Bolagen i Sverige växer med it-flykten

Aktivitetsnivån är hög på den indiska it-jätten Wipros svenska huvudkontor i Farsta, strategiskt beläget intill en av de största kunderna, Telia Sonera. Bolaget nyanställer i rask takt och målet är att växa vidare i Sverige. På kundsidan är siktet inställt på de svenska telekomföretagen – det är framför allt där som Wiporos konsulter ska sysselsättas.

Platschefen i Farsta, Ingemar Åkerblom, kom själv så sent som för två månader sedan från det svenska konsultföretaget Cybercom och han har många års erfarenhet av att leda konsultprojekt i bolag som Telia Sonera och Ericsson.

Wipro är en formidabel konkurrent till nordiska bolag som WM-data och Tieto Enator.

– Cirka 1 400 av Wipros 63 000 anställda arbetar för nordiska kunder, säger Åkerblom.

I Farsta finns för all del än så länge bara 25 personer, de flesta av indiskt ursprung, men allt fler svenskar med erfarenhet av systemlösningar kommer på plats.

– Det ligger i vår strategi att växa lokalt under de kommande åren. Antalet anställda kommer att baseras på de krav som marknaden ställer, säger bolagets Nordenchef, Prashanth Bhaskaran.

Indiska jättar i Sverige
Han säger sig se en ökad acceptans i Norden för bolag som Wipro:

– Små som stora företag efterfrågar mer innovativa it-lösningar och anammar offshoring-strategier, säger han.

Wipro, noterat bland annat på Nasdaq-börsen i New York, är ett av tre stora indiska it-konsultbolag som har kommit att exemplifiera den växande it-konsultexporten från lågkostnadsländer. De båda andra stora, Tata och Infosys, finns också i Sverige.

Och efterfrågan på konsulttjänster finns. Både när det gäller för jobb som utförs här och i låglöneländer. När Ericsson-ledningen för två år sedan krävde halverade konsultkostnader från Tieto Enator för utveckling av bland annat signalsystem och antennutrustning fanns inget annat val än att lägga ut delar av jobbet på ryska tekniker. Flytten tog 13 månader och uppdraget hamnade inte i Moskva eller

S:t Petersburg utan i lågkostnadsområden långt från de ryska storstäderna.

Kostnaden för att anlita en ingenjör där är ungefär en tredjedel av de svenska nivåerna och Bengt Möller, chef för Tieto Enators utvecklingsavdelning för telekomkunder, konstaterar att av bolagets 3 000 utvecklare finns 15 procent i lågkostnadsländer. Och fler ska det bli. Siffran kan mycket väl öka till 40 procent om några år, enligt Bengt Möller:

– Inget ont om Indien men vi har valt konsulter i andra länder, som Östeuropa och Kina.

Gammal diskussion
När it-uppdrag från svenska företag läggs i lågkostnadsländer kommer med automatik oron för att svenska jobb flyttas utomlands. Diskussionen som sådan är gammal. Den fördes på 1970- och 1980-talen när varven och textilindustrierna lades ned. Och vid sekelskiftet när bland annat Ericsson lade ned telefontillverkningen i Sverige. Det får väl närmast ses som en naturlag att lättrörliga tjänsteuppdrag, som kan delas ut och hämtas hem över internet, går samma väg.

Ekonomiprofessorerna Mats Persson och Marian Radetzki rörde upp damm med en artikel i tidningen Ekonomisk debatt i vintras där de skrev att följden av det enorma arbetskraftsutbud som kommer med Kinas och Indiens inträde på marknaden kommer att sätta västvärldens löner under rejält tryck nedåt.

Ikeas it-chef Ola Troedsson säger att det är det är självklart att placera koncernens egna anställda utomlands. Av möbeljättens it-avdelning på cirka 1 200 personer finns majoriteten i Sverige och Tyskland men det första avtalet med ett indiskt bolag har gjorts. Och fler kommer:

– Vi vill ta bort alla de dyra svenska konsulterna och ha billigare utländska konsulter i stället. Det betyder stora besparingar, säger han.

Eller ta AB Volvos svenska dotterbolag Volvo IT. Bolaget har på fyra år byggt upp en verksamhet i Indien, främst i Bangalore, och sysselsätter 400 personer där. De utvecklar, driver eller underhåller it-system åt Volvokoncernen. Lägg till Volvo IT:s personal i Polen, 200 personer, och bolaget har totalt cirka 600 personer i låglönelönder.

Bolagets ansvarige för det som kallas competitive sourcing, Ambjörn Envall, räknar med att Volvo IT borde komma upp i cirka 1 300 låglöneanställda om ytterligare fyra år. Syftet? Att spara pengar och dessutom att lära av de indiska företagen.

Betyder det att antalet sysselsatta i de svenska, franska eller amerikanska delen av Volvo IT minskar i motsvarande grad?

– Vi sparar pengar. Det måste vi, för våra konkurrenter gör precis samma sak men vi har ökat på antalet anställda och antalet konsulter i Sverige, Frankrike och USA. Den konjunktur som Volvo ligger i gör att antalet anställda ökar överallt, säger Ambjörn Envall.

Det är bra för alla?
– Ja. Än så länge i alla fall. Men lönekostnaderna ökar snabbt i lågkostnadsländerna. Det påverkar naturligtvis vår strategi på längre sikt.

Tieto Enators Bengt Möller håller i princip med:

– Kommer det att bli färre i Sverige och Norge? Antagligen inte. Vi kommer inte att se en stor ökning av personalen men jag räknar inte med att vi ska hamna i det läget att vi behöver minska i Västeuropa, säger han.

Beskedet från it-branschens företrädare är ganska tydligt. Svenskt it-kunnande hävdar sig bra trots den hårdnande konkurrensen från länder som Lettland, Ukraina och Indien. Delvis för att svenska konsulter ägnar sig åt andra uppgifter, bland annat mer övergripande projektstyrning och att sätta samman nya system av flera undersystem. Men det krävs flera åtgärder – inte minst behöver studenter lockas till it-utbildningarna.

Bättre än vi tror
I en rapport nyligen från Ingenjörsvetenskapsakademien konstateras – nästan lite yrvaket, faktiskt – att svenskt it-kunnande inte är något att skämmas för. Tvärtom. Och det gäller särskilt utveckling inom telekom- och mobilteleområdet där Sverige och Finland allmänt betraktas som världsledande.

– Vi är bättre än vi tror, konstaterade ordföranden i projektet, Ericssonkoncernens forsknings- och utvecklingschef Håkan Eriksson, när rapporten presenterades.

Hans eget företag är ett exempel. Ericssons personal inom forskning och utveckling finns till 55 procent i Sverige och när bolaget i september i år aviserade nyanställningar visade det sig att 80 procent av de nytillkomna 500 hamnar i Sverige.

Håkan Eriksson tonar också ned effekterna av de lönekostnadsbesparingar som kan ske genom att lägga ut uppdrag i låglöneländer. Han hänvisas till att de totala besparingarna faktiskt inte blir så stora. Inte om man tar hänsyn till de extra kostnader som uppstår för planering, styrning, upplärning, återkoppling, resor etc.

– Det är som om du ska hyra en grävmaskin hemma. Den kostar 600 kronor i timmen och föraren 300. Om du i stället hyr en förare i ett lågkostnadsland är timpriset 30 kronor men totalkostnaden har inte sjunkit lika mycket.

Lägg sedan till att lönerna stiger snabbt i Indien, att barriärerna för att överbrygga kulturklyftorna ofta är högre än vad ansvariga it-chefer vill tro och att medelanställningstiden, och därmed erfarenheterna, är betydligt kortare.

En generell uppfattning bland de branschkunniga som Affärsvärlden har talat med är att den som ska lägga ut it-jobb på entreprenad, oavsett om det är till konsulter i Sverige eller i Indien, först måste ha klart för sig precis vad som väntas av konsulten.

Dåligt förarbete
Saknas den insikten, kanske för att uppdraget brådskar eller för att det helt enkelt inte går att veta från början hur projektet kommer att utvecklas, är det bäst att använda konsulter som finns närmare till hands, som är mer flexibla och som lätt kan diskutera med beställaren.

En långvägare i branschen är Kenneth Kordelius, it-konsult och delägare i företaget ab1. Hans bedömning är att företag inte sällan slarvar när de lägger ut jobb utomlands:

– Det finns en trend att företagen vill offshora för att de tror att det ska bli billigt. Men min erfarenhet är att kunderna gör förarbetet lite för dåligt. Är det ett tydligt uppdrag, en viss förvaltning av ett uppdrag eller en viss kvalitet som gäller är det lägsta kostnad som gäller och då är offshoring ett alternativ. Men om du behöver flexibilitet, eller du har bråttom och behöver nå marknaden med en produkt inom en viss tid, så är offshoring värdelös, säger han.

– En tumregel för att över huvud taget överväga offshoring ska vara att besparingarna blir 40 procent eller mer. Annars är det inte värt det, säger Kordelius.

Banker, som drar stora it-kostnader eftersom systemen måste fungera hela tiden, är exempel på företag som sällan lägger ut uppdrag på utländska underleverantörer. Swedbanks it-ansvarige Fredrik Runnquist konstaterar för sin del att hans bank inte har några uppdrag i låglöneländer:

– Vi tittar på det där löpande och vid vår senaste genomgång kände vi att vårt utvecklingssätt är svårt att hantera på distans. Jag tycker det fungerar bra här hemma, där jag tror att det finns delar som ska ligga nära banken, som integration av nya system och tester.

Kanske visar det sig att gammal inte sällan förblir äldst, att det i allt högre grad går som för den lilla it-konsulten Prevas som förra veckan fick ett av sina största uppdrag hittills, en mångmiljonorder, hos General Electric Healthcare i Uppsala.

Bolaget har tidigare flera gånger uppdragit åt indiska företag att göra datauppdrag men valde svenskt den här gången. Prevas slog ut ett indiskt bolag på mållinjen när det gällde att utveckla ett system för att på distans driva och läsa av långa analyser:

– Prevas har det bästa helhetserbjudandet. Vi tittade även på leverantörer från Indien, men till Prevas fördel talar lång erfarenhet, lokal närvaro, låg personalomsättning och erfarenhet från vårt affärsområde, säger GE-bolagets utvecklingschef Stefan Simon.

_________________________________________________________________

Svenska it-fördelar

It-specialister och konsulter…

1. Är nära affärsverksamheten och förstår kundernas inriktning, kultur och språk. Helt avgörande, enligt många kunder.

2. Får snabbt tillgång till vd när uppdrag ska förhandlas eller krånglar. Det blir konstruktiva dialoger. Influgna utländska toppchefer är mindre flexibla.

3. Utgör ett svenskt filter. Låga löner är lockande för alla it-beställare, men många vill slippa hantera konsulterna i låglöneländerna.

4. Har hög kompetens att planera, designa och genomföra komplexa systemutvecklingsprojekt eller att bygga samman flera system. Lägre löner väger därmed lättare än hög produktivitet.

Svenska it-nackdelar

1. Dyrt. Totalkostnaden för en ingenjörstimme är ofta 3-4 gånger högre i Sverige än i lågkostnadsländer.

2. Trösklarna för att ta sig in i låglöneländer kan vara höga men den som håller ut i ett eller två år och har flera års erfarenhet får ofta goda resultat.

3. Flexibiliten i samband med tvära kast kan vara större utomlands på stora konsultföretag.

4. Stora världsomspännnande it-företag kan ta på sig support och drift dygnet om till lägre priser.

5. Impopulärt jobb. Dålig nyrekrytering till universitet och högskolor. På vissa linjer på Tekniska högskolan i Stockholm kommer alla som söker in.

KÄLLA: IVA, “IT utan gränser”.