man undra varför dessa tidigare så ljusskygga herrar nu vill bjuda in kreti och pleti. Kanske är det som Conni Jonsson på EQT säger – private equity befinner sig på sin topp.