Bara tillväxt räknas

Den svenska verkstads- och skogsindustrin står inför några goda år. Men det är inte köpläge så länge de ställs mot tillväxtaktierna.

Den senaste tiden har flertalet verkstads- och skogsbolag utvecklats bra på börsen, efter en lång period i skuggan av så kallade tillväxtaktier. Har det äntligen vänt? Nej, dessvärre är det sannolikt inte fråga om en ny, positiv trend. Risken är tvärtom stor att branscherna fortsätter att utvecklas svagt, även om konjunkturutsikterna är goda i ett längre perspektiv.

Låg värdering räcker inte

Låt oss titta tillbaka på börsåret 2000. Den traditionella industrin har hittills gått mycket svagt. Räknas Ericsson bort från verkstadsindex, har branschen fallit med 15 procent i år. Skogsbolagen har rasat nästan 20 procent. Den senaste månadens kursuppgångar räcker inte för att göra 2000 till ett gott börsår. Och sannolikheten är stor att bolagen fortsätter utvecklas svagt på börsen, trots de låga värderingarna.

Detta kan synas märkligt. Men förklaringen är att placerarna vant sig vid högre tillväxt än vad dessa branscher kan prestera. Och det har gjort placerarna mer riskbenägna.

För det första har chanstagningar betalat sig de senaste åren. De som vågade hoppa på och av IT- och biotekniktågen i rätt tid har gjort fantastiska investeringar. Dessutom har allt fler av proffsplacerarna upptäckt att det ofta är bättre att köpa tillväxtbolag än att försöka pricka in tillfälliga kursuppgångar för företag och branscher som över tiden har svag vinsttillväxt. Tillväxtbolagen har ofta gått bättre än index – trots höga värderingar.

Modellerna

Nittiotalets mest lyckade placeringar har varit tillväxtbolag som H&M, Securitas, Skandia och Ericsson. Det har fått placerarkollektivet att leta efter bolag som verkar inom tillväxtmarknader eller bolag som tillväxtstämplat sig själva (även om de verkar i en mogen bransch).

Ericsson och Skandia är goda exempel på bolag som verkar på tillväxtmarknader. H&M och Securitas är tillväxtfenomen i branscher som inte har något extra.

På lång sikt visar också statistiken att det är tillväxtbolag som gäller. Det utesluter dock inte att skogs- och verkstadsbolagen kan gå bättre att under en kortare period. Kanske är det just en sådan period som vi har sett den senaste tiden. Naturligtvis finns det en botten för alla aktier där de är till slut blir så undervärderade att en kursuppgång till slut blir oundviklig.

Konjunkturoro

Skogs- och verkstadsbolagens kräftgång beror på att aktiemarknaden sedan en tid har fruktat att den amerikanska konjunkturen ska falla brant. Denna oro är dock sannolikt rejält överdriven. Det mesta talar nu för att USA faktiskt kommer att lyckas mjuklanda sin ekonomi på en med europeiska mått mätt hög tillväxtnivå. Investeringarna ökar nämligen fortfarande i snabb takt och hushållen fortsätter att konsumera trots att många befarade att höstens kraftiga börsras skulle dämpa konsumtionslustan.

Det tycks som om aktiemarknaden var litet för snabb med att räkna in en konjunkturnedgång för den traditionella industrisektorn. Den amerikanska ekonomin är nämligen inte alls så avgörande för svensk ekonomi som det ofta framställs.

Västeuropa är alltjämt vår viktigaste handelspartner – med två tredjedelar av den svenska varuexporten. Där är förutsättningarna för fortsatt god konjunktur bättre än på länge. Den allmänna bedömningen är snarast att det europeiska konjunkturtåget fortsätter att tuffa på i god takt. För det talar bland annat att arbetslösheten fortsätter att sjunka och att de skattesänkningar som planeras i flera av EU:s kärnländer kommer att stimulera den privata konsumtionen. Dessutom ger den svaga euron extra draghjälp till den europeiska industrin. Det gynnar också exporten för de svenska verkstadsbolagen.

En titt på konjunkturindikatorerna visar också att situationen är ljusare än på många år. Orderböckerna är välfyllda, lönsamheten god och orderingången på uppgång. I den allra senaste statistiken går det förvisso att se en mindre nedgång i ordertillväxten. Men ännu finns ingenting som bekräftar de farhågor om en kommande recession, som av allt att döma ligger i värderingen av svenska verkstads- och skogsindustriföretag.

Tvärtom är problemet för den svenska industrin snarast bristen på ledig kapacitet. Idag rapporterar hälften av företagen att de slår i taket. Konkurrenskraften har stärkts och den svenska ekonomins produktivitetstillväxt är högre än i de flesta konkurrentländer. Förutsatt att konjunkturen i USA och Västeuropa inte fullständigt klappar ihop, är vägen öppen för några år av goda och stabila vinster för den svenska industrin.En av de viktigaste indikatorerna för svensk industri är konjunkturbarometern som Konjunkturinstitutet har ställt samma sedan mitten av 1950-talet. Den har visat sig vara mycket tillförlitlig indikator över konjunkturutvecklingen. I konjunkturbarometern, som är en enkätundersökning, ger företagen kvalitativa omdömen för variabler som orderingång, orderstock och lönsamhet. Affärsvärlden har utifrån egna beräkningar på barometerdata försökt spåra konjunkturförloppet för verkstads- och skogsföretagen under de senaste tio åren och jämfört med kursutvecklingen i dessa sektorer. Dessutom har vi använt företagens egna omdömen om de senaste årens lönsamhet.

Branschutvecklingen

I verkstadsindustrin är Ericsson så betydelsefull både i konjunktur- och kurssammanhang att vi försökt rensa för telekomjättens direkta influenser på konjunktur och börs. Ur Affärsvärldens verkstadsindex har Ericssons plockats bort. För att få fram utvecklingen för mera traditionell verkstadsindustri har konjunkturbarometrarna för maskin- och metallvaruindustrin vägts samman. Det blir givetvis ingen exakt jämförelse eftersom det i verkstadsindex även ingår flera företag som är mycket beroende av Ericsson. Men det bör ge en tydlig indikation om den övriga verkstadsindustrins framtida utveckling.Ur diagrammen här nedan går det att utläsa att både verkstads- och skogsbolagens aktiekurser och ekonomiska utveckling sköt fart så snart kronan deprecierades i slutet av 1992. I samband med att kronan stärktes 1996 föll tillväxten, vilket dämpade kursutvecklingen för de börsnoterade verkstads- och skogsbolagen.

Uteblivet lyft

Den stora nedjusteringen av börskurserna kom dock i samband med Asienkrisen vid årsskiftet 1998/1999, när i stort sett alla – både företag och aktiehandlare – förväntade sig en världsomspännande recession. Lyckligtvis uteblev nedgången. Sedan Asienkrisen har efterfrågan och tillväxten varit mycket stark. Dessutom har företagens lönsamhet successivt förbättrats. Det har dock inte synts i kursutvecklingen för skogs- och verkstadsbolagen. För samtidigt som kurvorna över den ekonomiska verkligheten pekar uppåt har börskurserna fallit. Därmed tycks aktiemarknaden räkna med en rejäl konjunkturnedgång framöver.

Detta är ett scenario som inte har någon bäring i verkligheten. Företagens egna förväntningar karaktäriseras i stället av en sund optimism. Orderböckerna är välfyllda, och i skogsindustrin ger dessutom den höga dollarkursen för närvarande extra höga vinster.Sammantaget borde de ljusa konjunkturutsikterna på kort sikt tala för den traditionella industrin. Under den senaste veckan har flera analyshus, banker och fondförvaltare – både här hemma och i USA – bytt ben och börjat rekommendera cykliska aktier. En erfaren analytiker som Affärsvärlden talat är uppenbart nöjd med att den gamla ekonomin åter uppmärksammas. Han kallar de senaste veckornas uppgång för en “tillnyktringsprocess” i spåren av krascherna inom IT-sektorn.

Aptiten kvar

Frågan är om denna tillnyktringsprocess räcker för att aktieplacerarna åter ska skruva ner sina förväntningar till de nivåer som gällde före haussen för tillväxtsektorerna. I så fall måste de acceptera börsuppgångar på 10 procent om året – en normal uppgång för verkstadsindustrin – i stället för 30-40 procent som har gällt de senaste åren. Troligen finns alltså placerarnas aptit på stora kurslyft kvar, något som kommer att återspeglas i en fortsatt tro på tillväxtbolag – möjligen med undantag av IT-sektorn där förtroendet tycks som bortblåst.

Denna strävan efter de stora kurslyften kommer att bestå så länge det finns tillräckligt många bolag att hänga upp den på.