Bill Gates väntpunkt

Microsofts ordförande Bill Gates kan vara klart nöjd med den uppgörelse som slutits med det amerikanska justitiedepartementet. Överenskommelsen innebär att Microsoft måste ålägga sig vissa restriktioner och att det blir lättare för pc-tillverkare att leverera datorer med programvaruapplikationer från konkurrerande leverantörer.

Men av de kännbara sanktioner, bland annat en styckning av hela koncernen, som aviserades när den federala regeringen och 18 delstater 1998 drog Microsoft inför domstol blev intet. Exempelvis får Microsoft lov att koppla ihop Windows XP med sina andra produkter, som till exempel avancerade meddelandetjänster.

Lönade väntan

Det lönade sig alltså för Microsoft att vänta ut motparten. Det gjorde det inte för Standard Oil, American Tobacco och J.P. Morgan, som samtliga bröts upp efter långvariga juridiska processer i början av förra seklet.

Även i 1980-talets långa antitrustprocesser mot IBM och telejätten AT&T skärptes trycket mot bolagen successivt och i båda fallen tvingade den federala regeringen fram stora eftergifter och öppningar för konkurrenter.

Effekterna blev av allt att döma positiva, eftersom kostnaderna sjönk och konkurrenterna blev fler inom både IT-branschen och telekomsektorn.

Tre förklaringar

Det finns tre förklaringar till att det gick så bra för Microsoft.

En är skiftet i Vita Huset, där den mer näringslivsvänlige – och mer advokatfientlige – George W. Bush har tagit över efter Bill Clinton. I det amerikanska systemet innebär maktskiften inte bara att den högsta statsledningen byts ut, utan också att tusentals tjänstemän på medelnivå får flytta på sig. Den grupp som har lett Microsoftmålet har splittrats och ersatts av nya krafter, som inte alls känt samma engagemang i frågan. Dessutom har den federale domare som retat gallfeber på Gates och hans medarbetare lämnat scenen.

Den andra förklaringen är det starkt upplevda behovet av nationell samling i USA efter terrorkatastrofen. Den nya domaren Colleen Kollar-Kotelly deklarerade för en månad sedan att det därför var av växande vikt att målet avgjordes snabbt.

Självfallet har inte det amerikanska domstolsväsendets arbetsvillkor direkt påverkats av angreppet den 11 september. I stället bör man tolka domarens uttalande som att Bushadministrationen inte vill ödsla ytterligare politiskt kapital på ett tre år gammalt rättsfall och att allt som stör kampen mot terrorismen bör läggas åt sidan.

Den tredje orsaken hänger ihop med ovanstående. I ett läge när USA går in i den sämsta konjunkturen på ett decennium och IT-sektorn är under stor press anser många amerikaner att rättsprocesser av detta slag, som kan skada ett av nationens mest slagkraftiga företag, är något som man med fördel bör avstå ifrån.

Supermaktens tyngd

Samlingen kring den amerikanska flaggan har alltså spelat Bill Gates i händerna, men några patriotism-relaterade sakskäl för att lägga ned målet finns knappast. Microsoftmålet har sysselsatt några hundra advokater, direktörer, åklagare och domstolstjänstemän men är en obetydlig distraktion i kampen mot terrorismen.

Och när det gäller konjunkturaspekten: om det är något som behövs i sämre tider är det ju bättre konkurrens och lägre priser.

Microsoft har alltså dragit god nytta av yttre faktorer. Men bolaget har inte varit overksamt. Bill Gates, som lämnade vd-posten i januari 2000 för ta ordförandeposten och dessutom anamma den udda titeln “chief software architect”, har varit angelägen om att framhålla hur han suttit vid sidan av.

Men Gates har knappast ägnat de senaste knappa två åren åt att skriva kod utan har av allt att döma spelat en mycket tung roll i dirigeringen av Microsofts advokat- och lobbyistresurser. Strategin har uppenbarligen till stor del gått ut på att förhala och försinka rättsprocessen. Taktiken har varit lyckad.