Börsfajterna tilltar över hela världen

Scania, Capio, Semcon och Cybercom. Det är fyra svenska bolag som utsattes för fientliga uppköpsförsök i fjol. De är långt ifrån ensamma. I Europa lades 64 fientliga bud i fjol, med ett sammanlagt värde på 427 miljarder dollar. De kan jämföras med 2005 då de europeiska fientliga buden summerades till 168 miljarder dollar. Det visar siffror från Morgan Stanley.

Därmed stod de fientliga buden för en förvånansvärt stor del av förvärvskakan. Den totala transaktionsvolymen uppgick till 1 560 miljarder dollar i Europa i fjol. (I denna siffra ingår dock endast fullföljda bud. De fientliga buden går, som bekant, inte alltid igenom.)

Och fjolårets rekord ser ut att vara i fara. Bara i januari har det lagts icke förankrade bud värda 8 miljarder dollar i Europa. I USA är de fientliga buden redan uppe i 39,5 miljarder dollar.

En förklaring är att de aktörer, finansiella eller industriella, som lägger bud inte är rädda för att gå i klinch med styrelse och företagsledning. Inte minst aktivistfonderna har visat att det kan löna sig. Nu kan alla utmanas, Wallenbergs Investor eller varför inte staten i sin roll som ägare i Telia Sonera eller OMX. Det finns inget som tyder på att de fientliga buden kommer att bli färre, trots att många misslyckats.

– Nej, inte alls. Oavsett karaktären på buden är vi inne i en period som kännetecknas av mycket affärer. Och den trenden kommer att fortsätta, eftersom de underliggande drivkrafterna finns kvar, säger Martin Guri, analyschef på SEB.

Till drivkrafterna hör tillgången till billig finansiering, i och med att låneräntorna är låga. Dessutom är andelen eget kapital i bolagen hög, balansräkningarna starka och skuldsättningsgraden låg. Lägg också till att förvärvstillväxt uppskattas av aktiemarknaden, som ofta värderar upp det köpande bolaget.

Att minoritetsskyddet stärks, genom att möjligheten att driva igenom en fusion med stöd av två tredjedelar av ägarna försvinner, kan möjligen leda till en viss försiktighet. Men så länge förvärvsfebern håller i sig är det inget som bedömare tror kommer att synas i statistiken.

För aktieägarna generellt är alla bud av godo, fientliga eller vänliga, även om risken är större att de icke-förankrade buden stupar.

– Ofta har budet synliggjort värden i bolaget och därmed lett till en initial reaktion i aktiekursen. Buden sätter press på ledning och styrelse och inte sällan slutar det med att alla blir nöjda och att livet går vidare, säger Martin Guri.

Det tillhör vanligheterna att styrelsen under processens gång presenterar modigare finansiella mål eller kanske till och med trollar fram en vit riddare, ett bud från ett håll eller på en nivå som styrelsen kan acceptera.

Det heter ibland att fientliga bud tar kraft och fokus från den egentliga verksamheten i bolagen och ökar osäkerheten för kunder och leverantörer. För Scania har den segdragna kampen mot budgivaren MAN kostat 200 miljoner kronor under 2006. Men det har främst varit kostnader för finansiella rådgivare och jurister. Den ordinarie verksamheten har inte påverkats i särskilt hög grad, enligt informationschefen Cecilia Edström.

– Vi är ganska få som har jobbat med budet dagligen, övriga har kunnat fokusera på verksamheten. Men det är givetvis svårt att kvantifiera. Å ena sidan har vi lagt ned resurser på processen, å andra sidan har budet också gett en stark vilja hos de anställda att göra ett bra jobb. Det kan man också se i resultatet för fjärde kvartalet, säger hon.

En annan risk är att anställda, som befarar att de skulle bli övertaliga vid ett samgående, söker sig till ett annat jobb och att företaget därmed tappar nyckelpersoner. Det har man inte märkt på Scania, i alla fall inte ännu.

– När Volvo lade ett fientligt bud var det en del människor, särskilt på konkurrensutsatta poster, som valde att hitta andra jobb, säger Cecilia Edström som dock poängterar att händelseförloppet då var annorlunda.

Då blev Volvos fientliga bud på Scania i ett senare skede accepterat av Investor. Sedan blev affären likväl inte av, eftersom den stoppades det av EU-kommissionen.

Att som anställd ställa sig på fel sida i en budstrid kan vara vanskligt. Ett exempel är Bengt Nilsson, som fick sparken från jobbet som finanschef för teknikkonsulten Semcon. Den officiella motiveringen var att han och vd Henrik Sund hade skilda åsikter om företagets framtid. Ett mer sannolikt skäl är dock att Bengt Nilsson sålt en del av sina Semconaktier till den fientliga budgivaren JCE Group.

Cybercom handlas i dag 15 procent över budkurs och Semcon någon krona över budkursen.

– Nu när röken har lagt sig så är jag ändå positiv till JCE:s insteg i Semcon eftersom bolaget saknat en tydlig industriell ägare. JCE:s Christer Ericsson är entreprenör vilket stämmer väl med Semcons kultur. Christer Ericssons kontakter inom olja och offshoring internationellt är också bra, säger Jonas Elofsson, it-analytiker på Kaupthing Bank.

I Sverige hade de fientliga buden en begränsad framgång i fjol. Det var ju egentligen bara Opicas bud på Capio som gav önskat resultat, och först efter det att budet höjts ordentligt, från 153 till 167 kronor per aktie.

Även när det gäller de stora internationella affärerna är det många fientliga bud som stupar. Ett exempel är Ryanair, som i december drog tillbaka sitt bud på irländska Aer Lingus sedan EU-kommissionen inlett en undersökning av budet. Ett annat, inom samma bransch, är US Airways bud på Delta. Det drogs tillbaka i förra veckan sedan US Airways inte fått tillgång till Deltas räkenskaper.

En riktig långkörare är slaget om den spanska eldistributören Endesa. Efter 17 månaders budstrid ser det ut som om tyska Eon gått segrande ur striden. Budet slutade på hisnande 500 miljarder kronor, och därmed toppade Eon, mot den spanska regeringens vilja, det fientliga budet från spanska Gas Natural som var värt 200 miljarder. Världens största kraftbolag har bildats efter en kamp som gav en klar vinnare, aktieägarna i Endesa vars kurs dubblats.

Det största fientliga bud som lyckades i fjol är holländska Mittal Steels bud på stålkollegan Arcelor, med hemvist i Luxemburg. Efter fem månaders påtryckningar och två höjningar gick budet, värt 43,6 miljarder dollar, dock igenom.

Och trenden håller i sig. I Grekland har ridån precis gått upp för ett buddrama i banksektorn. Det är Marfin Popular Bank som har slagit till med två fientliga bud samtidigt, på Bank of Cyprus och Piraeus Bank. Börsen på Cypern har dock förklarat buden ogiltiga eftersom Piraeus Bank anses ha hunnit före med ett fientligt bud på Marfin Popular Bank. Räkna med många akter. I USA har nyligen en kamp om läkemedelsdistributören Caremark RX inletts. Budgivare är Express Script och CVS.

Allt talar för att vi nästa år vid den här tiden kan notera att 2007 blev ett rekordår för fientliga övertaganden.