Bilindustrin räddade Gislaved ur krisen

Att vara underleverantör till bilindustrin är inte enkelt. Det ställer ständiga krav på produktutveckling, prissänkningar och högt tempo i produktionen. Uppgiften blir särskilt svår när konjunkturen försvagas, som 2001-2002. Då lade tyska Continental, Gislaveds största arbetsgivare, ned däckfabriken med 774 anställda. Kommunens remarkabla comeback sedan dess har analyserats i en studie av undertecknad på uppdrag av regeringens Globaliseringsråd*.

Under de senaste åren har näringslivet i Gislaved i vissa avseenden bytt skepnad. I andra avseenden är allt som det varit i decennier. Över 50 procent jobbar fortfarande i industrin jämfört med cirka 16 procent för Sverige som helhet.

Här finns alltjämt otaliga små och medelstora företag, som tillverkar allt från plast- och gummikomponenter och skidhandskar till häftapparater. 2003 – mitt under lågkonjunkturen – fanns här hela 17 industriföretag med fler än 100 anställda. Det är mycket, i en kommun med 29 000 invånare.

Det som förändrats sedan Continental flyttade produktionen till Portugal är produktionsmixen. I slutet av 1990-talet var Gislaveds utveckling nära sammanlänkad med däckindustrin, en mogen bransch med blygsam tillväxt. Biltillverkarna spelade ut leverantörerna mot varandra, och kvaliteten hade blivit så bra att bilisterna alltmer sällan behövde byta däck.

Michelin introducerade vid denna tid en avancerad, robotiserad tillverkningsprocess som sänkte kostnaderna rejält. Produktionen i Gislaved var till stor del manuell, vilket påskyndade nedläggningen.

Näringslivet i Gislaved repade sig dock snabbt och alla de förlorade jobben har ersatts av nya. En mycket konkret förklaring till varför de uppsagda så snabbt hittade nya jobb kan ha varit att personalchefen på Continental startade ett bemanningsföretag med inriktning på industriarbete.

Viktigt är också att det fanns ett uppdämt behov av arbetskraft bland företagen i Gislaved med omnejd. Visserligen slog lågkonjunkturen hårt mot många bolag under 2002-2004, men tillräckligt många hade så bra efterfrågan att de vågade anställa dem som fått gå från Continental.

Den efterfrågan kom till stor del från utländska marknader. Gislaved är en av landets mest exportintensiva kommuner, tillsammans med Hofors, Ljungby, Vetlanda och Markaryd (mätt som export delat med antal sysselsatta 2003). Exportintensiteten ökade också under åren efter Continentals nedläggning. Centralt i sammanhanget är närheten till storkunderna i fordonsindustrin i Göteborgsregionen. Det tar bara en knapp timme att köra till Göteborg, och långtradartrafiken är tät på den slingriga riksväg 27.

Gislavedsföretagens återhämtning visar att det är bra att ha stora, men krävande kunder. Fordonsindustrin präglas nämligen av hård konkurrens, men också av hög produktivitet. Enligt McKinsey var produktivitetsutvecklingen i den svenska fordonsindustrin 8 procent per år under perioden 1993-2003. Det kan till exempel jämföras med under 2 procent per år i skogsindustrin åren 1998-2004.

Biltillverkarna är också viktiga eftersom de beställer så stora volymer. Volvo, Volvo Personvagnar, Scania och Saab tillverkar totalt cirka 750 000 fordon per år, enligt branschorganet Bil Sweden. Branschen hade ett exportvärde på 157 miljarder kronor 2006 (plus 14 procent jämfört med 2004).

En annan intressant iakttagelse i studien är att kommunens framgångar inte har något att göra med det som traditionellt anses vara förknippat med kommunal dynamik: bra kommunikationer, starkt nyföretagande och högutbildad arbetskraft. Det framgår vid den jämförelse som görs med en annan kommun, som också drabbades av en stor nedläggning i början av 2000-talet.

Söderhamn i Gävleborgs län förlorade också en utlandsägd storindustri i amerikanska Emerson med som mest 1 200 anställda. Här är arbetslösheten fortfarande hög trots att Söderhamns kommun gjort mycket rätt när det gäller att uppmuntra nyföretagande.

Gislaved har vuxit fast kommunen har sämre vägar och lägre utbildningsnivå än Söderhamn. Nyföretagandet är inte heller avgörande. 2006 hade Gislaved 6,1 nystartade företag per 1 000 invånare medan Söderhamn hade 6,4 företag. Det som lyft Gislaved är i stället att ortens företag överlever, är många och finns inom industrin – inte minst som leverantörer till biltillverkarna.

*”Gislaved och Söderhamn – konsten att komma igen när storindustrin flyttat ut” (underlagsrapport till Globaliseringsrådet). Presenteras i dag den 20 februari.

__________________________________________________________

INDUSTRIN STÅR STARK
Gislaveds största företag 2003

Företag / Antal anställda
Trioplast AB / 445
Isaberg Rapid AB / 406
Gislaveds Gummi AB / 334
Kendrion Holmbergs AB / 230
Gislaveds Folie AB / 190
Weland AB / 171
Plastunion AB / 168
Recticel AB / 158
Niab Timber AB / 145
Esbe AB / 138
Västbo Transport AB / 127
Burseryds Bruk / 126
Aba of Sweden AB / 120
Hestra Inredningar AB / 116
Etac Supply Center AB / 114
Träspecialen Möbel AB / 106
Eab AB / 105

Källa: Företagsfakta