Den sega krisen: Så liknar dagens lågkonjunktur 70-talets

Lågkonjunkturen drar ut på tiden och väntas fortsätta in i 2026, enligt Konjunkturinstitutet.

För att bättre förstå den ekonomiska svackan söker Affärsvärlden svaren i historien med Erik Bengtsson, universitetslektor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han menar att dagens lågkonjunktur inte kommer i närheten av 20-talskrisen som följde första världskriget, 30-talets depression eller för den delen 90-talskraschen.

“Då gick det från överhettad högkonjunktur till depression snabbt. Banker gick omkull, folk blev arbetslösa och fattiga. De kriserna är i en egen liga”, säger han.

Istället pekar han på 1970-talet – en tid då Sverige drabbades av en långdragen och svårforcerad stagnation. Krisen utlöstes av en geopolitisk prischock, när oljan sköt i höjden till följd av krisen i Iran. Sveriges tunga industri, som byggts upp under decennier, började vackla.

“Förväntningarna om en återhämtning ‘nästa år’ fick hela tiden skjutas upp, under ett mörkt moln av geopolitisk instabilitet som orsakade stigande energipriser och inflation överlag”, säger Bengtsson.

En lågkonjunktur utan dramatik

Till skillnad från 90-talskrisen kom inte nedgången som ett plötsligt brak. Krisen på 70-talet var tystare, men segare.

“Det var inga bankdirektörer som stod arbetslösa på trottoarkanten och det var inga krisrubriker i media. Det var en lågkonjunktur som kom att bli långdragen.”

Att krisen inte var akut innebar inte att den var ofarlig. Tvärtom, menar Bengtsson, blev just den utdragna svagheten dess signum.

“Inkomstutvecklingen i Sverige mellan 1973 och 1994 var svag, men det var inte katastrof varje år. Precis som idag. Det fanns tillväxt, och vissa år var till och med riktigt starka, som 1975 då företagen redovisade rekordvinster. Men det lossnade aldrig riktigt.”

Bengtsson har undersökt BNP-kurvorna för de olika ekonomiska kriserna. Han konstaterar att 1920-tals och 30-talskriserna hade kraftiga BNP-fall, men samtidigt kraftiga återhämtningar. Dagens återhämtning är inte bara långsammare än dessa två, utan långsammast över huvud taget, tillsammans med 70-talskrisen.

På det hela taget konstaterar han att BNP-kurvan 2016–2024 är väldigt lik kurvan för 1973–1981.

Cynismen växte

Bengtsson menar att den seglivade lågkonjunkturen under 70-talet gjorde något med det svenska samhället.

“När jag läser tidningar från början av 80-talet ser jag hur cynismen växer. Debatten blir hårdare, med personangrepp som idag hade lett till stora rubriker. Det fanns en känsla av att vi inte längre satt i samma båt.”

Klyftorna i samhället blev allt mer påtagliga, och rättvisefrågor började skava, menar Bengtsson.

“Finansklippare tjänar miljoner på miljoner och betalar inte krona i skatt. Varför ska jag då betala 60% marginalskatt på min sjuksköterskelön? Jag tror att det var en sådan kris som satte sig väldigt mycket i det politiska och sociala”, säger Bengtsson.

Samma mönster i dag

Även i dag är det yttre faktorer som orsakat lågkonjunkturen. Pandemin, kriget i Ukraina och geopolitisk osäkerhet har skakat om världsekonomin – utan att den svenska ekonomin i sig varit överhettad eller obalanserad.

Ekonomin haltar, men det är ingen kris med stort K. Bengtsson kallar det för en poly crisis – flera samtidiga och sammanflätade problem. Det gör det svårt att säga vad vi kan komma att lära av den här tiden, menar han.

“Det är svårt att hitta en tydlig sensmoral från den här lågkonjunkturen. Det är mer komplext. Vad ska vi dra för lärdom av att Ukraina inte kan exportera konstgödsel som leder till att matpriserna blir höga?”

Kanske vi behöver rusta bättre på hemmaplan? 

“Ja. Där kan man dra paralleller till 30-talskrisen då det blev fokus på inhemsk produktion. Per Albin gjorde allians med bönderna för att säkra livsmedelsförsörjning i kristider. Det är inte helt olikt dagens diskussioner.”

I goda ekonomiska tider är vi optimister, i kristider tenderar misstro att sprida sig. Under den här lågkonjunkturen har svenskar ifrågasatt bankernas miljardvinster och matbutikernas påstådda överpriser. Även globalismen och dess existens har varit under lupp. Kanske är det dessa rubriker vi kommer att se tillbaka på.

Goda tider?

Erik Bengtsson är nyligen hemkommen från semestern i Antibes i södra Frankrike, där han noterade många svenskar som verkade njuta av det goda livet på Rivieran.

“Det är klart att många har det svårt med höga matpriser och räntekostnader. Men generellt får man ju inte känslan nu av att vi är i en kris”, säger han och fortsätter:

“Om det här ska vara en kris då borde Swedbank kräva ett räddningspaket snart. Finansministern borde inte ha varit på semester utan istället försökt rädda stålindustrin.”

Nej, någon dramatik i finanssystemet finns inte. Men faktum kvarstår: lågkonjunkturen hänger kvar.

Så när kommer vändningen?

“Den som det visste.”

Läs mer: 

Lågkonjunkturen som aldrig tar slut: “Glömt hur skadlig hög inflation är”

Från stålbad till tvärnit – Sveriges värsta kriser i modern tid