Bubblorna rullar vidare

Det var år 2014 som Uruguays dåvarande president José Mujica fick en förfrågan om att sälja sin Volkswagen-bubbla, tillverkad år 1987 i Mexiko. Mujica, som även har kallats världens fattigaste president, var känd för sin spartanska livsföring och använde kulturklenoden som transportmedel till vardags. Under ett G7-möte var det en arabisk shejk som ville köpa fordonet för en miljon dollar, cirka 7,5 miljoner kronor.

– Först blev jag förvånad och funderade inte så mycket mer över det. Sedan fick jag ännu ett erbjudande och tog det lite mer på allvar. I vilket fall som helst, om detta blir av, ska alla pengar gå till att gynna Uruguay, sa Mujica till tidningen El País.

Även om det rundhänta erbjudandet troligen berodde mer på bilens ägare än på bilen som sådan, kan händelsen ändå ses som symbolisk. Bubblan har gått från att vara en massproducerad folkbil under mitten på 1900-talet till ett statusobjekt med samlar- och andrahandsvärde under 2010-talet.

Det var den österrikiska biltillverkaren Ferdinand Porsche som i början på 1930-talet ritade en prototyp till Bubblan, eller Skalbaggen som den också kallas. Tanken var att skapa en bil som var enkel, pålitlig och ekonomiskt överkomlig för gemene man. När Adolf Hitler kom till makten var han inte sen med att utlysa Bubblan till ett slags folkets bil som varje tyskt hushåll skulle använda som färdmedel. År 1938 rullade den första modellen ut ur fabriken och efter andra världskriget spred sig Bubblan över världen. Ironiskt nog kom den att symbolisera fred och frihet under 1970-talets hippierörelse. Den tillverkades i Sydamerika fram till 2003 och i Europa fram till 1985. Då hade dess popularitet redan ebbat ett par år och den kom omsider att ersättas av Golfmodellen, som Volkswagen började tillverka i mitten på 1970-talet.

Waldemar Olsson, som arbetar på Volvo Personvagnars fabrik i Olofström, köpte sin första bil år 1974. Bubblan hade sju år på nacken och kostade 6 000 kronor.

– Den var billig och lätt att reparera. När barnen blev stora kollade jag upp om samma bil fanns kvar i registret. Och jo, den fanns.

Det var en kvinna från Ronneby som ägde bilen, hon hade den i en lada i Oskarshamn. Men taket var kapat. Waldemars Olssons första bil hade förvandlats till en cabriolet. Och visst hade han kunnat sätta dit taket igen men det var för mycket jobb. Han letade upp en annan, en heltäckande bubbla från 1965 som han nu har haft i nio år.

För många Skal­baggentusiaster utgör år 1968 en historisk brytpunkt. Det var då som Volkswagen lanserade en modell med flera förändringar, däribland att framlyktorna blev lodräta, tankluckan fanns på karossidan och fronthuven var kortare än tidigare. För en utomstående kan det tyckas som små förändringar, men de har stor betydelse för den insatte. Kanske är det delvis därför som modeller från slutet på 1960-talet och början på 1970-talet i dag går loss för cirka 20 000–40 000 kronor, beroende på skick. Tidigare modeller, från 50-talet, kan i stället kosta hundratusentals kronor.

Lars Eriksson, Volkswagen­historiska klubbens ordförande, har genom åren hjälpt flera ägare till bubblor att sälja sina bilar. I ett fall var det en person som sålde en årsmodell 1950 för cirka 400 000 kronor. Skicket är ofta avgörande för priset, men även detaljer med bilhistorisk relevans kan påverka. I ett annat fall var det en person som sålde sin Bubbla från 1950-talet för drygt 500 000 kronor. Det var en specialmodell med karossen tillverkad av företaget Hebmüller (gick i konkurs 1952), och inte Karmann som bubblan ofta förknippas med.

– Men det var en utländsk köpare, det finns ingen i Sverige som betalar sådana summor.

De två ovanstående exemplen är rätt unika. Vanligare är att bubblor i gott skick från 50-talet och tidigt 60-tal har ett pris på kanske 60 000–250 000 kronor. För den som vill köpa en Bubbla finns en dålig och en bra nyhet. Den dåliga är att den är så pass populär i dag att Sverige redan har dammsugits på de unika exemplaren, främst av utländska intressenter. Den bra nyheten är att det är relativt enkelt att hålla en Bubbla vid god vigör när man väl har lagt vantarna på en – såväl kunskap om bilen som reservdelar finns kvar.

Lars Eriksson rekommenderar att man ska köpa en Bubbla och renovera den på egen hand, i stället för att lämna bort den till en mekaniker.

– Om du lägger ner eget arbete på det kan du få igen det när du sedan säljer Bubblan. Men om du lämnar bort den kan en renovering lätt rinna i väg och kosta 200 000 kronor. De pengarna har du svårt att få igen vid försäljning.

För entusiaster

I dag finns två nationella Volkswagenföreningar: Volkswagenhistoriska klubben och Volkswagenveteranerna, samt en uppsjö lokala föreningar.

En del köper Bubblan som en återkoppling till sin ungdom. Andra för att de är fascinerade över tekniken. Drivkraften är en smältdegel av teknik, nostalgi och kulturarvstänk, säger Jan Tägt, generalsekreterare på Motorhistoriska Riksförbundet.