Början till slutet för Lundin i Mining

När beskedet om samgåendet mellan Hudbay Minerals och Lundin Mining presenterades i november följdes det av sedvanliga epitet som att affären var ”ett vänligt” övertagande som i praktiken redan var klart. Båda bolagens styrelser sade ja till affären. Allt tydde på att ett godkännande från aktieägarna bara var en formalitet.

Men redan efter några dagar började problemen. En av Hudbays aktieägare, finansföretaget Jaguar, karaktäriserade affären som ett ”giftpiller”.

”Övertagandet spär ut Hudbays aktier med 50 procent och förser Lundin, ett nästan insolvent företag, med en kapitalinjektion på 110 miljoner USA-dollar. Samtidigt tvingas Hudbay ta på sig skulder på 240 miljoner dollar”, löd de sura kommentarerna från Jaguar.

Hudbays främsta tillgång i de hårda tiderna för gruvbranschen är inte de gruvor som bolaget driver utan tvärtom den stora kassan. Och just kassan var det som lockade det kapitalsvaga Lundin Mining.

Sedan Hudbays aktieägare krävt en stämma för att sparka styrelsen ser det nu ut som om affären håller på att rinna ut med lakvattnet.

– Kursreaktionen verkar vara tydlig. Hudbays aktieägare vill inte ha den här affären, säger Robert Eriksson, presstalesperson för Lundin Mining.

Lundin Mining informerar nu marknaden om en klausul i avtalet mellan parterna som ger Lundin rätt till ett skadestånd på 20 miljoner kronor om affären inte genomförs. Därmed verkar brytningen vara total. Lundin Mining vill inte längre ha med kanadensarna att göra:

– Därför har vi approcherat Hudbay och föreslagit att vi ömsesidigt bryter överenskommelsen. Det har de inte velat göra och vi anser därför att de har begått avtalsbrott och att vi därför har rätt att säga upp överenskommelsen och erhålla en betalning om 2,5 miljoner dollar, säger Robert Eriksson.

En kovändning från Lundin Mining, med andra ord.

Så vad händer nu med resterna av familjen Lundins gruväventyr?

En första förutsättning som ledningen måste hantera är det faktum att bolaget fortfarande plågas av olönsam produktion och har lagt ned och sålt hälften av sina gruvor under det senaste året. En portugisisk gruva är såld och en irländsk läggs ned. Båda projekten har kostat Lundin Mining miljardbelopp. Irländska Galmoy köptes in så sent som 2005 och stängs nu i maj. Portugisiska Aljustrel, där Lundin satsat 2,5 miljarder kronor, stoppades och såldes i fjol. En annan zinkgruva i Portugal upphörde också med zinkbrytningen.Läs om miljardrullningen här.

Ett andra problem som bolaget har är att börsen i New York hotar att kasta ut bolaget. Orsaken: Aktien är för billig och har handlats under 1 dollar i en månad. På måndagen var kursen cirka 5,50 kronor på börsen i Stockholm trots att vd Phil Wright I onsdags gjorde sitt bästa för att prata upp kursen. Då sade han, i ett för börsbolagschefer ovanligt uttalande, att:

”Vi anser inte att Lundin Minings nuvarande aktiekurs är indikativt för värdet av bolaget eller dess tillgångar. Vår kurs har pressats av en stark nedgång i metallpriser, kreditkrisen och den generella nedgången på finansmarknaden.”

Ett tredje problem är den totala splittringen mellan Lundin Mining och just Hudbay Minerals, som i en emission i december, trots de kanadensiska aktieägarnas protester, gick in som huvudägare i Lundin Mining med 110 miljoner dollar eller nära 20 procent av kapitalet. Situationen underlättas inte av att Hudbays investering nu två månader senare framstår som usel. Vid tidpunkten för emissionen värderades bolaget till 4,6 miljarder kronor. På måndagen var samma siffra nästan halverad, till 2,9 miljarder kronor

Vägen framåt får familjen Lundin antagligen vandra ensam eller i sällskap med andra gruvföretag. En avgörande fråga är vilket inflytande familjen Lundin har numer? Familjens ägande är i god fart på väg att krypa ned mot tioprocentsnivån. Sedan i december äger familjen 14,6 procent av aktierna och är därmed näst största ägare. Med de öppna fientligheter som gruvföretaget nu riktar mot sin största ägare, Hudbay, är det svårt att se att familjen kommer att klara av att behålla inflytandet:

– Lundin Mining är fullt införstådda med att klara sig på egen hand. Vi är inställda på ett tufft 2009 men vår uppfattning om zinkpriset är att det stiger. Hälften av världens zinkgruvor är olönsamma vilket kommer att betyda nedläggningar, säger Robert Eriksson.

Det må vara hur som helst med den saken. Men risken, eller chansen beroende på vems perspektiv man anlägger, är stor att familjens Lukas Lundin blir av med ordförandeposten vid nästa stämma. Kanske ser vi nu början till slutet för Lundin i Mining.

nullnullnullnull