Begränsa fallhöjden

Strukturerade produkter kanske låter krångligt men kan vara ett intressant alternativ till aktier i dessa orostider. Det finns också enkla varianter, som de så kallade maxcertifikaten.

Finns det några alternativ till aktier i dessa orostider? Ja, det finns en mängd olika val man som privatinvesterare kan göra för att sänka risken i sina investeringar men ändå indirekt ha en aktieexponering. Bankerna tillverkar, med hjälp av optioner, aktier, valutor och räntor, olika instrument som garanterar insatt belopp och en viss avkastning. Det finns en uppsjö av varianter, alla med olika egenskaper. Ett samlingsnamn för dessa instrument är strukturerade produkter.

Handelsbanken marknadsför nu en nygammal och enkel variant som baseras på enskilda aktier, maxcertifikat. Produkten ger en förlustbuffert om aktiekursen rör sig nedåt, men konstruktionen innebär också att det är ett tak på den möjliga avkastningen. De andra bankerna erbjuder liknande produkter, men ingen som exakt fungerar som det här enklare certifikatet.

Maxcertifikaten ger normalt en högre avkastning än den underliggande aktien, förutom vid stora kursuppgångar. Certifikaten har en begränsad löptid och produkten bygger på en aktie och handlas på samma sätt som aktier.

Att köpa ett maxcertifikat är billigare än att köpa den underliggande aktien. Det beror på att kunden avstår en del av uppsidan om aktien utvecklar sig väldigt väl. Just nu har vi en hög rörlighet i aktiekurserna, volatilitet. Alla som minns optionsvärderingsmodellen Black-Scholes vet att en högre volatilitet gör att priset på en option stiger. Med andra ord ökar sannolikheten för att optionen ska falla ut väl när aktiekursen rör sig mycket. Det ser därmed fördelaktigt ut att köpa den här typen av produkter nu, rabatten jämfört med priset på den underliggande aktien ökar med volatiliteten och just nu är den rekordstor, tack vare den oroliga marknaden.

Handelsbanken har gjort en jämförelse mellan att äga maxcertifikatet baserat på Nokia och att äga Nokia-aktier direkt. Den maximala avkastningen med certifikatet är 220 kronor på slutdagen. Vid investeringstillfället kostade maxcertifikatet 190 kronor medan Nokias aktiekurs stod i 207 kronor. På slutdagen avräknas maxcertifikatet mot aktiekursen på Nokia. Är aktiekursen högre än, eller lika med, maxnivån utbetalas ett belopp på 220 kronor per maxcertifikat. Det behövs bara 6 procents uppgång i Nokia-aktien i exemplet ovan för att nå taket i certifikatet. Å andra sidan köptes certifikatet på 190 kronor, och uppgången till 220 kronor motsvarar 16 procent. Om du i stället köpt aktierna måste priset stiga till 240 kronor för att du ska nå 16 procents avkastning.

Strukturerade produkter är lönsamma för bankerna. Banken tjänar först pengar på prissättningen, sedan på skillnaden i köp och säljkurser (samma skillnad som underliggande aktie) samt på courtage för att köpa och sälja produkterna. Ett maxcertifikat är egentligen en utställd köpoption och en aktie, en konstruktion som går att göra själv. Men det tar tid och blir oftast dyrare än att köpa bankens färdiga paket, det är i alla fall bankens argument.

På en slagig marknad begränsar investeraren sin risk med certifikatet och det kan vara ett bra komplement i portföljen. Men om man ändå gör hemläxan och kommer fram till att ett bolag har potential kan man lika gärna köpa aktien och behålla den så länge som man behagar. Risken med en orolig börs kan man leva med om sparandet är långsiktigt.

FOTNOT: Innehavare av maxcertifikatet får inte eventuell aktieutdelning. Men banken tar enligt egen uppgift hänsyn till detta och justerar villkoren efter förväntad utdelning.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.