Bolag med rätt att köpa

Förvärvstempot stegras. Men vilka köp blir succéer och vilka blir fiaskon? Affärsvärlden har tagit fram listan på köparbolagen som du kan lita på. Och vilka du ska misstro.

Det franska läkemedelsbolaget Sanofi-Synthélabo betalar efter budstrid med Novartis 500 miljarder kronor för konkurrenten Aventis.

Amerikanska Comcast lägger ett lika stort fientligt bud på Disney men drar sedan tillbaka det. Royal Bank of Scotlands köp av amerikanska Charter One för 80 miljarder kronor är bara en av flera bankaffärer i USA. Av de svenska bolagen har förvärvsmaskinen SCA redan i år lagt uppåt 8 miljarder kronor på sex olika företagsköp.

Förvärven har kommit i gång igen och mycket talar för att det kommer fler svenska köp.

Konjunkturkurvorna pekar uppåt. Med de stora besparingsprogrammen i sitt slutskede och väl synliga i resultaten borde företagsledningarnas inte ha några problem att rikta sina kompassnålar åt det offensiva hållet. Pengar finns att handla för. Företagens kassakistor är sprängfyllda.

Enligt Affärsvärldens beräkningar (Afv 11/2004) skulle de svenska börsbolagen kunna dela ut 200 miljarder kronor. Sannolikt skulle de kunna köpa bolag för det dubbla utan att spränga sina finansiella mål. Flera ägare som gått i säljtankar men tålamodigt har väntat ut en prishöjning borde efter det senaste årets börsuppgång också vara villiga att släppa i väg sina ögonstenar.

Sammantaget talar det för en ketchupeffekt framöver. När till exempel Atlas Copco meddelade sina planer att avyttra elverktygsrörelsen spekulerade flertalet bedömare att det också var ett tecken på ett näraliggande företagsköp.

Men är förvärv väl använda pengar för aktieägarna? Boston Consulting Group tycker det i en färsk studie som undersökt 705 amerikanska bolag över en tioårsperiod (se referat i nummer 21/04).

Skillnaden var dock inte stor, 1,2 procent per år i högre totalavkastning än för företagen som växte mestadels organiskt. Det utan justering för förvärvsstrategiernas högre risk. En slutsats som ändå borde kunna dras är att placerare inte reflexmässigt ska skygga för förvärv, såsom aktiemarknaden har haft en tendens att göra.

Vägen från en allmän slutsats till att bedöma det kloka i ett enskilt företags företagsköp är lång. Principen är visserligen elementär, ökar värdet på bolaget av en transaktion ska den genomföras.

Problemet för investerare är att de brottas med såväl bristande fakta, osäkra bedömningar om framtiden, svårigheter att följa köpta bolag som uppnådda synergieffekter. Därför är det kanske inte så konstigt att enstaka fiaskon och succéer ibland rättvist och ibland orättvist har fått forma bolagens ryktbarhet som köpare.

Ett sätt att praktiskt hantera denna osäkerhet är att säga att bolagen måste förtjäna att förvärva. Med denna regel som utgångspunkt har Affärsvärlden satt upp tre krav.

Krav 1 – bolaget ska ha skapat övervärden för aktieägarna på lång sikt:

Detta är ingen garanti mot dåliga förvärv framöver. Det indikerar dock att bolaget trots eller tack vare förvärven ändå har lyckats öka värdet på aktieägarnas pengar. Företag som har haft en kursutveckling inklusive återinvesterade utdelningar över placerarnas krav på avkastning (här 9 procent) de senaste tio, respektive fem kalenderåren ges betyget 3. De som klarat det under bara en period får betyget 2. Övriga bolag får betyget 1.

Krav 2 – en bra dagsform:

Kravet bygger på tesen att förvärv normalt är en dålig lösning på ett företags lönsamhetsproblem. Bolag som underpresterar eller är i en turn around-fas är inte mogna för företagsköp. En avkastning på eget kapital över 15 procent renderar i betyg 3. De mellan 10-15 får betyg 2. Alla andra ges betyg 1.

Krav 3 – företaget har gjort förvärv tidigare:

Att köpa bolag kräver en unik kunskap. Har företagsledningen lyckats tidigare är det utmärkt. Har de misslyckats har de förhoppningsvis ändå byggt upp en förvärvskompetens för framtiden. Betyget bygger på Affärsvärldens uppskattning av hur förvärvsintensivt företaget har varit de senaste åren.

Tabellen ska tolkas som att bolagen med höga betyg i samtliga discipliner bör ges stort spelrum. I de flesta fall kan de förväntas göra bra köp. Getinge har gjort få misstag historiskt. Atlas Copco har en mer spridd träffbild. Goodwillnedskrivningen 2002 av den förvärvade amerikanska maskinuthyrningsrörelsen och planen att sälja ut 1990-talsköpen Milwaukee och AEG inger inte förtroende.

Å andra sidan har bolaget gjort uppåt 40 köp som inte har behövt skrivas ned sedan 1993. Den tredje fullpoängaren Sandvik har också en nit eller två bakom sig men har gjort en mängd andra bra köp. SCA har under åren också byggt upp en stor förvärvskompetens som aktieägarna har fått nytta av.

I mittensektionen finns gamla storförvärvare såsom Assa Abloy. Bolaget har tagit en paus. De senaste fem åren har avkastningen inte varit konkurrenskraftig mycket beroende på skyhöga förväntningar vid periodens ingång.

Volvo har inte gjort något större köp de senaste åren. Enligt konceptet ovan är inte lönsamheten tillräckligt god för att Volvo ska vara förtjänt av att köpa. Men redan nästa år kan Göteborgsföretaget vara det.

För bolag med låga betygspoäng är utgångspunkten att man bör vara mycket kritisk till förvärv. Gambro kämpar fortfarande med dialysklinikerna som köptes dyrt i slutet på 1990-talet. Att bolagets affärsområde inom separation av blodkomponenter i slutet av april gjorde ett förvärv, om än ett litet, bör därför nagelfaras med en stor portion skepsis.

I gruppen finns flera konjunkturkänsliga verksamheter. De kan för tillfället vara inne i en lönsamhetssvacka och därmed få dåliga poäng på “dagsformen” som till exemepel Holmen. Det kan tyckas orättvist. Men å andra sidan är starkt cykliska köp mycket av lotteri där det gäller att göra dem i rätt konjunktur- och prisläge för att de ska bli framgångsrika. Stora Enso är ett exempel på motsatsen.

Sammantaget är betygen ganska höga. Fyra femtedelar av bolagen har en betygssumma på 6 eller högre. Det tyder på att aktieägarna bör se positivt på de flesta förvärv framöver.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Alligator Bioscience